Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cabotsundet - Cabo Verde - Cabral, Gonzalo Velho - Cabral, Pedralvarez - Cabrera - Cabrera, Ramon - Ca’canny - Cacao - Caccabis - Caccini, Giulio - Cáceres - Cáceres, Andrés Avelino - Cachar - Cachet - Cacheu, Cacheo - Cachin, Marcel - Cachoeira - Cachucha - Cactaceae, Cactus - Cacus - Cadamosto (Ca Da Mosto), Alvise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Cabo Verde—Cadamosto
460
mellan New Foundland och Cape Breton
is-land, sammanbinder S:t Lawrencebukten med
Atlanten. 97 km brett.
Ca’bo Ve’rde, se Kap Verde.
CabraT, Gonzalo Velho, portugisisk
upptäcktsresande, se Azorerna, sp. 641.
CabraT, Pedralvarez, portugisisk
upptäcktsresande (omkr. 1460—omkr. 1526). C.
sändes 1500 av konung Emanuel med 10 skepp
till Indien men höll till följd av Vasco da
Gamas anvisningar så västlig kurs, att han
i april s. å. fick Sydamerikas kust inom
synhåll. Han tog landet i besittning för
Portugals räkning och kallade det »Terra da Santa
Cruz» (se Brasilien, sp. 1135). C.
fortsatte sin färd till Indien. Där råkade han i
konflikt med fursten av Calicut på
Malabar-kusten men ingick vänskapliga förbindelser
med fursten av Cochin. C. återvände 1501 till
Lissabon. B. H-d.
Cabre’ra, ö, se Balearerna.
Cabre’ra, R a m o n, spansk karlistanförare
(1810—77). Slöt sig 1834 till don Carlos, blev
ledare för en frikår, tillfogade
regeringspartiet flera nederlag och injagade skräck genom
massarkebusering av
tagna krigsfångar.
Efter erövringen av
staden Morella 1838 fick
C. av don Carlos
titeln greve av Morella.
Esparteros segrar 1840
nödgade honom att
med 8,000 man rädda
sig över på franskt
område. Där hölls han
en kort tid internerad
och vistades sedan till
sin död mestadels i
England. Dock deltog han i ett par lätt kuvade
upprorsförsök i Spanien 1848 och 1860.
Däremot höll han sig på avstånd från de 1869
utbrytande nya karlistoroligheterna och
erkände 1875 formligen Alfonso XII, som därvid
bekräftade hans grevetitel.
Ca’canny [kåkä’ni], eng. (av skotska call,
ca, låta sig pådrivas, och canny, sävlig), »gå
försiktigt», en metod vid arbetsstrider,
åsyftande att vid timlön genom långsamhet vid
arbetets bedrivande vålla arbetsgivaren
förluster. Se vidare Sabotage.
Cäcao, sp. caca’o, se Kakao.
Ca’ecabis, se Stenhönssläktet.
Caccini [katJTni], G i u 1 i o, italiensk
kompositör (omkr. 1558—1615), sångare vid hovet
i Florens. Slöt sig till den nya stilriktning,
som ville dana ett musikdrama med solosång
och instrumentalt ackompanjemang (se G a 1
i-1 e i). C:s mest betydande verk är »Le nuove
musiche», en samling av enstämmiga arior
och madrigaler, tillika den första egentliga
sångskolan för solosång med
ackompanjemang. Monogr. av Ehrichs (1908). T. N.
Cåceres [ka’päräs], provins i v. Spanien (n.
Estremadura); 20,012 kvkm, 413,162 inv.
(1921). Genomflytes av Tajo och uppfylles i
n. av Sierra de Gredos och Sierra de Gata,
i s. av Sierra Guadalupe. Marken är bördig,
men jordbruket står lågt; huvudnäring
boskapsskötsel (även svin). Bergsbruket lämnar
fosforit. Huvudstad: Cåceres (20,218 inv.),
romarnas Castra Caecilia; läderindustri.
Cåceres [ka’päräs], Andrés Avelin o,
president i Peru (f. 1831, dödsår okänt). Förde
1879—83 höga befäl i Perus krig mot Chile,
störtade i dec. 1885 presidenten Iglesias, valdes
1886 själv till president och avgick 1890. Ånyo
vald till president 1894, störtades han 1895
och gick då i landsflykt.
Cachar [eng. katjä^], höglandsdistrikt i
britt.-ind. prov. Assam; 9,760 kvkm, 500,000
inv. Huvudort: Silchar. Lämnar ung. ^4 av
allt te, som exporteras från Assam. Även
betydande risodling och skogsbruk.
Cachet [kajä’], fr., sigill. — Lettres de
cachet (se d. o.).
Cacheu [kofe’o], Cacheo, befäst
hamnstad vid floden C. i n. v. Portugisiska Guinea
(se d. o.). Grundlagd 1588.
Cachin [ka/ä’], Mar c el, fransk politiker
(f. 1869). Var urspr. lärare vid en
mellan-skola, ägnade sig därefter åt socialdemokratisk
politik och var en tid medlem av Paris’
mu-nicipalråd och Seinedepartementets
generalråd. Han är sedan 1919 led. av
deputeradekammaren och ledare för dennas
kommunistiska grupp.
Cachoeira [ko/oeTa], stad i brasil. staten
Bahia vid Paraguassü, 75 km n. v. om Bahia;
med grannstaden Säo Felix 30,000 inv.
Medelpunkt i ett viktigt tobaksdistrikt (61,980
inv. 1920). Cigarrfabriker.
Cachucha [katfoTfa], andalusisk dans i 3/«
takt för ett enda par med kastanjetter. Blev
genom Fanny Elssler och Pepita de Oliva
europeiskt ryktbar.
Cactäceae, Ca’ctus, Cactusfikon, se
Kaktusväxter.
Cäcus, enligt Virgilius m. fl. ett i en grotta
i Aventinska kullen (se Rom) levande
vidunder (enligt Livius en herde och rövare), som
rövade boskap från Herkules men dödades av
honom. Sagan är troligen en överflyttning
till romersk mark från den grekiska
Herakles-sagan för att förklara vissa romerska
lokaliteter och helgedomar. H. Sgn.
Cadamo’sto (Ca Da M o’s t o), A 1 v i s e,
veneziansk upptäcktsresande i portugisisk
tjänst (1432—77). Företog 1455 för Henrik
Sjöfararens räkning en resa längs Afrikas
västkust till floderna Senegal och Gambia
samt upptäckte på en ny resa 1456 en ögrupp,
säkerligen Kap Verdeöarna. Han framträngde
till ung. i höjd med Bissagosöarna, längre än
någon före honom. 1463 var C. åter i Venezia.
Hans livliga och värdefulla reseskildring, den
första över Västafrika, utkom 1507 (fransk
uppl., utg. av C. Schefer, 1895). Jfr G.
Lindblom, »Afrika» (1924).
Ord, som saknas under C. torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
