Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cambridge (England) - Cambridge (Massachusetts) - Cambridge, hertig av, titel - Cambridge, Adolphus Frederick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Cambridge
518
Stora gården i Trinity college, Cambridge.
(grundat 1338); Pembroke (fr. 1347; nu nästan
helt ombyggt; dess kapell byggt 1663—65 av
Chr. Wren); Corpus Christi (fr. 1352; stora
delar av byggnaden, bl. a. den s. k. Old court
med kringliggande längor, härröra från den
urspr. anläggningen); King’s (grundat 1441 av
Henrik VI; det väldiga kapellet, byggt 1446—
1515, anses vara pärlan bland C:s
universitetsbyggnader); Queen’s (grundat 1448 av
Henrik VI :s drottning, Margareta av Anjou,
och förnyat 1465 av Elizabeth Woodville,
Edvard IV :s gemål); S:t John’s (fr. 1511;
byggnaderna till stor del yngre; dess »Second
court» är en stilfull, enhetlig gårdsinteriör i
rött tegel från 1595—1620); Trinity college
(bildat 1546 av Henrik VIII genom samman-
Ett hörn av gården i Corpus Christi college, Cambridge.
slagning av flera äldre colleges; har ett
vackert sengotiskt kapell och en berömd
biblioteks-byggnad av Chr. Wren). Två kvinnliga
colleges finnas: Girton (fr. 1873) och Newnham
(fr. 1875). Universitetet fick sin första
organisation genom Henrik III; drottning
Eli-sabets statuter gällde länge och ersattes av
nya först 1858; nuv. statuter äro av 1920.
Universitetet bildar en av staden oberoende
korporation och har 2 representanter i
underhuset. Det styres av en kansler (oftast en
politiker) och en vicekansler (motsvarande
universitetsrektor), bägge valda av senaten,
vilken består av doctors och masters i olika
vetenskapsgrenar och i allmänhet företrädes
av ett valt råd (kansler, vicekansler, 4
collegeledare, 4 professorer och 8 andra
medlemmar). Universitetets tryckeri och förlag
tillhöra dess främsta inkomstkällor; endast i
undantagsfall ha statsanslag anlitats. — Litt.:
R. Willis och J. W. Clark, »Architectural
history of the university of C.» (3 bd, 1886);
J. Bass Mullinger, »History of the university
of C.... to the accession of Charles I» (3 bd,
1873—1909); A. Gray, »C. and its story»
(1912); A. Mansbridge, »The older universities
of England. Oxford and C.» (1923); en rik
serie collegehistorier (1899 ff.).
Cambridge [kéi’mbrid$], stad i
Massachusetts, U. S. A., på nordsidan av Charles river,
mitt emot Boston; 109,694 inv. (1920), därav
2,050 svenskar. Är en betydande industristad
(elektriska fabriker, kautschukvaror, pianon,
möbler m. m.; se i övrigt Boston) men
främst berömt genom sitt universitet, H a
r-vard-universitetet (se d. o.),
Nordamerikas äldsta. Flera broar föra över till
Boston, och C. kan räknas som en del av
Greater Boston. Jfr Boston.
Cambridge [kéi’mbrid$], hertig av, titel,
buren inom engelska konungahuset.
Adolphus Frederick, hertig av C.
(1774—1850), var Georg III:s yngste son, del-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
