Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bysantion (Bysans, Byzans) - Bysantium - Büsch, Johann Georg - Büsching, Anton Fridrich - Bysjön - Byske - Byske älv - Byssolit - Byssos - Byssus - Byst - Bysta - Bystrzyca - Byström, Johan Niklas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Bysantium—Byström, J. N.
370
efter tre års belägring
av Septimius Severus,
som till stor del lät
förstöra staden. Den
hämtade sig småningom och
upphöjdes 330 av
Konstantin den store till romerska
rikets huvudstad under
namnet Konstantin
o-polis. Se vidare K o
n-st an t i n opel.
Bysa’ntium, äldre
latinskt namn på K o
n-8 tan t in ope 1 (se d. o.).
Büsch, Johann Georg, tysk
nationalekonom (1728—1800). Blev 1756 lärare i
matematik vid Hamburgs gymnasium och har
största förtjänsten om utvecklingen av
Hamburgs berömda handelsakademi, som
upprättades 1767 och 1771 fick B. till ledare. Om
Hamburg gjorde sig B. förtjänt även genom
förbättringar i kredit- och
försäkringsväsendet samt fattigvården. Hans talrika
vetenskapliga skrifter äro förtecknade i
»Hand-wörterbuch der Staatswissenschaften» (4:e
uppl. 1921 ff.; art. Büsch); de utgå vos, dock
ej fullständigt, i 16 bd 1813—18. Som
nationalekonom är han mycket osystematisk; hans
åskådning var ett slags liberal merkantilism.
Büsching, Anton Friedrich, tysk
geograf (1724—93), verksam bl. a. som rektor
vid ett gymnasium i Berlin. B. ersatte de
dittills härskande kosmografierna med
geo-grafisk-statistiska lands- och
statsbeskriv-ningar och utgav de första geogr.
bibliografierna samt den första mer livskraftiga geogr.
tidskriften: »Neue Erdbeschreibung» (11 bd,
1754—92), »Magazin für Historie und
Geo-graphie» (25 bd, 1767—93) och »Wöchentliche
Nachrichten von neuen Landkarten, Büchern
u. s. w.» (1773—88).
Bysjön, namn på ett stort antal svenska
småsjöar, bl. a. 1) i v. Värmland, Eda socken;
2) i s. v. Dalarna, strax s. om Västra
Dalälven, Nås socken; 3) i s. Dalarna, strax n.
om Vessman, invid Grangärde sockens
kyrko-by; 4) i n. Gästrikland, Ockelbo socken; 5) i
mellersta Ångermanland, ett par mil v. om
Örnsköldsvik, Sidensjö socken; 6) i s. ö.
Östergötland, Åtvids socken, vid Adelsnäs.
Byske, socken i Västerbotten, n. om
Skellefteå, kring Byske älv utmed Bottniska viken;
Skellefteå tingslag, Västerbottens län; 1,104,2
kvkm, 10,803 inv. (1925), därav i Byske
för-saml. 8,096 och i Fällfors, som 1 jan. 1913
blev egen församl., 2,707. Kuststräckan är
jämn. Potatis och rovor lämna rika
skördar (omkr. 150 dt per har). Vid Byske älvs
mynning ligga Ytterstfors ångsåg och
pap-persmassefabrik. Båda församlingarna bilda
fortfarande en kommun. 5,397 har åker,
82,370 har skogs- och hagmark. Pastorat i
Luleå stift, Västerbottens norra kontrakt.
Byske älv, betydande vattendrag i
Norrbottens och Västerbottens län, upprinner i v.
Bysta.
delen av Arvidsjaurs lappmark, fortsätter i
s. ö. genom Jörns och Byske socknar samt
faller ut i Byskefjärden av Bottniska viken.
Vattenområde 3,510 kvkm, längd 145 km.
Byssollt, se Asbest.
By’ssos, grek. (lat. byssus), forntida namn
på siden- el. bomullstyg och sedan i allmänhet
på dyrbar vävnad.
By’ssus, hornartad substans, som hos många
musslor avsöndras från en i fotens bakre del
belägen byssus körtel och vanl. bildar
ett knippe från foten utgående trådar,
varmed djuren fästa sig vid främmande föremål
(jfr Blåmussla, bilden). B. förekommer
hos ungformerna av många arter, som sakna
den som fullvuxna. B. av de stora
Pinnaarterna spinnes i Italien tills, m. silke, och
härav göras börsar, handskar m. m. T. O.
Byst (fr. buste, av it. busto, bröst, bål),
bröstbild, utförd i friskulptur. Jfr Staty.
Bysta, fideikommisskomplex i Örebro,
Östergötlands och Södermanlands län; omkr. 19,000
har (arealen ännu ej exakt känd; uppmätning
pågår). Själva huvudgården ligger i s. ö. Närke,
29 km s. ö. om Örebro, i Askers socken.
Närke-delen utgör med underlydande i Askers,
Sven-nevads, Sköllersta och Bo socknar 13,470 har,
därav 1,388 har åker. Hela B:s taxeringsvärde
4,678,900 kr. (1924). Huvudbyggnaden i två
våningar med hörnpaviljonger och två flyglar
inrymmer fasta väggmålningar, skulpturer,
antika möbler, vapen och en mängd porträtt
och omges av trädgård och park. Till
fideikommisset hör Brevens bruk med masugn,
gjuteri och såg. B. ägdes från mitten av
1400-talet i lång tid av ätten Sparre, från vilken
det genom gifte kom till ätterna Tott och
Rå-lamb. Det inköptes 1774 av D. G. H.
Hilde-brand, som 1778 gjorde B. med Brevens bruk
till fideikommiss. Tillföll sedermera genom
gifte J. A. Anckarsvärd och genom hans
dotters giftermål med J. A. Gripenstedt dennes
ätt. Nuv. innehavare friherre Carl Gripenstedt.
Bystrzyca [bistjftsa], biflod fr. h. till
Djnestr i östgalizien, Polen. Upprinner på
Skogskarpaterna med två källfloder, C z a r n a
B. (svarta B.) och Z 1 o t a B. (gyllene B.).
Byström, Johan Niklas, skulptör (1783
18/i2—1848 13/s). Studerade från 1803 i
Stockholm vid Konstakademien under Sergel, for
1810 som statsstipendiat till Rom, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
