Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlisle, James Hay - Carlister - Carlos (Don, tronföljare) - Carlos (Don, tronpretendenter) - Carlos, 1. Don Carlos Maria José Isidoro - Carlos, 2. Don Carlos Luis Maria Fernando - Carlos, 3. Don Carlos Maria de los Dolores
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Carlister—Carlos
610
Tyskland för att genom engelsk medling söka
bilägga det nyss utbrutna religionskriget. C.
var ivrig protestant och tillrådde förgäves vid
hemkomsten verksamt understöd åt Fredrik
V av Pfalz. — C:s hustru, Lucy Percy,
lady C. (1599—1660), var drottning Henrietta
Marias förtrognaste hovdam och därjämte
väninna först till Strafford, sedan till
puritanledaren John Pym. Hon anses ha 1642
till puritanerna förrått Karl I:s plan att
fängsla fem underhusmedlemmar. V. S-g.
Carlfster, se Karlister.
Ca’rlos (Don C.), spansk tronföljare (1545
—68). Äldste son till Filip II i hans första
gifte med Maria av Portugal, blev C. tidigt
moderlös. Till hans brud utsågs redan i
barnaåren Elisabet av
Valois, som emellertid
1560 i stället blev
gift med Filip.
Förhållandet mellan C.
och hans fader blev
med tiden spänt, då
Filip undanhöll den
lidelsefulle och
ärelystne ynglingen allt
inflytande,
förhalade de i början av
1560-talet öppnade [-giftermålsförhand-lingarna-]
{+giftermålsförhand-
lingarna+} mellan C.
och hans kusin Anna
av Österrike och
motsatte sig C:s
iv
riga önskan att erhålla ståthållarskapet i
Nederländerna. Driven till förtvivlan, torde C. i
början av 1568 planerat att fly från Spanien,
men om hans närmare avsikter vet man
ingenting bestämt. Emellertid blev han 18 jan. s. å.
av Filip tagen i fängsligt förvar och dog 24
juli s. å. i fängelset. Orsakerna till dessa
uppseendeväckande händelser och deras
förutsättningar i C:s karaktär samt frågan
huruvida C. dog en naturlig död utgöra kärnan
i det s. k. don Carlos-problemet, som givit
upphov till en hel litteratur. Att — såsom
ofta påståtts — den bevisligen kroppsligt
missbildade C., som likväl var en ivrig
ryttare och simmare, även varit psykiskt
undermålig och tidtals sinnesrubbad, kan ej anses
bestyrkt. — Litt.: Ranke, »Zur Geschichte
des don Carlos» (1829) och »Geschichte des
don Carlos» (1877); Gachard, »Don Carlos et
Philippe II» (1863); Büdinger, »Don Carlos’
Haft und Tod» (1891; partisk för Filip II);
Bibi, »Der Tod des don Carlos» (1918;
framställer C. som ett offer för faderns despotism);
Rachfahl, »Don Carlos» (1921; polemisk mot
Bibi. — C:s öde har även behandlats av
Schiller, som i skådespelet »Don Carlos» ger
en idealiserad bild av sin hjälte. L. C-n.
Ca’rlos (Don C.), spanska tronpretendenter,
invecklade i långvariga strider
(karlistkri-g e n) med den lagliga regeringen för sina
arvsanspråk. Jfr Spanien, historia.
1. Don Carlos Mar ia José I sidor o
(1788—1855), yngre broder till Ferdinand VII.
Efter dennes återkomst till Spanien 1814 gällde
C. som tronföljare, då konungens tre första
äktenskap voro barnlösa. Emellertid infördes
1830 kognatisk
tron-följdsordning, och
konungen fick i sitt
fjärde äktenskap s. å.
en dotter, Isabella, som
trots C:s protester då
blev närmaste
tronarvinge. C., som var
medelpunkten i de
reaktionäras strävanden
för absolutismens
återinförande, förvisades
efter sina protester
mot den nya arvföljds-
lagen och vistades än i Kyrkostaten, än i
Portugal hos sin svåger dom Miguel. Vid
Ferdi-nands död (1833) hyllade ett parti, mest
kleri-kala och invånare i n. Spanien, C. som konung
under namnet Karl (Carlos) V. 1834 kom C. till
Spanien och grep till vapen mot regeringen.
Detta s. k. karlistkrig fördes med växlande
lycka till 1839, då C. måste fly till Frankrike.
1845 avsade han sig sina anspråk till förmån
för sin äldste son.
2. Don Carlos L u i s Maria F e
r-n a n d o (1818—61), äldste son till föreg. och
Maria Fransisca av Portugal. C. var från
1845 även känd under titeln greve av M o n
tern o 1 i n, företog 1860 en landstigning vid
Ebros mynning och lät utropa sig till konung
under namnet Karl (Carlos) VI. Han blev
emellertid snart tillfångatagen och måste
avsäga sig sina tronanspråk till förmån för
Isabella. C. dog barnlös följande år.
3. Don Carlos Maria de los Dolores
(1848—1909), den föregåendes brorson. C. var
son till Carlos Maria José Isidoros andre son,
Juan Carlos (1822—87), vilken 1868
avsade sig sina anspråk
till förmån för sonen.
Denne proklamerade
sig som konung Karl
(Carlos) VII och kom
1872 till Spanien, där
han hyllades av
bas-kerna men 4 maj s. å.
led ett avgörande
nederlag vid Oroquieta
och måste fly till
Frankrike. Efter
republikens utropande i
Spanien följande år
gjorde han ett nytt försök och hade en tid
betydande framgångar i norra Spanien. Då
Al-fonso XII 1875 kommit på tronen, ansattes C.
emellertid hårdare av regeringstrupperna och
måste i febr. 1876 fly till Frankrike. Sedan
förde han ett kringflackande liv och lät
emellanåt höra av sig genom proklamationer, så
1886 efter Alfonso XII:s död. — Hans son, don
IV. 20
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
