Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cape of Good Hope - Capet - Cape town - Cape Haïtien, Cap Haïti (Cap Français) - Capistranus (Capistrano), Johannes - Capita - Capitano - Capite censi - Capitis deminutio - Capito, Wolfgang - Capitolinus, Marcus Manlius - Capitolium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Capet—Capitolium
571
dessa en övervägande engelsk prägel. De
flesta av de vita inbyggarna äro
protestanter. Större städer äro få: Kapstaden (207,404
inv. 1921), Port Elizabeth (46,094 inv.),
Kim-berley (39,702 inv.) och East London (34,673
inv.). — Huvudnäring i de s. och ö. trakterna
är jordbruk (majs, vete, vin, frukt m. m.), på
stäpperna i det inre boskapsskötsel (kapfår,
merinofår och angoragetter samt strutsar, i
Bechuanaland även nötboskap). Jordbruket
är på många håll beroende av
konstbevattning och dryfarmingsystemet, vilka metoder
mer och mer tagas i anspråk och som
förvandlat provinsen från en importör till en
exportör av många födoämnen. En betydande
näringsgren är gruvdriften.
Diamantutvinningen (huvudort: Kimberley) står främst,
därefter följer utvinning av koppar, asbest,
kol, guld m. m. Fisket lämnar även
tillräckligt för export (valtran, valguano och
langu-ster). Vanligast i sötvatten äro laxfiskar.
Industrien är obetydlig. Om handel,
kommunikationer, undervisningsväsen m. m. se Sy
d-afrikanska unionen.
Kolonien C. grundades av holländarna 1652,
erövrades 1795 av engelsmännen, som dock i
freden i Amiens 1802 fingo återlämna den;
C. erövrades av dem ånyo 1806 och avträddes
definitivt av Holland 1814. 1853 fick kolonien
egen författning och 1872 en inför
representationen ansvarig regering. I spetsen står en
av engelska regeringen utnämnd guvernör
(go-vernor). Han biträdes av ett statsråd
(execu-tive council), ävenledes utnämnt av engelska
regeringen. Representationen är delad på
två kamrar: lagstiftande rådet (legislative
council) och representanthuset (house of
as-sembly). 31 maj 1910 ingick kolonien som
provins i Sydafrikanska unionen. E. L-r.
Capet [kapä’], se Hugo Capet och K
a-petinger.
Cape town [keip tåun], se Kapstaden.
Cap Haitien [aitiä’], Cap Haiti, förut
kallat Cap F r a n g a i s, stad på ön Haiti,
republ. Haiti, nordkusten; omkr. 20,000 inv.
Säker och tillgänglig hamn. Vackert,
berg-omgivet läge. Var under franska tiden
koloniens huvudstad, ärkebiskopssäte och hade
universitet men är nu i förfall.
Capistränus (C a p i s t r a’n o),
Johannes, italiensk predikant (1386—1456).
Studerade först juridik och var ämbetsman i
Perugia men inträdde 1416 i franciskanorden
(se d. o.), slöt sig till observanterna och tog
verksam del i ombildandet av den mest
rigorösa gruppen av franciskanerna till en
särskild kongregation. C. gjorde sig känd för
askes och vältalighet och kämpade kraftigt
mot kättarna. Efter Konstantinopels fall
1453 predikade han med föga framgång
korståg mot turkarna, befann sig 1456 i Belgrad
och bidrog då verksamt att avvärja
Muhammed II :s angrepp på denna stad. C.
uppgavs redan under sin livstid ha gjort många
underverk; han kanoniserades 1690;
åminnel
572
sedag 23 okt. Jfr E. Jacob, »Das Leben
und Wirken Capistrans» (1903). C. har
författat flera religiösa verk; om »Chronica
Joannis Capistrani» se en uppsats av C. Bildt
i Ymer, 1892. (A. G-w.)
Ca’pita, lat., plur. av ca’put (se d. o.).
Capita’no, it., anförare, kapten. — I den
italienska commedia delFarte var c. en
stående manlig figur, en storskrävlande soldat.
Ca’pite ce’nsi, lat., egentl. »efter huvudet
(endast för sin person) skattade», de romare,
som icke hade nämnvärda tillgångar. De voro
fria från skatt och före Marius’ tid från
krigstjänst. Jfr Proletariat.
Ca’pitis deminütio, lat., eg. »huvudets
förminskning», betydde i romerska rätten
förändring av en persons allmänna rättsställning
genom förlust av rättslig behörighet i ett eller
flera avseenden. Rättslig behörighet i
allmänhet betecknas av romarna med ordet caput
(»huvud»).
Ca’pito [-å], W o 1 f g a n g, tysk
reformator (1478—1541). Född i Hagenau i Elsass,
studerade han medicin, juridik och teologi i
Ingolstadt och Freiburg, blev 1515 predikant
vid domkyrkan i Basel, senare även lärare
vid universitetet där och slöt sig till Erasmus’
anhängare. Med sin djupa fromhet kände C.
sig snart dragen till Luther, ehuru han ined
sin aristokratiska bildning ogillade dennes
djärva rättframhet. Som domkyrkopredikant,
senare kansler hos kurfursten-ärkebiskopen
Albrekt av Mainz (1520—23) gjorde han
Luther och reformationen stora tjänster vid
riksdagarna i Worms och Nürnberg. När hans
ställning hos Albrekt blev ohållbar, flyttade
han till Strassburg som prost vid S:t
Thomæ-kyrkan. Där övergick han öppet till
reformationen, blev kyrkoherde i nya S :t Peters
församling och under någon tid huvudledare
av reformverket i Strassburg. Med sitt
förbindliga, förnäma sätt och sina stora
kunskaper blev han en auktoritet; hans milda,
toleranta lutherdom gjorde honom vidhjärtad
mot sekteristerna. Hans verk fullföljdes av
Butzer (se d. o.). 1531—32 ledde C. synoden
i Bern, som lade ny grund för kyrkoväsendet
i det evangeliska Schweiz. Litt.: P. Kalkoff,
»W. Capito im Dienste Erzbischof Albrechts
von Mainz» (1907); P. Grünberg, »Die Reform
in Elsass» (1917). Hj. H-t.*
Capitollnus, Marcus Manlius, en
romare, som 390 (el. 387) f. Kr. skall ha hindrat
gallernas stormning av Kapitolium, i det han,
väckt av de heliga gässen, nedstörtade den
främste gallern. Senare säges han som ledare
för en farlig resning (eller såsom en för de
skuldsattas bästa kämpande folkets man) ha
dömts till döden och nedstörtats från
tarpe-jiska klippan. (H. Sgn.)
Capitolium. 1. (Kapitoliu m.) Borgen
i det gamla Rom (se d. o.) på kapitolinska
kullen. Om kullens nuv. användning se karta
till moderna Rom. — 2. Kongressbyggnaden
i Washington. Även i flera av Unionens sta-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
