Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cabet, Étienne - Cabiljau (Cabeliau el. Cabelliau), Abraham - Cabinet - Cabinet noir - Cable, George Washington - Cabo - Cabo Corso - Cabot, John (Giovanni Cabotto) - Cabot, Sebastian (Sebastiano Cabotto) - Cabotage - Cabotsundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Cabiljau—Cabotsundet
458
blev kommunist. Han utgav 1840 romanen
»Voyage en Icarie» (l:a uppl. under annan
titel, 5:e uppl. 1848), en skildring av ett
uppdiktat land med kommunistiska
samhällsförhållanden. C. önskade dock en småningom
skeende övergång på övertygelsens väg samt
familjebandens och engiftets bestånd. 1848
avreste till Amerika 69 personer, den första
»ikariska» kolonien, ytterligare fyra
expeditioner och C. själv följde s. å., och ikariernas
antal steg till 485. De hade att i Texas kämpa
med oerhörda svårigheter och förvärvade i
stället 1850 mormonanläggningarna i Nauvoo,
Illinois. Men tvistigheter uppstodo, C.
uteslöts 1856 och for med 180 anhängare till S:t
Louis, där han dog. C:s anhängare
splittrades ytterligare i olika grupper; den sist
(sedan 1879) bestående kolonien, »New icarian
community», en mil från Nauvoo, upplöstes
1895. — Litt.: F. Bonnaud, »C. et son æuvre»
(1900); J. Prudhommeaux, »Icaria and its
founder, E. C.» (1907). (B. H-d.)
Cabiljau’ (C a b e 1 i a u el. C a b e 11 i a u),
Abraham, holländsk köpman, en av
Göteborgs grundläggare (1571—1645). Var
handlande i Amsterdam, då Karl IX genom en
holländsk sjökapten 1604 anmodade honom att
medverka till en holländsk kolonis
överflyttning till Göteborg. C. blev själv 1609 bofast
i Göteborg, där han snart utnämndes till
borgmästare. C. och de med honom inflyttade
holländarna inlade stora förtjänster om den unga
stadens första utveckling. Gustav II Adolf
utsåg honom 1611 till generaldirektör för det
s. k. Persianska handelskompaniet och för det
svenska fiskeriväsendet. 1623—29 var han
rikets generalbokhållare, blev 1629
generaldirektör för Skeppskompaniet och fick 1630
även ledningen av det s. k. Södersjökompaniet
(se Söderkompaniet).
Som C:s dotter har länge ansetts grevens
av Vasaborg moder, och enligt traditionen
skulle denna »Margareta C:s»
kärleksförhållande till Gustav II Adolf ha inletts, då
Abraham C. i affärer besökte konungen vid Pskovs
belägring 1615. Nyare forskningar ha
emellertid givit vid handen, att grevens av
Vasaborg moder hetat Margareta Slots och
ej varit C:s dotter, även om hon möjligen
varit släkt med honom (jfr H. Fröding, »Grefve
Gustaf Gustafssons af Vasaborg mor», i Hist.
Tidskr., 1902). — C:s son Johan C. (d. 1652)
blev jur. dr i Holland, flyttade till Sverige
och blev efter fadern borgmästare i Göteborg;
han adlades 1652.
Cabinet [kä’binot], eng., se Kabinett.
Cabinet noir [kabinä’ ncoä’r], fr., »svart
kabinett», populärt namn på anstalter i vissa
stater för öppnande och undersökning i
politiskt syfte av till postverket inkomna brev.
Jfr Brevhemlighet.
Cable [kélbl], George Washington,
nord-amerik. författare (1844—1925). Den främste
av de författare från södern, som efter
inbördeskriget, vari han deltog på de konfede-
rerades sida, skildrat scener och karaktärer
från hembygden. Bland C:s konstnärliga och
vederhäftiga berättelser äro »Old creole days»
(1879; »Ur creolernas lif», 1883), »The
gran-dissimes» (1880) och »Dr Sevier» (1883). »The
creoles of Louisiana» (1884), »The silent south»
(1885) och »The negro question» (1890) äro
sociala undersökningar. R-n B.
Ca’bo, port, och sp., kap, udde (t. ex. Cabo
Frio, Cabo Verde). Jfr Kap.
Ca’bo Co’rso, se Afrikanska
kompaniet och Cape Coast.
Cabot [kä’bot], John (it. Giovanni
C a b o’t t o), upptäcktsresande (omkr. 1420—
1498), född troligen i Genua. C. blev
na-turaliserad i Venezia och flyttade omkr.
1484 med tre söner till England, där han
senare slog sig ned i Bristol. Han tycks ha
hyst liknande planer som Columbus, och sedan
dennes upptäckter blivit kända, fick C. 1496
av Henrik VII fullmakt att ta i besittning
nytt land. C:s expedition avseglade maj 1497
från Bristol västerut och fann vid
midsommartid nuv. Labradors kust och Nova Scotia;
själv trodde C. emellertid, att han nått Kina. I
aug. var han tillbaka i England. 1498 gjorde
han en liknande resa. — Litt.: H. Harrisse,
»Jean et Sebastien C.» (1896; eng. uppl. s. å.);
G. E. Weare, »Cabot’s discovery of North
America» (1897). B. H-d.
Cabot [kä’bot], Sebastian (it. Sebastiano
Cabo’tto), kartograf, upptäcktsresande (omkr.
1472—omkr. 1557), son till John C. C. deltog
möjligen i faderns resor och företog egna
dylika 1498 och 1503 men
är mera känd som
kartograf. Han gick
1512 i spansk tjänst
och blev 1518 »piloto
mayor» med uppsikt
över lotsutbildning och
sjök‘arteverk. 1525 blev
C. chef för en
upp-täcktsexpedition och
bereste 1526—30 La
Flatas floddal, som
han kartlade. Något
spanskt välde
lyc
kades han ej grunda och dömdes vid
återkomsten till fängelse men återfick 1533 sin
ställning som »piloto mayor». Han återvände
1547 till England, och sedan Herbersteins (se
d. o.) Rysslandsbeskrivning blivit känd,
bildades på C:s initiativ 1553 ett bolag, från
1555 kallat »Company of merchant
adven-turers», vars ledare han blev. Det utsände
1553 den första nordostpassageexpeditionen
under Willoughby och Chancellor (se
Polarexpeditioner). Denna gav anledning till
en inbringande engelsk handel på Ryssland.
Det av C. stiftade bolaget ombildades för
ändamålet och kallades vanl. »Muscovy
company». Litt. se föreg. art. B. H-d.
Cabotage [kabåtä’/], se Kustfart.
Cabotsundet [kä’bot-], eng. Cabot strait,
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
