Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bäck, Abraham - Bäck, Baltzar - Bäckaby - Bäckahästen - Bäckaskog - Bäcke - Bäckebo - Bäckefors - Bäcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Bäck, B__Bäcken
390
preses i Collegium medicum 1752
samt läkare vid
Serafimerlasaret-tet, som kommit till stånd
huvudsakligen genom B:s och Akrells
nit. Med Linné var B. intim vän.
Led. av Vet.-akad. 1742.
Bäck, Baltzar, se B a 11 z a
r-fejden.
Bäckaby, socken i mellersta
Småland, s. v. om Vetlanda;
Västra härad, Jönköpings län;
61,35 kvkm, 807 inv. (1925).
Trakten är skogrik och höglänt.
Socknens gamla, medeltida träkyrka är
flyttad till Jönköpings stadspark.
654 har åker, 3,888 har skogs- och
hagmark. Ingår i Fröryds,
Ram-kvilla och B. pastorat av Växjö
stift, Västra härads kontrakt.
Bäckahästen, enligt folktron i bäckar o. dyl.
förekommande väsen med hästgestalt.
Poetiskt behandlat av A. Österling i sagospelet
»B.» (1909), tonsatt som opera av K.
Atter-berg och uppf. i Stockholm f. ggn 1924.
Bäckaskog, kungsgård i n. ö. Skåne, på en
landtunga mellan Ivö- och Oppmannasjöarna;
Kiaby socken, Kristianstads län; 717 har,
därav 362 har åker. Tax.-värde 437,700 kr.
(1924). B. är känt för sin naturskönhet och
hade sin glanstid som en kär vistelseort för
Karl XV, vilken hade det på arrende 1853—
72 och påkostade det mycket. B. var sedan
början av 1200-talet premonstratenskloster
men sekulariserades 1537. Var därefter
för-läning inom ätterna Ulfstand och Brahe samt
ägdes slutligen av ätten Ramel men
reducerades till kronan och blev översteboställe.
Bäcke, socken i mellersta Dalsland; Vedbo
härad, Älvsborgs län; 45,25 kvkm, 907 inv.
(1925). Till större delen skogsbygd. Vid
järn-vägsknuten Bäckefors (se d. o.) en del
industri. 428 har åker, 3,461 har skogs- och
hagmark. Annex till Steneby, Karlstads stift,
Norra Dals kontrakt.
Bäckebo, socken i ö. Småland, s. om
mellersta Alsterån; Norra Möre härad, Kalmar
län; 225,84 kvkm, 1,919 inv. (1925). B. är en
skogssocken med 1,863 har åker och 17,408 har
skogs- och hagmark. Annex till Äby, Växjö
stift, Norra Möre kontrakt.
Bäckefors, industrisamhälle och
järnvägsknut i mellersta Dalsland, 6 mil n. n. ö. om
Uddevalla, Bäcke socken. Armaturfabrik,
mek. verkstad, snickeri-, spik- och söm- samt
torvströfabriker. Bäckefors bruk, som
privilegierades 1767 och en tid var ett betydande
järnbruk, är nu spik- och sömfabrik.
Bäcken (ty. Becken). 1. Stort runt fat,
vanligen av metall.
2. Nedersta delen av bålen, hos
människan särskilt dennas benstomme (lat. pelvis).
Denna bildar en gördel kring bäckenhålan,
som utgör en fortsättning av bukhålan. B.
är uppbyggt av de båda höftbenen (os coxae),
vilka framtill sammanhänga med varandra ge-
Bäckaskogs kungsgård. Nordvästra hörnet av borggården med gamla
klosterkyrkan. T. v. »munkalängan», nu corps-de-logis.
nom blygdbensfogen (symphysis pubis) och
baktill leda mot korsbenet el. sakralbenet (os
sacrum), vid vars undre ända det lilla
svans-benet (os coccyx) sitter rörligt fäst. På kors-
Bild 1. Manligt bäcken.
benets övre yta vilar ryggraden. På
höftbenets nedre bakre del märkes sittbensknölen
(tuber ischii). På utsidan finnes en stor, rund
grop (acetabulum), som utgör ledhåla för
höftleden, i det att lårbenshuvudet ledar häri. På
b:s insida förefinnes en runt om gående skarp
avsats, den s. k. bågböjda linjen, markerande
gränsen för en övre, mer skålformad del,
stora bäckenet, och en undre, mer
ring-formig del, lilla bäckenet. Medan stora
bäckenet mest utfylles av tarmar, upptages
lilla bäckenet av urinblåsan och urinledarnas
.ledre del, könsorganen och tarmar.
Kvinnans b. företer flera skiljaktigheter
från mannens (se fig. 1 o. 2). Det är i sin
helhet lägre, bredare och rymligare.
Höftbenen stupa mindre brant och vetta mer uppåt,
samtidigt med att höftbenskammarna skjuta
mer ut (kvinnans bredare höfter). Såväl övre
som nedre bäckenöppningen är större, särskilt
i tvära vidden. Enär fostret vid förlossningen
passerar genom lilla bäckenet, spelar detta
en mycket stor roll i förlossningens mekanism.
Det bildar för fostrets passage en bågböjd
kanal, med kortaste väggen framtill och den
längsta baktill, och genom en viss om ock
ringa rörlighet mellan korsben och höftben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
