Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cardiff - Cardiganshire - Cardigan, James Thomas Brudenell - Cardinalia - Cardinalis - Cardinal von Widdern, Georg - Cardinia - Cardiniabanken - Cardiocarpus - Cardiolaskiffer - Cardium - Cardiumbanken - Cardon, Carl Oscar - Cardon, Johan Elias - Cardon, Matilda Kristina (Kerstin) - Cardona - Cardot, Jules - Carducci, Giosuè
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Cardiganshire—Carducci
592
markiserna av Bute; de 4 största ha nu en
areal av tills. 810 har. Även på ön Barry och
vid Penarth finnas dockor, över vilka C:s
handel går. Exporten går årl. upp till omkr. 13
mill. ton. Industrien omfattar främst
järntillverkning och varvsindustri och är
koncentrerad till trakten av dockorna, medan
den övre staden nästan saknar industri, har
moderna gator och byggnader samt är rik på
öppna platser och parker. Här ligger ett
universitet (University college of South Wales
and Monmouthshire) med 324 prof, och 2,730
stud. (1923—24). F. ö. finnas i C. walesiskt
nationalmuseum, flera bibliotek, läroanstalter
(en teknisk skola med 4,000 elever) och stora
sjukhus. — C. befästes av romarna; efter den
normandiska erövringen byggdes i början av
1100-talet det gamla slottet. Det tillhör nu,
liksom en stor del av staden, markisen av
Bute. Hertig Robert III av Normandie hölls
fången där 1106—34. Till 1888 ingick C. i
grevskapet Glamorgan.
Cardiganshire [kä^igønJØø], eng. grevskap
i v. Wales, längs Cardiganbukten av Irländska
sjön, mellan floderna Dovey i n. och Teifi
i s.; 1,793 kvkm, 61,292 inv. (1921). Kuperat;
i ö. bly, silver, zink och koppar. Huvudstad:
Cardigan, 3,452 inv. (1921).
Cardigan [kä’digen], James Thomas
Brudenell, earl av, engelsk militär (1797
—1868). Vann genom upprepade tjänsteköp
rask befordran, ärvde 1837 earltiteln och
blev 1847 generalmajor. Mest känd är han
som anförare under Krimkriget för den lätta
kavalleribrigad, som 25 okt. 1854 företog den
ryktbara »dödsritten vid Balaklava» (se
B al akl a va). Brigadens uppoffrande på
ett omöjligt företag anses ha berott på att
en anfallsorder från överbefälhavaren, lord
Raglan, missförståtts antingen av
överbring-aren, kapten L. E. Nolan, eller av C:s
närmaste förman, kavalleridivisionens chef lord
Lucan (se d. o.). C. blev 1861
generallöjtnant. V. S-g.
Cardinälia, lat. (neutr. plur. av cardinälis,
som har avseende på huvudpunkten el.
grunden), grundtal i matematiken.
Cardinälis, lat., fågelsläkte, se Kardinal.
Cardinal von Widdern, Georg, tysk
militärförfattare (1841—1920). Deltog i krigen
1866 och 1870—71, var 1882—87 föreståndare
för krigsskolan i Neisse; fick avsked som
överste. Bland C:s många värdefulla verk
må nämnas »Verwendung und Führung der
Kavallerie 1870 bis zur Kapitulation von
Sedan» (8 dir, 1903—08), »Der kleine Krieg
und der Etappendienst» (4 dir; 3:e uppl.
1906—07). C. O. N.*
Cardlnia, fossilt musselsläkte från trias och
särskilt understa lias (jura) av ordn.
Eulamelli-branchia och fam. Cardiniidae. Skalets
låständer äro mycket svagt utvecklade eller
saknas. I Sverige är C. Follini känd från
Car-diniabanken n. om Hälsingborg och från Hörs
sandsten. R. H-gg.
Ord, som saknas under
Cardlniabanken, se C a r d i n i a.
Cardioca’rpus, gymnosperma frön från
stenkolsperioden och den permiska perioden, något
plattade, vanligen av hjärtlik form, vingade.
Cardiocarpus.
Några av dessa frön äro funna skaf tade och
förenade till klaselika gyttringar (se fig.).
Antagligen höra de flesta av dessa frön till
Cor-dai tes-växter na (jfr Cordaites). A. G. N.#
Cardi’olaskiffer, se Silurs ysteme t.
Ca’rdium, se Hjärtmussla.
Ca’rdiumbanken, se R ä t -1 i a s.
Cardön, Carl Oscar, litograf (1812—99),
broder till J. E. C. Elev av Forssell, till vars
verk »Ett år i Sverige» han utförde några
kopparstick, övergick C. senare till litografien och
utförde i denna teknik talrika porträtt och
illustrationer till planschverk, bl. a. de flesta
porträtten i G. H. Mellins »Sveriges store
män» (1840—49). Var 1855—79
teckningslä-rare i Konstakademiens principskola.
Cardön, Johan Elias, litograf (1802—
78), elev av Forssell och vid Konstakademien.
Studerade 1829—34 litografiens teknik i
Paris och München. Upprättade tills, m. A. M.
Spong en litografisk ateljé i Stockholm;
utförde talrika porträtt och reproduktioner
samt genrebilder m. m. av egen komposition.
Cardön, Matilda Kristina
(Kerstin), målarinna, dotter till J. E. C. (1845—
1924). Studerade vid Konstakademien 1864—
71 under ledning av J. K. Boklund samt i
Paris, München och Wien. Målade stilleben
och genrestycken; övergick tidigt till
porträttmåleriet.
Cardona [-då’-], spansk stad, 125 km n. v.
om Barcelona; 4,204 inv. (1920). Vid C. berömt,
80 m högt berg av stensalt (omkr. 300 mill.
kbm), varav göras vaser, spegelramar m. m.
Cardot [-då’]. J u 1 e s, fransk botanist (f.
1860), tjänsteman i styrelsen för Indo-Kina.
C. är en av samtidens främsta mosskännare.
Carducci [kardo’tji], G i o s u è, italiensk
skald (1836 27/6—1907 ie/2). C. föddes i
närheten av den lilla staden Pietrasanta i den
pisanska maremman. Sin första bokliga
uppfostran erhöll han av sina föräldrar — hans
fader var läkare och tillhörde
revolutions-partiet —, vilka invigde honom i såväl den
antika som den italienska klassiska
litteraturen. Hans håg drogs då med särskild styrka
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
