Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calonius, Matthias - Calonne, Charles Alexandre - Calophyllum - Caloptenus - Calopteryx - Calosoma - Calovius (Kalau), Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£01
Calonne—Calovius
502
delse för vetenskapen blevo hans forskningar
i den inhemska rättshistorien, vilka lärde
honom att i motsats till den då förhärskande
naturrättsliga skolan hävda den inhemska
rättens betydelse gentemot en såsom
allmängiltig ansedd rättsfilosofi. I Helsingfors
univ.-bibl. förvaras digra handskriftsvolymer,
innehållande C:s föreläsningar i civilrätt och
civilprocess, straffrätt och straffprocess m. fl.
ämnen. Av dessa äro »Praelectiones in
jurispru-dentiam civilem» utgivna i tryck (1908). Hans
förut tryckta skrifter, det berömda arbetet
»De prisco in patria servorum jure» (1780
—93; sv. övers. 1836), »De pactis
antenup-tialibus» (1781; på sv. 1834), »De
praescrip-tione criminum» (1785; på sv. 1836) m. fl.,
och hans utlåtanden i Högsta domstolen äro
samlade i hans »Opera omnia», I—V (1829
—36), vartill kommer ett supplement,
innehållande hans ämbetsskrivelser som
proku-rator (1870).
Efter Finlands skilsmässa från Sverige togs
C., som dittills verkat som vetenskapsman,
lärare och domare, i anspråk även såsom
statsman. Då ryssarna först besatte Åbo, var
han akademiens rektor och utgav såsom sådan
ett program, där han modigt hävdade rättens
och trohetens anspråk på undersåtarna i
förhållande till den, som ännu var deras laglige
konung. Sedan emellertid erövringen
fullbordats, ställde han sin förmåga till förfogande
och utarbetade ett utlåtande, vilket lades till
grund för den organisation av
regeringskon-seljen (senaten), som i huvudsak förblev
bestående under mera än ett århundrade. C.
ingick själv i konseljen som lagarnas högste
väktare (prokurator). I denna egenskap
hävdade han Finlands rättsordning med en
rättrådighet, frimodighet och konsekvens, som
under de rådande svåra förhållandena blevo
av avgörande betydelse för det gamla svenska
statsskickets bibehållande i landet. C:s stora
boksamling inköptes efter hans död av
statsverket och tillföll Helsingfors
universitetsbibliotek; särskilt värdefull är den rikhaltiga
samlingen av författningar. Litt.: R. A.
Wredes monografi »M. C.» (1917) och W.
Chy-denius, »C. som civilrättslärare» (1909—10,
installationsprogram). C:s brevväxling med
Porthan är publicerad i Svenska
litt.-säll-skapets i Finland skrifter. (H. E. P.)
Calonne [kalå’n], Charles Alexandre
d e, fransk finansminister (1734—1802). Sin
ställning som »contröleur général»
(finansminister) nådde C., som då var intendent i Lille,
1783 efter häftiga angrepp på Neckers
ryktbara finansredogörelse av 1781. Han åtnjöt
till en början starkt medhåll hos hovet, som
av egoistiska skäl fruktade den av Necker
uppgjorda sparsamhetsplanen. C., som var en
uppslagsrik och sangvinisk slösare, sökte
genom att upptaga lån, ofta till ockrarräntor,
och disponera skatter, innan de ännu voro
förfallna till betalning, skaffa medel till
löpande utgifter och en överdådig hovhållning.
Statsbristen blev emellertid allt större.
Krediten försvagades, folkets missnöje tilltog, och
parlamentet motsatte sig nya lån. C. såg sig
då tvungen att återupptaga de förkastade
planerna på fastighetsskatter även för de
privilegierade stånden, avskaffa en del
stånds-privilegier, införa provinsialständer etc. men
ådrog sig härigenom
sina forna gynnares
starka ovilja och
lämnades i sticket av den
aristokratiskt
sammansatta notabelför-samling, som på hans
förslag sammankallats
i febr. 1787. C.
störtades i april s. å. och
förvisades till
Lothring-en efter att mer än
någon annan av
konungens finansminist
rar ha påskyndat revolutionens utbrott. Under
revolutionen uppehöll sig C. än i Tyskland och
än i England och fick kort före sin död
Boua-partes tillstånd att återvända till Frankrike.
C., som, ehuru lättsinnig och fri från skrupler
i sin finanspoli ik, ägde en oomtvistlig
idérikedom, blev upphovsmannen till ännu
gällande franska myntfot genom att 1785 där
införa värdeförhållandet 1 : lö^z mellan silver
och guld. — Litt.: Susane, »La tactique
finan-cière de C.» (1902).
Calophy’llum, växtsläkte av fam. Guttiferae,
innefattar omkr. 55 arter, huvudsaki. i Gamla
världens tropiska länder växande, städse
grönskande träd med läderartade blad. Flera
lämna välluktande harts el. balsam. Viktigast
äro C. inophyllum (i Afrika och Ostindien),
som lämnar balsamum Mariae och
tacamahac-harts, och C. calaba (i Västindien och
Guay-ana), som ger calababalsam, använd liksom
kopaivabalsam. Flera asiatiska arter lämna
ett för skeppsbyggen och möbelslöjd
värdefullt virke. G. M-e.
Calo’ptenus, se Gräshoppor.
Calo’pteryx, se Jungfruslända.
Calosöma, se Jordlöpare.
Calovius (el. K a 1 au), Abraham, tysk
lutersk teolog (1612—86). Studerade i
Königs-berg och Rostock samt var från 1650
professor i Wittenberg. C. är den mest typiske
representanten for den strängaste luterska
ortodoxien, för dess ofördragsamhet och
stridslystnad. Dock är han en verkligt betydande
man: som filosof hör han till de främsta och
originellaste representanterna för den
nyans-toteliska riktningen, som exeget står han i
sin stora bibelkommentar, »Biblia illustrata»
(1672—76), avgjort framför sin tid, och hans
dogmatiska huvudverk, »Systema locorum
theologicorum» (12 bd, 1655—77), hör till de
i sin art mest betydande. I allt framträder
han som en typisk kraftnatur, med outtömlig
arbetsförmåga och en imponerande, mångsidig
lärdom, fruktad såsom disputator, vida
beund
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
