Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byte - Bytesbrev - Bytesbrist - Bytesgods - Byteshemman, Bytesmål - Bytesprojekt - Bytesvärde - Byting (domstol) - Byting el. Bortbyting - Bütschli, Otto - Byturus - Byvalla—Långshyttans järnväg (B. L. J.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Bytesbrev—By valla—Långshyttans j ärnv äg
376
bank, som uppför beloppet honom till godo.
Sedan träffas dagligen alla bankernas
representanter och utjämna sina (och alltså sina
kunders) inbördes tillgodohavanden och
skulder utan användning av penningar (se
Clearinghouse). Där detta system nått sin
fulländning, särskilt i England, ha reda
penningar nästan upphört att förekomma i stora
samhällsklassers dagliga liv. (E. Hkr.) K. Å.
2. Ett jordaskifte mellan kronan å ena
och enskilda å andra sidan. Byte kan
även avse ränta av jord. Det hemman, som
kronan lämnar, kallas byteshemman;
det, som kronan emottager,
vederlags-hemman. Den, som ej fått full ersättning
för lämnad jord, äger en fordran på jord,
skatterättsfordran, d. v. s. fordran
för jord under skatterätt. Om kronan fått
större ränta, än den lämnat, uppstår
bytesbrist för den enskilde, som då hos kronan
äger frälseräntefordran, även kallad
bytesöverskottsränta. Har kronan
fått mindre ränta, än den lämnat,
uppkommer vederlagsbrist, och kronan äger
då hos den enskilde en s. k. k r o n o f o
r-dran på ränta. — Rätten till b. var i
Sverige av ålder en frälseståndet särskilt
till-lagd förmån. B. ägde fordom rum i
mycket stor utsträckning och påkallades av
såväl kronan som enskilda för konsolidering av
egendomar. Vid reduktionen på 1600-talet
togos de gamla b. upp till ny prövning.
Härav föranleddes vidlyftiga efterräkningar,
s. k. bytesmål; de sista avgjordes först
på 1860-talet. Numera förekomma icke några
kamerala b. A. Bm.
3. I folkrättslig bemärkelse betecknar b.
den krigförande makten genom folkrättslig
sedvänja tillerkända befogenheten att under
givna förutsättningar tillägna sig viss
egendom av fientlig karaktär. Byte under sjökrig
betecknas med ordet pris, även innan
ifrågavarande egendom genom förfarande inför
prisdomstol förklarats lagligen förbruten.
I Haagreglementet 1907 uppställas för
lantkriget i art. 23 reglerna, att det är
krigförande förbjudet att förstöra eller
beslagtaga fientliga tillhörigheter, såvida icke
sådant förstörande eller beslagtagande till följd
av krigets krav är oundgängligen nödvändigt,
samt vidare att förklara fientliga
undersåtars rättigheter och anspråk upphävda,
provisoriskt försatta ur gällande kraft eller
utestängda från att göras gällande inför
domstol. Den senare regeln har tolkats olika och
blev under världskriget betänkligt åsidosatt.
Om krigförandes maktbefogenhet å fientlig
stats område föreskriver art. 46, att
enskildas egendom skall respekteras och ej får tagas
i beslag, samt art. 47, att plundring är
förbjuden (se Ockupation).
Privategendomens okränkbarhet har
hävdats även inom sjökrigsrätten, men läran har
icke, framför allt till följd av Englands
motstånd, uppnått allmänt erkännande. I 1856
års Parisdeklaration (se d. o.) uppställdes
däremot beträffande neutralas behandling i
sjökrig de viktiga, redan genom 1780 års
beväpnade neutralitet hävdade satserna, att neutral
flagga skyddar fientligt gods med undantag
av krigskontraband och att neutralt gods med
samma undantag icke får uppbringas under
fientlig flagga. 1907 uppställdes i Haag den
regeln, att neutralas och krigförandes
post-försändelser, som anträffas till sjöss å neutralt
eller fientligt fartyg, äro okränkbara, vare sig
de ha egenskap av officiella eller enskilda.
Genom noggranna bestämmelser om blockad,
krigskontraband och neutrala priser
kodifierades slutligen den moderna läran i 1909 års
Londondeklaration (se d. o.), som dock aldrig
godkänts av brittiska parlamentet. Under
världskriget återföll man ej blott på äldre
rätt ang. b. utan ock i vissa fall till den
rättslöshet, som rådde före 1600-talet genom de s. k.
allmänna handelsförbud, vilka den tidens
krigförande ansågo sig kunna påbjuda. (-Im-)
Bytesbrev, en av K. m:t utfärdad handling,
varigenom ett byte fastställes.
Bytesbrist, se Byte 2.
Bytesgods, gods, som kronan vid jordabyten
lämnar ifrån sig (jfr Byte 2).
Byteshemman, Bytesmål, se Byte 2.
Bytesprojekt [-Jä’kt], ett efter särskild
skattläggning upprättat förslag till byte.
Bytesvärde, se Värde.
Bytesöverskottsränta, se Byte 2.
Byting, dansk domstol, se B y r e t ocb
Danmark, rättskipning.
Byting el. Bortbyting (av byta), enligt
folktron ett barn av vanskaplig form, vilket
hade troll till föräldrar men av dem
insmugglats i en människofamilj i stället för ett
nyfött, ännu odöpt barn.
Bü’tschli, Otto, tysk zoolog (1848—1920),
prof, i zoologi i Heidelberg 1878—1918. B.,
vars hela mångsidiga forskning präglas av
en strävan att komma biologiens djupaste
problem in på livet, upptäckte 1875,
samtidigt med botanisten E. Strasburger, den
indirekta (mitotiska) celldelningen. Hans
mångåriga studier över protoplasmans struktur
utmynnade • i hans berömda teori om dess
skumartade byggnad (1892), »ett försök att
lösa frågan om livsyttringarnas fysikaliska
betingelser». B. är den moderna
protozoforsk-ningens portalfigur genom att han 1876
definitivt uppvisade dessa djurs encellighet och
ledde uppfattningen av deras konjugation in
på rätta vägar. En av badensiska republikens
första åtgärder efter revolutionen nov. 1918
var att förläna B. titeln excellens. T. O.
Bytürus, se Hallonskalbagge.
Byvalla—Långshyttans järnväg (sign. B. L.
J., spårvidd 0,891 m), 26,7 km lång, äges av
Klosters a.-b. och förenar dettas järnverk i
Husby socken inom Kopparbergs län med
Byvalla station å Norra stambanan. Först
uteslutande en bruksbana, öppnades banan för
allmän trafik 1 juni 1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
