Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Callot, Jacques - Calluna - Callus - Calmato - Calmette, Albert - Calmette, Gaston - Calonder, Felix - Calonius, Matthias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Calluna—Calonius
500
där han verkade vid hovet i Nancy; besökte
1625 Nederländerna och 1629—30 Paris. —
C. kan sägas ha upphöjt etsningen till en
självständig konstart; han är den förste av
de stora konstnärer, som i denna teknik
funnit uttömmande uttrycksmedel för siu
inspiration. Fantasirik improvisationsförmåga,
beundransvärd säkerhet och elegans i
teckningen, impressionistisk livfullhet och en stark
böjelse för bisarra effekter känneteckna hans
arbeten; karakteristisk är också den djärva
kompositionen med massor av diminutiva
figurer i en vid bildrymd, klart och
uttrycksfullt sammanhållen på ett ofta helt litet blad.
Realistiskt, fördomsfritt och utan tendenser
återgivna scener ur folk- och hovlivet äro
vanliga motiv; han behandlade också ämnen
ut bibeln och legenden. Ryktbara äro hans
seriearbeten »Misères de la guerre» (utgivna
1633, samma år som Lothringen erövrades av
fransmännen) och »Balii» (figurer ur
comme-dia delFarte); bland de fristående bladen
märkes »S :t Antonii frestelse». — C.
efterlämnade omkr. 1,500 etsningar; av hans
bevarade teckningar finnes en samling i
Nationalmuseum (katalog av G. Paulsson i
Na-tionalmusei årsbok, 1920). Litt.: Monogr. av
E. Neaume (1860); uppsatser av O. Levertin i
Ord och Bild, 1903 (omtryckt i Levertins
»Samlade skrifter», XXII, 1911), och i
Zeit-schrift fiir bildende Kunst, 1904. H. W-n.
Callüna, se Ljung.
Ca’llus, lat., nybildning vid benbrott (se d. o.).
Calma’to, it., mus., lugnt; förk. c alm.
Calmette [-mä’t], Albert, fransk
bakterio-log (f. 1863 12/7). Med. dr i Paris 1886, blev C.
1890 den förste chefen för Pasteurinstitutet i
Saigon, kom där att ägna sig åt studiet av
ormgifterna och lyckades mot dessa framställa
ett serum (se O r m s e r u m) genom att följa
samma metod, som Behring använt för
difteri-serum. C. blev 1895 chef för
Pasteurinstitutet i Lille och är sedan 1917 tillika
underdirektör vid Pasteurinstitutet i Paris. De
senaste 20 åren har han främst sysslat med
tuberkulosforskning och därvid upptäckt den
s. k. oftalmoreaktionen på tuberkulos samt
gjort stora insatser i fråga om den sociala
kampen mot sjukdomen. Sedan 1924 har han
låtit mycket tala om sig med anledning av
en ny metod att vaccinera kalvar och även
nyfödda barn mot tuberkulos. Denna vaccin
består av till ofarlighet försvagade baciller
av nötkreaturstuberkulos. Till försöken med
människor måste man dock ställa sig helt
avvaktande.
Calmette [-mä’t], Gaston, fransk
tidningsman (1858—1914), bror till A. C. Anställd
i tidningen Figaro 1884, blev C. dess
huvudredaktör 1894. Han förde där 1913—14 en
våldsam politisk kampanj med synnerligen
ärerö-riga beskyllningar mot dåv. finansministern J.
Caillaux (se d. o.). Upprörd häröver uppsökte
Caillaux’ hustru honom 16 mars 1914 å
tidningens redaktion och sårade honom med flera
Ord, som saknas under
revolverskott, varav C. avled följande natt.
Fru Caillaux frikändes 28 juli s. å. efter en
sensationell rättegång.
Calo’nder, Felix, schweizisk politiker (f.
1863), bördig från Graubünden. Efter vunnen
jur. doktorsgrad blev
C. advokat, var 1891—
99 led. av Graubündens
stora råd, 1899—1913
led. av schweiziska
ständerrådet och 1913
—19 led. av
förbundsrådet. Han var 1918
dettas president. C.
var synnerligen
verksam för Schweiz’
anslutning till
Nationernas förbund. Han
tillhörde 1920—21 den av
förbundets råd utsedda
rapportörskommissio-nen i Ålandsfrågan (se Ålan d), var 1921—22
schweizisk medlem av internationella
Rhen-kommissionen och förordnades nov. 1921, sedan
frågan om Oberschlesiens uppdelning mellan
Tyskland och Polen avgjorts, att som opartisk
ordf, leda förhandlingarna mellan dessa stater
om de ekonomiska förhållandenas reglering och
minoritetsskyddet i den tyska och den polska
delen av Oberschlesien. Sedan avtal härom
åstadkommits, har C. (från maj 1922)
presiderat i den blandade kommission för
Oberschlesien, som övervakar de träffade avtalens
bringande i verkställighet. V. S-g.
Calonius, Matthias, rättslärd, statsman
(1738 7/i; 17 3 7 27/i2 g. st.—1817 13/9). Född
i Saarijärvi socken i Finland, blev han 1757
student i Åbo, 1763 amanuens vid
akademiska konsistoriet och
1764 docent i ekonomi
samt antogs 1765 till
sekreterare hos
»Rik-sens ständers till
undersökning om
kungsgårdarna och
schäferi-erna i
storfurstendö-met Finland utsedde
deputerade». 1769
förordnades han att
bestrida adjunkturen i
filosofiska fakulteten
och universitetssekre-
terarbefattningen. 1778 erhöll C. professuren i
juridik, vilken han innehade till 1815. Han var
1793—1800 ledamot av Högsta domstolen i
Stockholm och tjänstgjorde samtidigt såsom
medlem av den kommitté, som hade att
utarbeta en förordning om skogarna. Efter Finlands
förening med Ryssland utnämndes C. (1809) till
prokurator i regeringskonseljen för Finland,
från vilken syssla han tog avsked 1816. —
C:s första arbete, disputationen »De nova
facie orbis europaei circa seculum
reformationis exorta» (1764—77), var av historiskt
innehåll. Han övergick därpå helt till
juridiken, och av verkligt grundläggande
bety
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
