Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bysantinsk konst - Byggnadskonst - Skulptur - Målarkonst - Betydelse - Bysantinsk notskrift - Bysantion (Bysans, Byzans)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367 Bysantinsk notskrift—Bysantion 368
även hos byggnader med rik rumskomposition
och inre utsmyckning, synnerligen enkel och
konstlös (bild 11).
Skulptur. I den bysantinska konsten var
figural friskulptur synnerligen sällsynt; av
sådan i större skala nämnas många
kejsar-statyer från tiden före bildstriden. Däremot
var reliefen en flitigt idkad konstart,
vanligen i litet format, ofta i elfenben (bild 15).
Ännu viktigare var den dekorativa
skulpturen, som i stor utsträckning användes i
byggnadskonstens tjänst. Dess former stå i bestämd
motsats till det antika ornamentets plasticitet
och rytmiska anordning; de bilda ett på den
dekorerade ytan vilande nätverk av magra,
skarpt tecknade former med föga modellering
(bild 12; jfr bilder vid art. Ak an tus).
Målarkonst. För utsmyckning av
monumentalbyggnader användes framför allt mosaiker
(jfr Mosaik). Från tiden före bildstriden
har föga bevarats; märkligast äro, jämte
mosaikerna i ett par kyrkor på Cypern och i
kyrkorna S:t Georg och S:t Demetrius i
Salo-niki, de stora mosaikcyklerna i de ortodoxas
baptisterium (400-talet; se bild vid art.
Bap-t i s t e r i u m) samt Sant’ Apollinare in Classe,
Sant’ Apollinare nuovo och särskilt San
Vitale (alla från 500-talet) i Ravenna (se d. o.).
Dessa mosaiker visa en högtstående
monumentalstil, präglad av upphöjt, ej sällan något
ceremoniöst allvar. Figurteckningen är
värdig och stel, mera expressiv än realistisk, ofta
imponerande och storslagen, särskilt i de
majestätiska Kristus- och Mariabilderna. —
Efter bildstriden mildras mosaikernas stränga,
högtidliga stil. Man fasthåller visserligen vid
fordringarna på monumental hållning, men
behandlingssättet blir relativt fritt; man
söker det livliga och uttrycksfulla i figurer och
rörelser. Inom denna period faller
utsmyckandet av kyrkor bl. a. i Nicaea, Phokis (S:t
Lukas), Aten, Venezia (San Marco) och på
Sicilien (Cefalü, Palermo). Den »bysantinska
renässansens» intresse för grekisk kultur och
det ivriga studiet av grekisk litteratur
avspeglas med största tydlighet i bokmåleriet,
där motiv ur bibeln, sagan och den kristna
allegorien återges i en livfull och elegant
teckningsstil, som står det hellenistiska
måleriet nära (jfr Miniatyr). Särskilt blev
psaltarillustrationen glänsande tillgodosedd.
Samtidigt ger elfenbensskulpturen i sin ädla
hållning en återklang av grekisk
skönhetskänsla. Perioden är en blomstringstid även
för andra konstarter, för bronsgjutning
(märkliga kyrkdörrar, även i italienska kyrkor),
emalj- och guldsmideskonst, vävnad,
sidenbroderi m. m.
Under den »tredje guldåldern», då det
öst-romerska riket återvunnit sin frihet efter det
latinska kejsardömets fall, framträder den
bysantinska målarkonsten såväl som
arkitekturen i mindre glansfulla former än tidigare.
Mosaikerna avlösas nu av målningar, men
dessa förete överraskande drag, som visa, att
den långt ifrån stelnat i schematiska former.
Denna riktning avlägsnar sig från den
traditionella monumentalstilen, åstadkommer jämte
idealfigurer kompositioner med poetisk känsla,
dramatiskt patos, smidig rytm, koloristisk
känsla och raffinerad smak såväl i färgval
som behandlingssätt, överraskande har
upptäckten varit, att denna tids bysantinska
måleri visar dragning åt samma håll som det
samtida måleriet i Italien och att de yppersta
av dess bevarade alster fullt ut kunna mäta
sig med de italienska. Deras karaktär är dock
en helt annan, och påverkan från västern
anses föga trolig. Det tyckes, som hade
löftesrika möjligheter inom konsten blivit avbrutna
med bysantinska kejsardömets fall (1453).
Fresker, som belysa denna hittills minst kända
period av dess tillvaro, finnas i
Konstantino-pel (i kyrkan Kahrie Djami), i Mistra (nära
Sparta) och flerstädes i Makedonien och
Serbien. — Till medeltidens slut höra också de
äldsta stafflimålningarna (»ikoner») med
helgonbilder och bibliska scener i tempera- eller
vaxfärger på trätavlor.
Betydelse. Konstantinopel var under större
delen av medeltiden den mäktigaste och
rikaste av Europas huvudstäder, ett politiskt
och kulturellt centrum av första ordningen.
Det östromerska rikets konst utövade under
loppet av ett årtusende en mycket stark,
ännu icke i alla avseenden utredd, inverkan
på konstverksamheten i västra Europa. De
grekisk-katolska ländernas kyrkokonst har
alltintill vår tid vårdat och utvecklat dess
traditioner. Jfr Bulgarisk konst,
Grekisk konst, Rumänsk konst och
Rysk konst. Även den muhammedanska
konsten (se Turkisk konst) har i
viktiga avseenden påverkats därav.
Litt.: J. Strzygowski (se denne), »Orient
oder Rom» (1901) och därpå följande arbeten
om österlandets konst; O. M. Dalton,
»Byzan-tine art and archæology» (1911); C. Diehl,
»Manuel d’art byzantin» (1910); O. Wulff,
»Altchristliche und byzantinische Kunst» (2
bd, 1918); K. Woermann, »Geschichte der
Kunst» III (1920). (H. W-n.)
Bysantinsk notskrift, en intervallskrift, som
utbildades på 600—900-talet i orienten av
Andreas från Kreta, Johannes Damascenua
m. fl. Se Notskrift.
Bysa’ntion (Bysans, Byzans, lat.
By-sa’ntium), äldre namn för Konstantinopel.
Staden grundlädes på västra stranden av
Bosporen omkr. 660 f. Kr. av grekiska kolonister
från Megara, uppblomstrade raskt till följd
av sitt för handel fördelaktiga läge, kom 515
under persiskt välde men befriades 478 av
Pausanias och ingick i attiska stadsförbundet.
Under de följande århundradenas strider slöt
sig B. flera gånger till Atens motståndare;
blev 355 självständigt. B. trädde tidigt i
bundsförvantskap med romerska riket, tog på
190-talet e. Kr. under en tronstrid parti för
Pescennius Niger och erövrades därför 196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
