Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Capellen, Georg - Capello (Cappello), Bianca - Capello, Luigi - Cape Nome - Cape of Good Hope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Capelien—Cape of Good Hope
570
CapeTlen, Georg, tysk musikteoretiker
(f. 1869). Har i »Ein neuer exotischer
Musikstil» (1906) sökt verka för en omläggning av
musiken i »exotisk» riktning. Hans idéer ha
mötts med skepsis. Bland hans övriga
skrifter må nämnas »Die musikalische Akustik
als Grundlage der Harmonik und Melodik»
(1903) och »Die Zukunft der Musiktheorie»
(1905).
Cape’llo (C a p p e’l 1 o), B i a n c a, förnäm
venezianska (omkr. 1548—87). Rymde med en
handelsbetjänt, Pietro Buonaventuri, till
Florens, där de gifte sig. Francesco de’ Medici
tog henne till älskarinna, mutade hennes man
till samtycke och lät senare (1570) mörda
honom. Francesco, som 1574 blivit storhertig,
vart 1578 änkling och äktade 1579 offentligt
Bianca, som förklarats för »den venezianska
republikens dotter». Francesco avled
plötsligt 1587 och Bianca följande dag. Misstanken
att de blivit förgiftade anses obestyrkt.
Bian-cas levnadsöden ha på svenska dramatiskt
behandlats av J. Engström (1861) och P.
Hallström (1900).
Cape’llo, L u i g i, italiensk general (f. 1859).
Ingick vid infanteriet och blev 1913
generallöjtnant. Under världskriget var han först
divisionschef och armékårschef samt blev mars
1917 arméchef vid Görz-zonen på
Isonzo-fronten. Juni s. å. erhöll han befälet över
2:a armén på frontdelen vid Juliska alperna
(övre Isonzo). Han hade således att försvara
den del av stridslinjen, mot vilken 24 okt.
1917 företogs det anfall under tysk ledning
(O. von Below), som resulterade i
genombrottet vid Caporetto (se d. o.). C:s andel i
skulden till nederlaget har mycket debatterats,
och därvid har framhållits, att C., som från
början av okt. varit sjuk, icke kunde
effektivt utöva sitt befäl; han hade 20 okt. lämnat
det till en annan men på grund av
orosryk-tena från fronten återvänt dit, dock först
strax före anfallets början. C. fick väl
från-träda sitt befäl omedelbart efter slaget men
blev av den s. k. Caporettokommissionen ej
ådömd något straff; han fick under krigets
sista skede i uppdrag att organisera en ny
armé. C. har skrivit »Per la veritå» (1920),
ett svar på Caporettokommissionens klander,
och »Note di guerra» (1920—21), som
huvudsakligen behandlar de händelser under kriget,
i vilka han själv tagit del. C. har gjort sig
bemärkt även som politiker (fascist). M. B-dt.
Cape Nome [keip nffum], se N o m e.
Cape of Good Hope [kéi’p ev god håu’p].
1. Udde v. om Afrikas sydspets, se Goda
Hoppsudden.
2. Provins i Sydafrikanska unionen;
omfattar Afrikas sydligaste del och uppdelas i den
egentliga Kapkolonien (Colony proper)
el. K a p 1 a n d e t, längst i s. (535,746 kvkm,
1,698,817 inv. 1921), East Griqualand,
vid gränsen mot Natal (19,668 kvkm, 264,827
inv.), vidare vid ö. kusten Pondoland
(10,147 kvkm, 264,904 inv.), Tembuland
(10,662 kvkm, 234,988 inv.) och Transkei
(6,609 kvkm, 198,095 inv.) samt W a 1 f i s h
bay, på kusten av Sydvästafrika, skilt från
provinsens övriga område (1,114 kvkm, 1,177
inv.), och Bechuanaland, i n. på
gränsen mot Bechuanaland protectorate (133,447
kvkm, 119,911 inv.); provinsens
sammanlagda areal utgör 717,295 kvkm med 2,782,719
inv., varav 650,609 vita. Huvudstad är Cape
town (se Kapstaden) vid Table bay.
C:s omkr. 2,000 km långa kust är i v.
övervägande flack, eljest mest en brant bergskust;
den uppvisar få öar och uddar, endast
mestadels breda och öppna bukter, ss. S:t Helena
bay, Saldanha bay, Table bay, False bay, Mossel
bay och Algoa bay. Från s. v. och s. kusten
höjer sig landet terrassformigt. Innanför den
smala kustremsan når den första terrassen 150
—180 m ö. h. Den begränsas av randberg:
Olifants-, Lange-, Outeniquabergen m. fl. N.
om de senare ligger Little el. Southern Karroo
(450 m ö. h.), en rikt vattnad platå, skild
genom Zwartebergen från Great el. Central
Karroo (600—900 m ö. h.). Mellan Great
och Northern Karroo (900—1,800 m ö. h.)
resa sig Roggeveld-, Nieuweveld- och
Sneeuw-bergen, Storm- och södra Drakensbergen (el.
Quatlamba) med C:s högsta topp,
Kompassberget (2,591 m; bland Sneeuwbergen). Från
den ena platån till den andra kan man
endast komma genom erosionsklyftor (kloofs)
i randbergen. Northern Karroo är ett öde,
nästan folktomt område. Större delen av C.
är vattenfattig. Endast få ständigt
vattenförande floder finnas. Den mest betydande är
Oranjefloden, som bildar gräns mot
Oranje-fristaten och Sydvästafrika; vidare märkas
kustfloderna Olifants river, Great Fish river
och Great Kei river m. fl.
Klimatet är olika för skilda delar av
landet. I allmänhet är det torrt och sunt och
luften ren och uppfriskande. Västra kusten
har vinterregn, den östra sommarregn,
största regnmängden (upp till 1,250 mm) faller
ö. om Kapstaden, vid Knysna och på
Pondo-lands kust. På den inre högslätten äro de
årliga och dagliga temperatursvängningarna
stora och nederbörden ringa. Klimatet är här
synnerligen gynnsamt för bröstsjuka. Snö är
sällsynt, men hagelskurar falla ofta om
sommaren. — Växtvärlden är rik och uppvisar
många endemiska arter. I de ö. regnrika
kusttrakterna savanner och skog. På
platåerna och den inre högslätten utvecklar sig
en sparsam stäppflora, som efter regn lyser i
vackra färger. På s. kusten finnes en rikedom
på ständigt gröna träd och buskar. Särskilt
framträdande genom mängden av arter är
klockljungsläktet (Erica). — Inom
djurvärlden äro gnagarna rikt representerade.
Anti-loper påträffas ännu. Storviltet däremot är
nu så gott som utrotat. — Av infödingarna
voro 1,640,162 bantu (1921). Större delen av
de vita är boer, som mest bo på landet,
medan engelsmännen befolka städerna och ge
Ord. som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
