Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calovius (Kalau), Abraham - Calpurnius - Cals, Adolphe Félix - Caltagirone - Caltanisetta - Caltha - Calvados - Calwagen, Ernst Gottfrid - Calvarieberg - Calvé, Emma - Calwer, Richard - Calvert, släkt - Calvi - Calvin, Johannes (Jean Cauvin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Calpurnius—Calvin
504
rad såsom universitetslärare. Hans hela liv
upptogs av polemik; redan såsom 21-årig
skrev han sin första polemiska skrift, följd
av en otalig mängd andra: mot katoliker,
reformerta, soeinianer, över huvud mot alla
heresier, om vilka han fick kännedom, men
framför allt mot Calixtus och hans riktning,
»synkretismen». En mot denne riktad
sammanfattning av den luterska läran, »Consensus
repetitus fidei veræ lutheranæ» (1664), sökte
han, ehuru förgäves, få upphöjd till symbolisk
giltighet. — Litt.: E. Weber, »Die
philosoph-ische Scholastik des deutschen
Protestantismus im Zeitalter der Orthodoxie» (1907) och
»Der Einfluss der protestantischen
Schulphilo-sophie auf die ortodox-lutherische Dogmatik»
(1908). E. Bg.
Calpu’rnius, namn på en fornromersk, urspr.
plebejisk släkt, som särskilt inom grenen Piso
(se d. o.) nådde stor betydenhet. Till denna
hörde Calpurnia, Caesars sista gemål. —
Titus Calpurnius Siculus, på Neros
tid, författade ekloger. — Lucius
Calpurnius Bes t i a, romersk folktribun 120 f. Kr.,
uppträdde som optimat mot C. Gracchus. 111
konsul, började han kriget mot Jugurtha men
lät senare muta sig till fred. Ställd under
åtal, gick C. 91 i frivillig landsflykt. H. Sgn.
Cals [kals], Ådolphe F é 1 i x, fransk
målare (1810—80). Lärjunge till Cogniet, gick C.
sina egna vägar och valde till modeller tiggare,
landstrykare, trashankar. Hans interiörer
med mödrar och barn i beslöjad dager och
enkla, kraftiga färger vunno anseende, likaså
hans porträtt och stilleben. C. blev kallad
»den lille franske Rembrandt». G-gN.
Caltagirone [kaltad^irå’ne], stad i ital. prov.
Catania (Sicilien), 60 km s. v. om staden
Ca-tania, 609 m ö. h.; 38,536 inv. (1921).
Tillverkning av terrakottavaror.
Caltanisse’tta. 1. Ital. provins på Siciliens
s. kust; 3,294 kvkm, 385,675 inv. (1921).
Bergigt. Genomflytes av Salso. Produkter:
vete, vin, olivolja, lin, sydfrukter, svavel.
Betydande boskapsskötsel. — 2. Huvudstad i
prov. C., inne i landet, 588 m ö. h.; 60,086
inv. (1921). Biskopssäte. Den mest betydande
staden i det inre av Sicilien, medelpunkt i
ett rikt jordbruksdistrikt och för Siciliens
svavelindustri.
CaTtha, se Kabbeleka.
Calvados [kalvadå’s], depart. i n. Frankrike
(Nbrmandie), med kust vid Engelska kanalen;
5,693 kvkm, 384,730 inv. (1921). Genomflytes
av Orne. Huvudstad Caen. C. har rik
sädes-och foderväxtproduktion, mejerier
(osttillverkning: camembert m. fl.), järngruvor och
järnindustri. I C. ligga städerna Bayeux,
Hon-fleur. Vid kusten många badorter: Deauville,
Trouville m. fl.
Calwagen, Ernst Gottfrid,
läroboksförfattare, skolman (1829—1906). Blev 1854
fil. dr i Uppsala och var 1859—95 lärare vid
Nya elementarskolan i Stockholm, de tre sista
åren som lektor i tyska och engelska. C. har
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
i dessa språk skrivit flera mycket använda
läroböcker, bl. a. »Tysk språklära» (1874; 16:e
uppl. utg. av C. O. Nordgren 1919) och »Tysk
elementar- och läsebok för skolans tre lägsta
klasser» (1888; 16:e uppl. utg. av C. O.
Nordgren 1920).
Calvärieberg, se Kalvarieberg.
Calvé, Emma, fransk operasångerska
(sopran; f. 1864), elev av madame Marchesi.
Debuterade 1882 i Bryssel som Margareta i
Gounods »Faust». Uppträdde sedan i Paris,
Italien, London (ännu så sent som 1920) och
Amerika. Hennes mest berömda roller äro
Carmen och Santuzza i »Cavalleria
rusti-cana». (T. N.)
Calwer, Richard, tysk nationalekonom
(f. 1868). Var 1898—1903 led. av tyska
riksdagen och tillhörde den revisionistiska
riktningen av socialdemokratien men med alltmer
utpräglad kritisk hållning, tills han 1908
också formellt utträdde ur partiet. C. var
1898—1903 led. av tyska riksdagen. Han har
uppsatt och utgivit flera märkliga
socialekonomiska tidskrifter, ss. Wirtschaftliche
Kor-respondenz, Arbeitsmarkt-Korrespoudenz,
Handel und Wandel, Das Wirtschaftsjahr (1903—
10) och dess fortsättn. Jahrbuch der
Welt-wirtschaft. Skr.: »Einführung in den
Sozia-lismus» (sv. övers. 1907), »Arbeitsmarkt und
Arbeitsnachweis», »Einführung in die
Welt-wirtschaft», »Kartelle und Trusts», »Der
Handel», »Das sozialdemokratische Programm»
(1914), »Staatsbankerott» (1921) m. m.
Calvert [käTvät], engelsk katolsk
adelssläkt, som tagit verksam del i New
Found-lands och Marylands kolonisering. Sedan
1625 bar släktens huvudman titeln lord
Baltimore. Leonard C. (1606—47) utsändes 1633
av sin broder Cecil C., 2:e lord Baltimore,
till Maryland med 200 katolska kolonister
och kan anses som den på religiös tolerans
baserade koloniens egentlige grundläggare.
Se vidare Baltimore, sp. 802. V. S-g.
Calvi [kaTvi el. kalvi’], befäst stad på n. v.
kusten av Korsika; 2,387 inv. (1921).
Calvin, Johannes (Jean Cauvin),
fransk-schweizisk reformator (1509 10/7—64
27/s). C. föddes i Noyon i Picardie. Hans fader,
Gerard Cauvin, innehade en inflytelserik
befattning i biskopens av Noyon tjänst och
begagnade sina förbindelser för att till
bestridande av sonens studier skaffa denne flera
kyrkliga prebenden. 1523 kom C. till Paris,
studerade där först humaniora såsom
förberedelse för prästbanan men slog sig sedan, på
faderns önskan, på juridiska studier i Orleans
och Bourges. I Orléans synes han 1528 genom
sin släkting Pierre d’Olivet (Olivetanus) ha
förts till bekantskap med evangelisk
åskådning; detta inflytande stärktes av den
evangeliske tyske professorn Volmar i Bourges
(1529). För C. blev frågan »Luther eller
Rom?» övervägande en förståndsfråga, ett
sanningsproblem. Närmast sökte han väl
lösningen på humanisternas reformistiska mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
