Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Camper, Pieter - Camphausen, Ludolf - Camphausen, Otto von - Camphausen, Wilhelm - Camphora - Camphuysen, Govert Dircksz. - Camphuysen, Rafel Govertsz. - Campi - Campidoglio - Campin, Robert - Campinas - Campine - Camping - Campion, Thomas - Camp-meeting - Campoamór (y Campoosorio), Ramón de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Camper—Campoamör
536-
Ca’mper, Pieter, holländsk läkare (1722
—89). Blev 1749 prof, i filosofi och 1751—55
tillika i anatomi och kirurgi i Franeker, var
senare prof, i Amsterdam 1755—62 och i
Gro-ningen 1764—73. 1784 blev han medlem av
statsrådet och snart dess president. C.
utmärkte sig genom en ofantlig mångsidighet
och gjorde värdefulla insatser på medicinens
flesta områden. Främst var han dock
ana-tom med ansatser i jämförande anatomisk
riktning. Han upptäckte, att skelettbenen
hos fåglarna voro luftförande, och fördes av
sin talang som tecknare och sina försök som
bildhuggare in på studier över ansiktsvinkeln,
vilka betecknats som de första ansatserna till
kraniemätning hos människan. R. T-dt.*
Ca’mphåusen, L u d o 1 f, preussisk statsman
(1803—90). Grundade 1826 ett bankhus i
Köln, var som politiker liberal och blev 1848
preussisk ministerpresident men avgick s. å.
och vart preussiskt sändebud i Frankfurt. Där
bekämpade han planerna på tyskt kejsardöme
ävensom förslaget till riksförfattning, mot
vilket han åvägabragte en gemensam förklaring
av 31 tyska regeringar. Efter 1850 lämnade
han politiken. Litt.: Biogr. av Caspary,
»Lu-dolf C:s Leben» (1902); Schwann, »Ludolf C.
als Wirtschaftspolitiker» (1915).
Ca’mphåusen, Otto von, preussisk
statsman (1812—96), bror till L. C. Blev 1869
finansminister i Preussen och lyckades genom
förmånlig räntekonvertering, den franska
krigsskadeersättningen och flera
skattereformer bringa reda i statsfinanserna och få
budgeten att visa överskott. C., som 1873 blev
vice president i preuss. statsministeriet,
angreps senare såsom frihandlare skarpt av
agrarer och industriprotektionister, miste
Bis-marcks förtroende och avgick 1878. Adlad 1896.
Ca’mphåusen, Wilhelm, tysk
bataljmålare (1818—85). Studerade i Düsseldorf,
målade novellistiskt framställda genrescener ur
soldatlivet, mestadels i historisk kostym, från
slutet av 1850-talet huvudsakligen
bataljscener ur preussiska historien. Redan tidigare
hade hah undantagsvis valt samtida ämnen;
krigen 1864—71, under vilka han följt den
preussiska armén i fält, gåvo honom ämnen
till talrika batalj- och paradbilder. Han var
också porträttmålare. H. W-n.
Ca’mphora, se K a m f e r.
Ca’mphuysen [-höisen], Govert Dircksz.,
holländsk målare (1624—72), verksam i
Amsterdam och från 1655 (eller kanske redan
från 1652) till 1663 eller 1664 i Sverige.
Målade porträtt, genrebilder och landskap med
djurstaffage; var den förste konstnär i nyare
tid, som framställde scener ur svenskt
allmogeliv. C:s målningssätt påminner om hans
yngre och ryktbarare samtida P. Potter, som
han troligen påverkade. H. W-n.
Ca’mphuysen [-höisen], Rafel Govertsz.,
holländsk målare (1597 el. 1598—1657),
verksam i Amsterdam. Hans sällsynta målningar
Ord, som saknas under
(en i Stockholms högskolas samling) påminna
om Aert van der Neer, vars lärare han
troligen var. H. W-n.
Ca’mpi, lat. (plur. av ca’mpus), fält. — C,
Cataldu’nici, se Katalauniska fälten.
— C. el y sii, Elyseiska fälten, se E 1 y s i u m.
— C. phlegraè’i [-fle-], se Flegreiska,
fält. — C. Rau’dii, seRaudiska fälten.
Campidoglio [-dåTjå], it., namn på
Kapi-t o 1 i u m (se d. o.) i Rom.
Campin [käpä’], Robert, flandrisk målare
(1375—1444), endast känd genom samtida
urkunder, har av nyare forskare identifierat»
med den s. k. Flémallemästaren (se d. o.).
Campinas [kämpEna/], huvudort för
kaffeodlingen i Säo Paulo, Brasilien, belägen 50*
km n. v. om staden Säo Paulo; som
muni-cipium 115,602 inv. (1920). Viktigt
jordbrukscentrum (majs, frukt) och järnvägsknut.
Campine, se K e m p e n.
Camping [kä’mpig], eng. (av camp, läger) y
lägerliv, beteckning för en särskilt i Förenta
staterna på senare tid allt populärare
sedvänja att under den varma årstiden i stora skaror
på natursköna platser idka lägerliv med
åtföljande idrottsövningar. Rörelsen har, med
impulser även från scoutrörelsen, under de
senaste åren börjat sprida sig även till flera
europeiska länder.
Campion [kä’mpjan], Thomas, engelsk
skald och tonsättare (1570—1620), läkare i*
London. Skrev maskspel och sångbara »Ayres»
(4 samlingar, med musik), som göra honom
till en av det elisabetska skedets
behagfullaste lyriker. Samlade arbeten utg. av Bullen
1889, ett dikturval 1896.
Camp-meeting [kä’mp-mi’tin], eng., eg.
»lägermöte», möte för gudstjänst i det fria.
Campoamor [kampåamå’r] (C. y C a m p
o-o s o’r i o), R a m 6 n de, spansk skald, politiker
(1817—1901). Född i Asturien, begav sig C.
efter teologiska och filosofiska studier i
Santiago och Oviedo, varunder han drogs till
mysticismen och var nära att ingå i jesuitorden, vid 20‘
års ålder till Madrid, idkade medicinska och
matematiska studier samt tvekade mellan läka-
Skånskt bondfolk. Målning av Govert Dircksz.
Camphuysen.
), torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
