Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Caraf(f)a, Carlo - Caragana, Ärtträd, Ärtbuske - Caragheen - Caraguata - Carambolage, Carambole - Caran d’Ache - Caranx - Carapa - Carapax - Carassius - Carate - Carathéodory, Alexandre - Carathéodory, Constantin - Carausius, Marcus Aurelius - Caravaca - Caravaggio - Caravaggio, Michelangelo Merisi da
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Caragana—Caravaggio, M. M. da
584
den 1557 och fick som påvlig legat ett lysande
mottagande av Filip i Bryssel. Underrättad
om brorsönernas framfart och fortsatta
moraliska fördärv, gjorde den förbittrade Paul IV
slut på nepotväldet jan. 1559 och förvisade
dem från Rom. Vid Pauls död framträdde
åter C. och bidrog till Pius IV :s val hösten
s. å., men 1560 fick det allmänna hatet mot
familjen utlopp i en rättsvidrigt förd process,
Giovanni C. halshöggs och Carlo C. blev strypt
mars 1561. Litt.: Biogr. av G. Duruy (1882);
L. Pastor, »Geschichte der Päpste», VI—VII
(1913, 1920); K. Chl^dowski, »Furstar och
folk i Neapel» (1919). B. H-d.
Kvist av Caragana arborescens.
Caragäna, Ärtträd, Ärtbuske,
växtsläkte av fam. baljväxter, avd. Papilionatae.
C. arborescens, sibiriska ärtträdet
(från Sibirien), en ända till 5 m hög buske
med parbladiga blad och gula blommor,
lämpar sig särdeles väl för odling i Sverige. Det
växer fort, är ytterst härdigt (trives på
kalljord ända upp till Luleå) och ej noga med
jordmån. Synnerligen lämpligt till häckar.
Lär ha införts till Sverige av från Sibirien
återvändande karoliner.
Caragheen [-gi’n], se K a r a g e n.
Caraguäta, se A n a n a s f a m i 1 j e n.
Carambolage [karanbålä’/], Carambole [-[ka-ranbå’1],-] {+[ka-
ranbå’1],+} se Biljard.
Caran d’Ache [karäda’/] (av ry. karanda’sj,
»blyertspenna»), pseudonym för den franske
tecknaren E. Poiré (se d. o.).
Cäranx, se Taggmakrill.
Caräpa, växtsläkte av fam. Meliaceae,
innefattande resliga tropiska träd. Ur fröna av
C. procera (i Västafrika och Kamerun) och U.
guianmsis (i n. Sydamerika) erhålles èn bitter
fet olja (touloucouna-, e ar apa- el.
and irobaolja), som användes i
tvålfabri
kationen och varmed de infödda ingnida huden
för att skydda sig mot moskiter. G. M-e.
Ca’rapax, ryggskölden hos sköldpaddor samt
hos högre kräftdjur (t. ex. krabbor, flodkräfta).
Cara’ssius, se Guldfisk och Ruda.
Caräte, en i vissa trakter av det tropiska
Amerika vanlig hudsjukdom, som efterlämnar
pigmentlösa fläckar i huden men eljest synes
vara ofarlig. Av sjukdomen angripna
personer bli sålunda ljusfläckiga; med få undantag
synes den blott angripa färgade. C. är typisk
för regnskogarna längs Anderna men
förekommer ännu i Centralamerika. Den är känd
under många olika namn (»jovèro», »tina»,
»azu-le’jo», »püru-püru» m. fl.) och beskrives av
ett stort antal forskare, såsom Nordenskiöld,
Spruce, Bates, Sapper, Lehmann m. fl. G. B-r.
Carathéodory [-å’dåri], Alexandre, se
Karatheodory.
Carathéodory [-å’dåri], Constantin,
tysk-grekisk matematiker (f. 1873), född i
Berlin av grekiska föräldrar; prof, i matematik i
München. Genom talrika avhandlingar av
mängdteoretiskt innehåll (se Mängd teori)
och »Vorlesungen über reelle Funktionen»
(1918) har han inom Tyskland gått i spetsen
för den utformning av den reella
funktionsteo-rien och dess förutsättningar, som fortsatt G.
Cantors mängdteoretiska undersökningar. I
anslutning härtill har han behandlat
allmännare frågor inom potentialteorien och därmed
sammanhängande problem rörande konform
avbildning (se F u n k t i o n s t e o r i), varvid
han uppnått för teorien banbrytande
resultat. T. B.
Carau’sius, Marcus Aurelius, romersk
fältherre. Lät 286 e. Kr. i Britannien utropa
sig till kejsare och lyckades försvara sin
oavhängighet mot Maximianus, vilken senare
erkände honom som självständig regent. C.
mördades 293. (H. Sgn.)
Carava’ca, stad i s. ö. Spanien, prov.
Mur-cia; 18,854 inv. (1920). Marmorbrott; ruiner
från romartiden.
Caravaggio [-vaM^å], stad i n. Italien, prov.
Bergamo, 22 km s. om Bergamo; 10,368 inv.
(1921). Födelseort för M. M. C. och P. da C.
(se nedan).
Caravaggio [-va’d$å], Miehelangelo
M e r i s i (felaktigt kallad Amerighi) d a C.,
lombardisk malare (omkr. 1560 el. 1565—1609),
huvudman för den »naturalistiska skolan» i
det italienska måleriet omkr. 1600. Född i
Caravaggio, studerade han i Milano och
troligen i Venezia samt i Rom, där han
uppehöll sig från mitten av 1580-talet, till en
början obemärkt och utarmad, efter några år
högt skattad av konstvänner och samlare,
snart allmänt ryktbar för sin djärva,
tem-peramentsfulla realism. C:s häftiga och
lidelsefulla lynne bragte honom i ständiga tvister
och processer; 1606 måste han fly från Rom
efter att ha dödat en fiende i tvekamp. Nästa
år kom han till Neapel; därifrån begav han
sig till Malta, där han blev upptagen till
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
