Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bända - Bändelkorsnäbb - Bändsel - Bänk - Bänkman - Bänsel (Bändsel) - Bär - Bära av - Bärande träd - Bärbo - Bäreberg - Bärfendal - Bärfis - Bärgarlön - Bärga segel - Bärghult - Bärhult - Bärighet - Bäring - Bärlager - Bärm - Bärmann, Heinrich Joseph - Bärmispel - Bärmolla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Bändelkorsnäbb—Bärmolla
402
eller stek på en kabel eller annat grovt
tåg. Jfr Stek. R. N.*
Bändelkorsnäbb, se Korsnäbbsläkte t.
Bändsel, se B ä n s e 1.
Bänk. 1. Se B r o 11 n i n g, sp. 34. — 2. Se
Drivbänk.
Bänkman. Under ståndsriksdagarna
indelades närvarande riddarhusmedlemmar i ett
visst antal avdelningar (efter 1809 i 25).
Dessa avdelningar hade att var och en utse
2 »bänkmän». Av samtliga dessa valdes
sedan 25 elektorer, vilka i sin ordning utsågo
adelns ledamöter i riksdagens utskott.
Namnet b. uppkom av fördelningen av säten för
alla levande adelsätter å bänkar med deras
särskilda ordningsnummer. H. L. R.*
Bänsel (Bändsel), en
smal tågända el. lina, som
medelst tätt intill
varandra sittande rundslag
sammanbinder två tåg el.
dyl. B. benämnes även i
allmänhet ett kortare
stycke el. en bit av en lina,
avsedd att användas vid
bänsling (bändsling). Jfr
Bända i.
Bär, vid mognaden
köttig frukt, som icke öppnar
sig och vars vägg i regel
är fastare endast mot ytan. Oftast innehåller
ett b. flera frön. Köttet utgöres vanligen av
den mjuka fruktväggen (t. ex. hos blåbär och
lingon) men kan även bildas på annat sätt,
t. ex. av fröskalen (hos krusbär och vinbär)
och av saftfyllda hår i fruktens inre (hos
apelsin och citron). Som b. betecknas stundom
även stenfrukten el. stenbäret (t. ex.
körsbär), där fruktväggens inre skikt är
benhårt och bildar en eller flera enfröiga stenar.
Språkbruket tar b. i vidsträcktare
bemärkelse, t. ex. om smultron, där den köttiga
massan är bildad av blomaxeln, och
mullbär, där den består av de kvarsittande
hylle-bladen. Till föda eller till beredning av
drycker huvudsaki. nyttjade svenska
bärsorter återges å vidstående plansch. G. M-e.
Bära av, sjömansuttryck för »stöta från»,
t. ex. bära av från en kaj.
Bärande träd, se Skogslagstiftning.
Bärbo, socken i s. Södermanland, n. v. om
Nyköping, intill s. Långhalsen; Jönåkers
härad, Södermanlands län; 31,94 kvkm, 734 inv.
(1925). I v. och n. skogklädda berg, kullar
och åsar mellan de odlade dalgångarna, i ö.
jämn och odlad mark. Hela socknen är
fördelad mellan herrgårdarna Täckhammar och
Tistad samt Näs vid Långhalsen. 1,184 har
åker, 1,550 har skogs- och hagmark. Annex
till Råby-Rönö i Strängnäs stift, Nyköpings
västra kontrakt.
Bäreberg, socken i v. Västergötland, kring
mellersta Nossan; Viste härad, Skaraborgs
län; 25,83 kvkm, 802 inv. (1925). Rätt mycket
[-Tusen-bens-bänsel.-]
{+Tusen-
bens-
bänsel.+}
skog, i s. ö. Store mosse, i v. Taltorpa mosse.
1,166 har åker, 885 har skogs- och hagmark.
Bildar med Främmestad ett pastorat i Skara
stift, Väne kontrakt.
Bärfendal, socken i mellersta Bohuslän, strax
n. om Abyfjärden; Sotenäs härad, Göteborgs
och Bohus län; 22,13 kvkm, 534 inv. (1925).
Den bördiga och vackra dalgången från
Abyfjärden mot n. ö. är den egentliga bygden, på
ömse sidor omgiven av skogbevuxna
bergshöjder. 470 har åker, 1,000 har skogs- och
hagmark. Ingår i Tossene, B:s och
Hunnebo-strands pastorat av Göteborgs stift, Vikornas
södra kontrakt.
Bärfis kallas vissa stinkflyn inom
insektsordningen skinnbaggar (se d. o.).
Bärgarlön. När egenuxjm är stadd i fara på
sjön och främmande hjälp är nödvändig för
dess räddning, kan sådan hjälp ofta lämnas
endast med betydliga uppoffringar och stor
risk. Det skäliga vederlag, varom sjölagens
9:e kap. ger närmare regler, kallas b., och
dennas storlek bestämmes av domstol, när
parterna icke träffat bindande avtal.
Sjölagen uppräknar en del omständigheter, å vilka
avseende skall fästas vid bestämmande av b.
Såvida ej det bärgade är av ringa värde eller
bärgningen utförts med särdeles stor möda
eller fara, får b. icke sättas högre än till
Vs av det bärgades värde, sedan tull och
omkostnader för förvaring, värdering och
försäljning avdragits. Jfr Sjöfynd. I. Afz.*
Bärga segel, minska eller taga in segel.
Bärghult, vissa plankgångar eller plåtstråk
av ett fartygs bordläggning, vilka utföras
tjockare eller grövre än de närgränsande. På
fartyg av trä kallas de bordläggningsgångar,
vilka ligga mitt för eller i lastvattenlinjen,
bärghult el. bärhult. På fartyg av järn
åter betecknas med bärghultstråk de
plåtstråk, som ligga i höjd med fartygets
däck, särskilt översta fasta däck eller
huvuddäck. Jfr Bordläggning 1. Ax. L.
Bärhult, se Bärghult.
Bärighet, äldre uttryck för ett fartygs
lastförmåga.
Bäring (eng. bearing), riktningen från ett
fartyg till ett föremål, t. ex. »bäringen till
fyren är nord». Jfr Pejling. ö-g.
Bärlager, se Axellager.
Bärm, en vid fältbefästningar
förekommande 0,3—1 m bred avsats mellan vall och grav,
avsedd att minska vallens tryck på
gravbranten. Den på vallens insida befintliga bärmen
kan användas till uppställningsplats för
skyttarna (skyttebank). (L. af P.)
Bärmann, Heinrich Joseph, tysk
klarinettspelare (1784—1847). Ansågs som sin
samtids ypperste klarinettvirtuos och utgav
flera högt skattade klarinettkompositioner.
B. var Webers och Mendelssohns vän, och
båda skrevo kompositioner för honom. T. N.
Bärmispel, se Blåhäggsläktet.
Bärmolla, se Sminkbär.
Enkel [-kryss-bänsel.-]
{+kryss-
bänsel.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
