Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calcit - Calcium - Calcutta - Caldara, Polidoro - Caldas (departement i Colombia) - Caldas (stad i Brasilien) - Caldecott, Randolph - Caldera - Calderini, Guglielmo - Calderón, Pedro (de la Barca Henao de la Barreda y Riaño)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Calcit—Calderon
490
Calcit, dets. som kalkspat (se d. o.).
Ca’lcium, se Kalcium.
Calcutta [kälkaTe], se Kalkutta.
Calda’ra, P o 1 i d o r o, lombardisk målare,
se Caravaggio.
Caldärium, lat. (av calère, vara varm),
kal-darium, rum för varma bad; drivhus.
CaTdas, depart. i republ. Colombia, kring
mellersta Cauca, mellan Kordillerans
höjd-kammar; 19,110 kvkm, 428,137 inv. (1918).
Huvudstad Manizales. Guldgruvor, betesmarker.
CaTdas, stad i s. delen av staten Minas
Geraes i Brasilien (200 km n. om Säo Paulo);
som municipium 28,951 inv. (1921).
Svavelkällor. Bekant som svenske mecenaten A.
Regnells vistelseort under 44 års tid.
Caldecott [käTdeket], Randolph, engelsk
tecknare (1846—86), mycket omtyckt genom
sina barnböcker med färglagda bilder.
Medverkade även med framgång i Punch m. fl.
tidningar. G-g N.
Calde’ra, sp., kitteldal, se Barranco.
Calderi’ni, Guglie 1m o, italiensk
arkitekt (f. 1840). Har lämnat ritningar till det
moderna Roms största monumentalbyggnad,
justitiepalatset (1888—1910), samt till den
strängt klassiskt hållna arkadgården framför
den nya fasaden till San Paolo fuori le mura
(1910). C. har verkat även som lärare och som
konstförfattare. G-g N.
Calderon, Pedro (fullständigt namn Pedro
C. de la Barca Henao de la
Barreda y R i an o), spansk dramatisk skald
(1600 17/i—81 25/b). C. föddes i Madrid; fadern
tillhörde en hidalgosläkt, modern var av en
gammal flandrisk släkt, som tidigt flyttat
till Kastilien. Vid nio års ålder sattes C. i
den stora jesuitskolan i Madrid, där han snart
utmärkte sig för ovanlig begåvning. Det
synes troligt, att han sedermera begivit sig
till högskolan i Salamanca och där med
utmärkelse studerat förnämligast teologi,
sko-lastisk filosofi och matematik. Vid tjugufem
års ålder ägnade han sig, enligt bruket ibland
dåtidens adliga ynglingar, åt vapenyrket och
tjänstgjorde både i Milano och i Flandern.
Vid början av sin mannaålder var han erkänd
såsom framstående skald och väckte
därigenom snart den skådespelslystne Filip IV:s
uppmärksamhet. Av denne blev han, efter
Lope de Vegas död, fäst vid hovet, med
uppdrag att förse såväl de kungliga teatrarna
som kyrkan med festliga skådespel. Till
belöning för sitt författarskap i denna riktning
utnämndes C. 1636 till medlem av det ansedda
riddarsamfundet »Santiago» och deltog som
sådan, under hertig Olivares’ befäl, i
kuvandet av upproret i Katalonien. 1651 inträdde
han, i likhet med Lope de Vega och åtskilliga
andra samtida författare, i kyrkans tjänst och
befordrades raskt till höga och inbringande
äreposter. Han blev bl. a. överhuvud för
sällskapet »La congregaciön del glorioso
apo-stol San Pedro» och fortfor att leda dess
angelägenheter till sin död.
C:s rika och yppiga dramatiska
författarskap kan lämpligen i sammanhang med det
spanska dramats föregående utveckling
indelas i tre huvudgrupper: 1) ett slags
kyrkliga festspel, som vid Kristi lekamens fest
med glänsande prakt och stora omkostnader
uppfördes på gatorna i Spaniens större
städer, 2) världsliga skådespel eller sede- och
intrigstycken, i vilka det .spanska lynnets
mest framstående drag, en överdrivet ömtålig
hederskänsla, galanteri och svartsjuka, spela
huvudrollen, och slutligen 3) andliga
skådespel, i vilka människolivets högsta spörsmål
framställas i en symbolisk form och besvaras
från katolsk-religiös synpunkt.
De kyrkliga festspelen (autos
sac-ramentales) innehålla icke mer än en akt men
föregås av en loa (prolog, egentl. beröm), som
dock ej alltid har samme författare som
festspelet. Deras ändamål var att vid Kristi
lekamens fest förhärliga den katolska
gudstjänstens förnämsta mysterium,
transsubstan-tiationen, och därför innehålla de alltid en
tydlig hänsyftning på hostian och kalken eller
Kristi lekamen och blod. Ämnen till dessa
festspel hämtade C. icke allenast ur bibeln,
såsom i »La cena de Baltasar» (Baltasars
gästabud) och »Las espigas de Ruth» (Ruts
axplockning), utan även från den klassiska
mytologien, från historien och t. o. m. från
samtida märkliga tilldragelser vid hovet. I
dessa festspels konstnärliga behandling
lämnade C. mer än annorstädes sina föregångare
bakom sig, och om också barn av andra
länder och andra tider icke känna sig så djupt
gripna av dem, kan dock ej ens den mest
protestantiske kritiker förneka, att de äro
det märkligaste och konstnärligaste, som
katolsk mystik någonsin skapat inom
litteraturen. Vi äga i behåll över 70 dylika av C.
författade festspel för Kristi-lekamens-fester i
Madrid, Toledo och Sevilla.
Till den andra huvudgruppen,
världsliga skådespel (comedias humanas), kan
man räkna ej blott de s. k. comedias de capa
y espada (skådespel ur vardagslivet,
allden-stund kappa och värja utgjorde det förnämsta
i den spanske ädlingens vardagsdräkt) utan
även en mängd andra, till vilka C., liksom
till sina autos, hämtade ämnen dels ur den
spanska sagan och historien, såsom i »El
mé-dico de su honra» (Sin äras läkare) och »El
alcalde de Zalamea» (Domaren i Zalamea),
dels från forntidens historia eller äldre
romaner och noveller. C:s intrigstycken,
»comedias de capa y espada», ha vunnit stort rykte
såsom karakteristiska för tidens seder och
såsom de förnämsta intrigstycken någon
dramatisk litteratur har att uppvisa. Bland dem
kunna nämnas: »Antes que todo es mi dama»
(Min älskade framför allt), »La dama duende»
(Tomtedamen), »El escondido y la tapada»
(Den gömde och den beslöjade), »Peor estä
que estaba» (Allt värre och värre) och »Los
enganos de un acaso» (Så kan slumpen foga).
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
