Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cajander, Paul (Paavo) Emil - Cajanello - Cajeta - Cajetanus (Gaetano), den helige - Cajetanus (Gaetano), Tomas (Jacopo de Vio) - Cajophora - Cakes - Cake-walk - Cakile - Cal. - Calababalsam - Calabar - Calabria - Caladium - Calais - Calamagrostis - Calamariae - Calamatta, Luigi - Calame, Alexandre - Calamianes - Calamin - Calamintha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Cajanello—Calamintha
484
livsverk var hans översättningar av
Sbake-speares dramer 1879—1912, efter hand
ininförlivade med Finska nationalteaterns
repertoar. H. E. P.
CajaneTlo, se L e f f 1 e r, A. C h.
Cajéta, gammalt namn på staden Gaeta.
Cajetänus (it. G a e t a’n o), den helige
(1480—1547). Studerade först juridik, blev
1504 protonotarie hos påven Julius II, var
som sådan outtröttligt verksam för sjuk- och
själavård, prästvigdes 1516, stiftade 1524 tills,
m. dåv. biskopen i Teate, G. P. Caraffa
(sedermera påven Paul IV), och ett par andra
personer t e a t i n - (caj et an-) ord en, med
undervisning, sjukvård och kätteriets
bekämpande till uppgift. Kanoniserad av
Cle-mens X. E. Bg.
Cajetänus (it. G a e t a’n o), T o m a s, egentl.
Jacopo de Vi o, skolastisk teolog, en av den
romerska kurians förnämsta förkämpar
gentemot reformationen (1469—1534); bördig från
Gaeta. Inträdde 1484 i dominikanorden, vars
general han 1508 blev, gjorde sig där känd
som synnerligen framstående teolog — hans
kommentar till Thomas’ »Summa» räknas till
de förnämsta arbetena av detta slag och utges
alltjämt i nya upplagor —, utnämndes 1517
till kardinal och 1519 till biskop i sin
fädernestad. 1518 sändes C. till riksdagen i
Augs-burg för att verka för kriget mot turkarna
och för att främja konung Karls av Spanien
val till kejsare. De förhandlingar, som han
härvid förde med Luther, blevo utan resultat,
och C. framträdde från denna tid såsom en
reformationens bittraste och verksammaste
motståndare. Dock sökte han också lära av
den och utvecklade i vissa avseenden
frisinnade åsikter, som tidtals gjorde honom själv
misstänkt för kätteri. E. Bg.
Cajo’phora, se Loasaceae.
Cakes [kéiks], eng., se Käx.
Cake-walk [-[kèik-<uäk],eng.(eg.»kakgång»,täv-lingsdans-] {+[kèik-<uäk],eng.(eg.»kakgång»,täv-
lingsdans+} om en kaka), oskön, urspr. indiansk,
sedan av negrerna utbildad dans med guppande
och stampande steg; vann i början på
1900-talet tillfälligt insteg i Amerika och Europa.
Cäkile, se Marviol.
Cal., förkortning för lat. calendae, för it.
calando, för kalorier (calorier) och för
nordamerikanska staten California (Kalifornien).
Calababalsam, se Calophyllum.
Calabar, se New Calabar o. Old Calabar.
Cala’bria, ital. landskap, se Kalabrien.
Calädium, se A r a c é e r.
Calais [kalä’], stad i n. Frankrike, vid
Kanalen, depart. Pas-de-Calais; 73,001 inv. (1921).
Är en betydande hamnstad och jämte Boulogne
främsta överfartsort till England (Dover),
beläget där den franska kusten kommer den
engelska närmast, ö. om udden Gris-Nez. C. är
starkt befäst. Hamnen är utbyggd med ett
flertal bassänger i förbindelse med kanaler
till inre Flandern. Gamla staden mellan
bassänger och kanaler har flera gamla
byggnader (katedral, gamla rådhuset). Den större,
Ord, som saknas under
Engelsmännen intaga Calais. Miniatyrmålning i en
handskrift av Froissarts krönika.
s. delen av staden, S:t Pierre-lès-Calais, är
modern industristad (specialitet tyll och
spetsar). C:s hamn anlöptes 1921 av 1,971
ankommande fartyg om 825,000 ton och 2,055
avgående fartyg om 822,000 ton. A. B-n.
Urspr. ett fiskläge, var C. under den
tidigare medeltiden en befäst handelsstad, som
omväxlande lydde under grevarna av
Boulogne och Flandern och 1303 ingick i
hanse-förbundet. Under hundraårskriget intogs C.
efter en lång belägring 1347 av engelsmännen,
varvid sex av stadens borgare i botdräkt och
med rep om halsen infunno sig hos Edvard III
och därigenom räddade sin stad från
undergång (jfr Bodin). C. tillhörde sedan
England till 1558, då Frans av Guise erövrade
staden. C. har, med undantag av åren 1595—
98, då det innehades av spanjorerna, sedan
1558 tillhört Frankrike. E. A-t.*
Under världskriget var C. (jämte
Boulogne-sur-Mer) urlastningsort för engelska armén
och dess hjälpbas på franska kusten. Staden
blev på grund därav i hög grad utsatt för
bombardemang från luften — enl. fransk
uppgift 65 gånger från tyska flygplan och 5
gånger från tyska luftskepp —, varigenom
stora skador anställdes och många människor
dödades eller sårades. M. B-dt.
Calamagro’stis, se Rörsläktet.
Calamäriae, se Halvgräs.
Calama’tta, Luigi, italiensk kopparstickare
(1802—69). Var verksam i Paris, Bryssel och
Milano, utförde berömda gravyrer efter
samtida mästare och senare efter italienska
renässansens stormän. G-g N.
Calame [kala’m], Alexandre,
schweizisk målare (1810—64). Målade i främsta
rummet högfjällslandskap och vann rykte som
»Alpernas konstnärlige upptäckare». Han
hade en eftersökt elevateljé i Genève — bland
hans lärjungar var Edward Bergh. Monogr.
av E. Rambert 1884. G-g N.
Calamiänes, ögrupp bland v. Filippinerna.
Calamln, kiselzinkerz, kiselgalmeja,
mineral, bestående av zinksilikat av formeln
Ha Zna Si O5.
CalamFntha, se Harmynta.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
