Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bädd - Bäddning - Bädeker, Karl - Bägarapparat - Bägare - Bägarverk - Bägge Sicilierna - Bägna, Begna - Bäl - Bälaryd - Bälg - Bälinge (härad) - Bälinge (socken i Södermanland) - Bälinge (socken i Uppsala län) - Bälinge (socken i Västergötland) - Bällefors - Bällinga - Bält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Bäddning—Bält
398
ett eller flera lag (s. k. r u s t b ä d d). Numera
användes för sådant ändamål ofta en
betong-konstruktion. Samma syfte ha olika inom
väg-och vattenbyggnadstekniken använda
bäddanordningar, t. ex. b. av rundvirke, slanor eller
ris, för att å lös mark uppbära vägbankar.
B. av faskiner (risknippor) eller faskinmattor
brukas vid vattenbyggnader för att skydda
dem mot utskärningar i bottnen genom
rinnande vatten. G. H-r.
Bäddning. 1. Underlag av trä, sten el.
betong å kanoners o. mörsares
uppställningsplatser inom befästningar med syfte att hindra
lavetter o. mörsarblock att vid skottlossningen
gräva sig ned i jorden. (L. W :son M.)*
2. Ved, rotting eller annat lämpligt
materiel, som anbringas i bottnen av ett fartyg för
att skydda lasten för väta. B. anbringas även
på sidorna eller under fartygslasten för att
skydda denna för stötar eller tryck. (ö-g.)
Bfideker, Karl, se B a e d e k e r, K.
Bägarapparat, äldre benämning på
galva-niska element (se d. o.).
Bägare. 1. Se D r y c k e s k ä r 1. — 2. Se
Galvaniska element.
Bägarverk, gammal benämning på
uppford-ringsverk av paternostertyp. Se P a t e r n
o-6 t er ver k.
Bägge Sicilierna, namn på konungariket
Neapel (se d. o.).
Bägna, B e g n a, biflod till Dramselven
(se d. o.).
Bäl, socken på mellersta Gotland, s. v. om
Slite; Norra häradet, Gotlands län; 24,03
kvkm, 203 inv. (1925). Större delen är obygd,
mest barrskogsmark. 421 har åker, 1,511 har
skogs- och hagmark. Ingår i Hejnums och B:s
pastorat av Visby stift, Norra kontraktet. —
Kyrkans kor, från 1200-talets början, är ett
av de sista kyrkbyggena på Gotland i
rund-bågestil; långhuset och ett ofullbordat
galleritorn äro från 1200-talets mitt. ö.; E. L-k.
Bälaryd, socken i n. Småland, n. om Nässjö;
Norra Vedbo härad, Jönköpings län; 74,76
kvkm, 896 inv., därav 114 i Aneby
municipal-samhälle (1925). Socknen är höglänt med
vidsträckta sumptrakter i n. 908 har åker, 4,566
har skogs- och hagmark. Annex till
Lomma-ryd, Linköpings stift, Norra Vedbo kontrakt.
Bälg. 1. Se Blåsbälg. — 2. Verktyg,
som på vissa instrument (orgel, harmonium,
positiv, dragharmonika m. fl.) uppfångar och
i en reservoar inblåser den luft, som gör
piporna ljudande. Om orgelbälgen se Orgel.
Bälinge, härad i mellersta Uppland, n. v.
om Uppsala, Uppsala län; 263,47 kvkm, 3,854
inv. (1925). Hör i s. ö. till Uppsalaslätten
samt begränsas åt detta håll av Fyrisån. Den
n. v. delen upptages av skogsmark och stora
mossar och är likaledes i huvudsak jämn.
Vattendragen gå till Fyris. I n. har häradet
del av sjön Tämnaren. Socknarna äro
Åkerby, Bälinge, Skuttunge och del av
J u m k i 1. Skogsbruk har betydelse vid sidan
av jordbruket. 9,688 har åker, 14,020 har
skogs- och hagmark. Tillhör Uppsala läns
mellersta domsaga, Tiunda fögderi och
Uller-åkers kontrakt av Ärkestiftet.
Bälinge, socken i s. ö. Södermanland, intill
Östersjön; Rönö härad, Södermanlands län;
99,15 kvkm, 1,155 inv. (1925). Betydlig
skärgård med inträngande vikar och talrika öar:
Hartsön m. fl. I v. odlad bygd, f. ö. mest
kuperad skogsmark. Många småsjöar. All jord
äges av herrgårdar. De förnämsta bland dessa
äro Nynäs, Mosstena, Hånö, Oppeby. 1,724
har åker, 6,854 har skogs- och hagmark.
Bildar med Tystberga ett pastorat i Strängnäs
stift, Nyköpings östra kontrakt.
Bälinge, socken i v. delen av Bälinge härad,
Uppsala län; 143,21 kvkm, varav 0,73 tillhöra
Harbo församling; 1,956 inv. (1925). S. ö.
delen skoglöst slättland, i övrigt dels
små-bergiga, dels på mossar rika skogsmarker.
4,873 har åker, 7,000 har skogs- och hagmark.
Inom B. Kipplingeberg, fideikommiss för ätten
v. Engeström. B. har varit
ärkebiskopspre-bende; Ulleråkers kontrakt.
Bälinge, socken i v. Västergötland, s. v. om
Alingsås; Kullings härad, Älvsborgs län; 26,60
kvkm, 341 inv. (1925). Den egentliga bygden
är i n. v. invid Säveån, söderut kuperad
skogsbygd med talrika småsjöar och smärre
mossar. 655 har åker, 1,885 har skogs- och
hagmark. Ingår i Alingsås stads- och
landsförsamlingars, Rödene, B., Odenäs och Hemsjö
pastorat av Skara stift, Kullings kontrakt.
Bällefors, socken i n. v. Västergötland,
kring Tidan, v. om sjön Viken; Vadsbo härad,
Skaraborgs län; 49,23 kvkm, 786 inv. (1925).
I n. uppodlad slättbygd, i s. skogsmark och
mossar: Stormossen och Degermossen. 1,617
har åker, 2,893 har skogs- och hagmark.
Bildar med Ekeskog och Beateberg ett pastorat
i Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.
Bällinga, se B e 11 i n g a.
Bält (da. Bælt) kallas de två sund, Stora
BÄLINGE H2
Skala L 500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
