Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calderón, Pedro (de la Barca Henao de la Barreda y Riaño) - Caledon - Caledonia - Calembour, Calembourg - Calendae el. Kalendae - Calendarium - Calendars of state papers - Calendula - Calgary - Calhoun, John Caldwell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Caledon—Calhoun
492
Oaktat alla spännande situationer, alla
överraskande uppträden, oaktat all den finhet och
det behag, som utvecklas i dialogen, kan dock
det abstrakta schema, som C. följer, ej undgå
att orsaka en viss enformighet, över vilken
t. o. m. C. själv skämtar i ett par av sina
dramer. Antalet av de dramer, som kunna
hänföras till denna grupp, uppgår till 73.
För sitt rykte som en av världens största
skalder har dock C. att tacka de förnämsta
av de dramer, som höra till den tredje
gruppen, de så kallade andliga
skådespelen (comedias divinas), såsom »El principe
constante» (Den ståndaktige prinsen) och »La
devociön de la cruz» (Vördnad för korset),
»El mägico prodigioso» (Den mäktige
besvärjaren) och »La vida es sueho» (Lifvet är
en dröm). Om också en och annan bland
dessa, t. ex. »La devociön de la cruz», genom
sin till ytterlighet drivna katolska
grundtanke kan ge C:s vedersakare grundade skäl
att kalla honom för »inkvisitionens skald»,
så måste man dock å andra sidan erkänna,
att religiös känsla och religiös tro icke funnit
varmare och mera konstnärliga uttryck än i
t. ex. »El mägico prodigioso» och »La vida
es sueno», vilka dessutom äro de bästa, som
flutit ur C:s penna. I dem är tankens djup
förenat med en fullkomlighet i anläggning
och form, som ytterligare förhöjes av språkets
österländska bildprakt. — Utom allt detta
skrev C. även ett stort antal entremeses, som
dock sakna större intresse, en del poesi samt
ett par smärre prosaarbeten.
Tre av C:s pjäser, »Lifvet är en dröm»,
»Den mäktige besvärjaren» och »Vördnad för
korset», äro övers, till sv. av Teodor
Hagberg (1870), »Lifvet en dröm» jämväl i fri
bearbetning av F. A. Dahlgren (1858). »Den
ståndaktige prinsen» utkom 1904 i övers, av
Teodor och K. A. Hagberg. Bland den rika
litteraturen om C. må framhållas Fr. W.
Schmidt, »Die Schauspiele C:s» (1857); A.
Morel-Fatio, »Calderön. Revue critique des
travaux d’érudition publiés en Espagne ä
1’occasion du second centenaire de la mort du
poète» (1881); Menéndez y Pelayo, »C. y su
teatro» (1881); Günthner, »C. und seine
Werke» (2 bd, 1888); H. Breymann,
»Calde-rön-Studien», I (1905); A. Farinelli, »La vita
è un sogno» (1916). T. H.*
Caledon [käTidon], biflod till Oranjefloden.
Caledo’nia, se Ka ledon ien.
Calembour, Calembourg [ka.läbö’r], fr.,
akustisk ordlek, »ljudvits», som grundar sig
på olika betydelser hos samma el.
likaly-dande ord. Se vidare Vits.
Cale’ndae el. K alen d a e, lat., hos
forntidens romare den första i varje månad. Lån
och räntor betalades då, därav tri’stes cale’ndae,
»den ledsamma första». — Ad cale’ndas
graè’-cas, ordspråk, »till grekiska c.», d. v. s. aldrig;
grekiskan saknar nämligen detta ord. — Jfr
Kalender.
Calendärium, lat., register, kalender (sed. o.).
Calendars of State papers [käTindaz ov stéi’t
peTpoz], eng. (eg. »register över
statshand-lingar»), tryckt urkundssamling, i
sammandrag återgivande officiella engelska dokument
alltifrån Henrik VIII:s tid.
Cale’ndula, se Ringblomma.
Calgary [käTgori], snabbt utvecklad stad i
prov. Alberta, Kanada, i en bred dalgång i
Klippiga bergen, 1,032 m ö. h., vid Bow och
Elbow rivers’ sammanflöde; 63,305 inv. (1921),
84 % av britt, ursprung. Handelscentrum för
ett rikt jordbruksområde. Utanför staden en
av världens största försöksanstalter för
jordbruk. Viktig järnvägsknut. Blomstrande
industri. C:s folkmängd har hastigt tillväxt:
4,865 inv. 1901; 43,704 1911.
Calhoun [kolhö’n], John C a 1 d w e 11,
nordamerikansk statsman (1782 18/3—1850 31/3).
Född i Abbeville, Syd-Carolina, blev C. 1807
advokat och s. å. led. av sin fädernestats
legis-latur. Vald till medlem
av kongressens
representanthus 1811, fick
han genast där stort
inflytande genom sin
logiska skärpa och
glänsande
debatte-ringskonst; han var
den vältaligaste
målsmannen för det parti,
som genomdrev
krigsförklaringen mot
England 1812. Under
Mon-roes presidentskap
(1817—25) var C. krigsminister, vid 1824 års
presidentvalskampanj trots sin ungdom en av
huvudkandidaterna men fick nöja sig med
vicepresidentvärdigheten; han återvaldes till
samma befattning 1828. I de häftiga partistriderna
under Jacksons båda presidentskap framstod
C. som främste målsmannen för
sydstaternas särintressen, först i tullpolitiken och sedan
i slavfrågan. Att trygga söderns
maktställning inom unionen blev det ideal, för
vilket han till sin levnads slut med överlägsen
skicklighet förde en hopplös strid. Dess första
skede betecknas av »nullifikationsfrågan» (se
Nullifikation), där C. formulerade
Syd-Carolinas konstitutionella teori om unionen
som ett fördrag mellan suveräna stater, vilka
kunde inom sitt område sätta ur kiaft de
unionsstadganden de ansågo
författningsstri-diga samt i sista hand utträdde ur unionen.
Då striden var som hetast, nedlade C. 1832
vicepresidentbefattningen, lät invälja sig i
senaten och försvarade där, särskilt mot
Webster, sin teori om staternas rättigheter. C:s
utsikter att nå presidentvärdigheten hade
under tiden förstörts genom personlig brytning
mellan honom och Jackson. Under de följande
åren bekämpade C. i senaten i samförstånd
med whigs Jacksons äventyrliga bankpolitik
och fördärvliga partibelöningssystem. C., som
ärligt ansqg, att slaveriets bibehållande i
sydstaterna var oundgängligt för deras ekono-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
