Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cambridge, Adolphus Frederick - Cambridgeshire - Cambridgeviken - Cambronne, Pierre Jacques Étienne - Camden (New Jersey) - Camden (Syd-Carolina) - Camden, William - Camden society - Camelina - Camellia - Camelopardalis - Camelopardalus - Camelot - Camelus - Camembert - Camenae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Cambridgeshire—Camenae
520
Massachusetts institute of technology i Cambridge, Mass.
tog 1793 som de engelska förtruppernas
befälhavare i fälttåget i Holland, ställdes 1803
i spetsen för Hannovers försvar men fick kort
därefter avsked. 1813 blev han fältmarskalk.
Han blev 1816 generalståthållare och 1831
vicekonung i Hannover, införde där 1833 en
ny författning och vann en viss popularitet.
Efter tronskiftet 1837 återvände han till
England. — Hans son George Frederick
William Charles, hertig av C. (1819—
1904), deltog som generallöjtnant i
Krim-kriget och var 1856—95 engelska arméns
överbefälhavare, från 1862 med fältmarskalks rang.
Han genomförde prygelstraffets avskaffande
inom armén och förordade det av Gladstone
1870 genomdrivna avskaffandet av säljbara
officersfullmakter. Biogr. av W. Verner (1905)
och E. Sheppard (1906).
Cambridgeshire [kéFmbrid^JØe], grevskap i
ö. England, kring Cam (biflod till Ouse); 1,264
kvkm, 129,594 inv. (1921). Omfattar i n. en del
av marsklandet The Fens och utgöres av jämna
slätter, i s. övergående i vågigt landskap.
Stor veteproduktion, mejerier. — Till C.
räknades tidigare även Isle of Ely (se E 1 y).
Cambridgeviken [kéTmbrid^-], vik av
Ti-morsjön på n. kusten av Västaustralien. Se
karta till Australien.
Cambronne [käbrå’n], Pierre Jacques
É t i e n n e, vicomte de, fransk general (1770
—1842). Deltog i Napoleons fälttåg 1806—14,
blev baron 1810, brigadgeneral 1813 och följde
kejsaren till Elba 1814. Vid Waterloo 1815
anförde C. en avdelning av gamla gardet,
blev svårt sårad och togs till fånga. Efter
restaurationen ställdes han inför rätta men
frikändes, blev kommendant i Lille 1820 och
vicomte 1822. S. å. gick han ur tjänst. —
Med orätt har man tillagt honom ett
»historiskt ord» vid Waterloo: »Gardet dör men ger
sig icke». Oftare knytes vid hans namn det
föraktliga kraftordet merde, brukat som
inter-jektion (eufemistiskt »le mot de C.»); ej heller
detta härrör från C. utan lär ha som svar på
ett förslag om kapitulation uttalats av den
sedermera i slaget stupade general Michel. —
Biogr. av Léon Brunschvicg (1894).
Camden [kä’mdon], stad i New Jersey, n. ö.
U. S. A., på vänstra stranden av floden Dela-
Ord, som saknas under
ware, mitt emot Filadelfia; 116,309 inv. (1920).
Är betydande handels- och industristad
(lädervaror, järntillverkning, skeppsbyggerier) och
genom färjor förbunden med Filadelfia.
Camden [kä’mden], stad i nordamerikanska
staten Syd-Carolina, n. v. om Charleston;
3,930 inv. (1920). Vid C. ledo amerikanerna
under Gates 16 aug. 1780 ett stort nederlag i
en strid mot engelsmännen under Cornwallis.
Se Nordamerikanska frihetskriget.
Camden [kä’mdon], William, engelsk
fornforskare och historiker (1551—1623). Blev
efter studier i Oxford 1575 lärare och 1593
rektor vid Westminsterskolan i London,
utnämndes 1597 till
rikshärold. Efter
ingående studier skrev C. på
latin om
Storbritanniens orter och
fornminnen »Britannia» (1586;
fullst. uppl. 1607, övers,
till eng. 1610, flera
senare uppl.). Delvis
byggt på detta verk
är »Remains of a
greater work
concer-ning Britain» (1605),
som ger brottstycken
om de gamla britternas och saxarnas
levnadssätt. Av C:s hand föreligger jämväl ett arbete
i samtida historia, »Annales rerum angliearum
regnante Elisabetha» (2 dir, 1615—27; eng. och
fr. övers.), och en mycket spridd grekisk
grammatik. — C. stiftade ett legat för en lärostol
i historia i Oxford, vars innehavare nu har
titeln »Camden professor of ancient history».
Camden society [kä’mden sesälTti], ett efter
W. Camden (se ovan) uppkallat, 1838 stiftat
samfund i England för utgivande av
historiska skrifter m. m.
Camellna, växtsläkte av fam. k o r sb 1 o
m-m i g a, med uppblåsta klotrunda el.
päron-formiga skidor. Två arter vilda i Sverige;
den ena, lindådra (C. alyssum), är ett
besvärligt ogräs i linåkrar. Ur fröna av den
odlade, ofta självsådda C. sativa (s. Europa)
pressas olja för såpberedning. G. M-e.
CameTlia, se K a m e 1 i a.
Camelopa’rdalis, se Giraffsläktet.
Camelopa’rdalus, stjärnbild på norra
stjärnhimlen, se Giraffen.
Camelot [kamlå’], fr., parisisk
gatuförsäljare. — Camelots du roi [-dy rcoa’],
sammanslutning av unga franska rojalister och en
hjälptrupp till Ligue d’action frangaise (se
Action f r a n g a i s e). De ha ofta
föranstaltat bullersamma gatudemonstrationer.
Camélus, se Kameldjuren.
Camembert [kamäbä’r], by i depart. Orne,
Frankrike, första tillverkningsorten för den
berömda camembertosten (se Ost).
Camènae, lat., sånggudinnor; urspr.
käll-nymfer, dyrkade i en grotta i Egerias lund (vid
nuv. Villa Mattei i Rom), tidigt identifierade
med de grekiska sånggudinnorna. (H. Sgn.)
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
