Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calixtus (Kalixtus) - Calixtus, Georg (Jörgen Callisen) - Calla - Callao - Callaudelement - Calle, La - Calle-Calle el. Rio Valdivia - Callerholm, Gustaf Nils Theodor af - Calles, Plutarco Elias - Callionymus - Calliopsis - Calliphora - Callisen, Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Calixtus, G—Callisen
496
datet i Worms 1122 slut på investiturstriden
(se In vest i tur). Litt.: Maurer, »Papst C. II»
(2 bd, 1886—89). — C. III, 1168—78 motpåve
mot Alexander III, till 1177 stödd av
Fredrik Barbarossa. — C. III (1378—1458), påve
1455—58. Hette urspr. Alfonso de Borgia
och var biskop av Valencia. Han lät efter
Konstantinopels fall 1453 utan framgång
predika korstag mot turkarna. C. grundade
genom nepotism sin släkts maktställning inom
Kyrkostaten (se B o r g i a).
Cali’xtus, Georg (hette eg. Jörgen
Callisen), tysk teolog (1586—1656),
bördig från Slesvig och sedan 1614 professor i
Helmstädt. C. framstår under 1600-talets förra
hälft, tiden för den
strängaste luterska
ortodoxiens triumf och
urartning, såsom den
självständigaste och
inflytelserikaste
representanten för en
ire-nisk teologi i
Melanch-thons och humanismens
anda. Åt arbete för
enighet eller
åtminstone frid mellan de tre
huvudkyrkorna ägnade
han hela sitt livs
oav
låtliga strävan. Den grundval, på vilken detta
skulle vinnas, var en återgång till den
förment enstämmiga åskådningen hos de fem
första århundradenas kyrkofäder (»consensus
quinquesaecularis») och framför allt till det
apostoliska symbolum. Hos flera av tidens
statsmän, liksom i många icke-teologiska
kretsar, väckte dessa C:s tankar livligt bifall; från
teologernas sida möttes de med nästan
kompakt motstånd. Under långa tider måste C.
samtidigt föra polemik mot å ena sidan de
katolska teologerna, å andra sidan den luterska
ortodoxiens representanter, vilka för hans
åskådning skapade slagordet synkretism
(sammanblandning). Den s. k. s y n k r e t i
s-tiska striden, fortgick långt efter C:s
död. Från C:s motståndares sida fördes den
med en småaktig förkättringslust, som aldrig
lät det kom nia till en verklig principdebatt.
Dock torde ej böra förnekas, att de ej blott visa
en skarp blick för det illusoriska i många av
C:s projekt utan ock i vissa avseenden röja
klarare förståelse än han av reformationens
verkliga innebörd. C:s tankar levde kvar hos
hans lärjungar och framträda på nytt bl. a.
i pietismen. — Jfr Calovius. E. Bg.
CaTla, se M i s s n e.
Callao [kalja’å], Perus främsta hamn, vid
Callaobukten av Stilla havet, hamnstad till
huvudstaden Lima, som ligger 11 km från
kusten. C. bildar egen provins. 37 kvkm,
58,500 inv. (1924). C. är utgångspunkt för
peruanska centralbanan och har elektr.
järnväg till Lima. Hamnen skyddas mot syd- och
väststormar av öama San Lorenzo och
Fron-ton och har en rymlig och säker redd, över
Ord, som saknas under
Aster, Callistephus chinensw.
C. går mer än hälften av Perus
utomlands-handel (se Peru). 1923 inlöpte i C. 825
ångfartyg om 2,170,224 ton och avgingo därifrån
827 om 2,205,888 ton. — C. grundlädes 1537
och har ofta hemsökts av jordbävningar,
häftigast 28 okt. 1746.
Callaudelement [kalå’-], se Galvaniska
element.
Calle [kal], La, stad i ö. Algeriet vid
Medelhavet, 50 km ö. om Böne; 4,830 inv. (1921).
Tidigare ett rikt givande korallfiske. Anlagd
av fransmän på 1500-talet.
Calle-Calle [kaTje-kaTje] el. Rio V a 1 d
i-v i a, flod i s. Chile, i prov. Valdivia, från
Lago Lacar i Anderna; genomflyter sjön
Rini-hue och utfaller i Stilla havet. Segelbar till
Rinihue, för oceanångare till staden Valdivia.
Callerholm, Gustaf Nils Theodor
a f, jurist, politiker (1852—1912). Blev 1877
jur. kand, i Uppsala och var från 1890
häradshövding i Hedemora domsaga. Inom
Kopparbergs län var han mycket anlitad i allmänna
värv och till sist landstingets ordf. Han var
från 1899 till sin död led. av Andra
kammaren, först för Dalarnas städer, från 1911 för
länets östra valkrets, och tillhörde liberala
samlingspartiets förtroenderåd. C. var 1903—
12 led. av konstitutionsutskottet (ordf. 1912),
blev april 1910 kammarens vice talman
(sedan K. Staaff av hälsoskäl avsagt sig
uppdraget) och var så även 1911 och (till sin död,
4 febr.) 1912. Ths.*
CaTles, Plutarco Elias, president
sedan 1924 i Mexiko (se d. o., historia).
Callio’nymus, se Sjökocksläktet.
Callio’psis, se Coreopsis.
Callfphora, se M u s c i d a e.
CaTlisen, Heinrich, dansk kirurg (1740
—1824). Var prästson från Holstein, utbildade
sig från 1755 i Köpenhamn under svåra
umbäranden till kirurg, studerade 1767—71 i
Paris och London, blev 1772 med. dr och var
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>