Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlson, Gustaf - Carlson, Oscar Birger - Carlson, Oscar Fredrik - Carlson, Vilhelmina, f. Bredberg - Carlson-Bredberg - Carlsonit - Carlsson, Albertina - Carlsson, Alexander - Carlsson, Beyron - Carlsson, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Carlson, O. B.—Carlsson, C.
620
han generallöjtnant, följde Vilhelm av
Ora-nien på tåget till England 1688 och kämpade
vid hans sida på Irland 1690. Sedermera
till-bragte han sitt liv med bokliga
sysselsättningar i den nederländska provinsen Friesland,
där han barnlös avled på sitt slott Ter
Hoor-ne. 1674 hade C. upphöjts i grevligt stånd
med Börringe och Lindholmen som grevskap.
Litt.: E. Ingers, »Erik Lindschöld», I (1908).
Carlson, Oscar Birger, industriman (f.
1873), son till O. F. C. Utexaminerades från
Tekniska högskolans kemisk-tekniska avd.
1896, blev efter praktisk verksamhet inom
den tyska kemiska industrien 1900 ingenjör
vid Stockholms superfosfatfabriks a.-b:s filial
vid Månsbo och var 1911—21 verkställande
direktör för bolaget. C. är en av stiftarna av
och ordf, i Sveriges kemiska kontor samt har
utövat ett omfattande författarskap inom det
kemisk-tekniska området. G. H-r.
Carlson, Oscar Fredrik, industriidkare
(1844—1916). Studerade vid Uppsala
universitet, där han 1865 avlade bergsexamen, och
vid Falu bergsskola. Efter teoretiska och
praktiska studier inom
kemisk teknologi på
kontinenten och i
England återkom C. till
Sverige 1869 och
inträdde s. å. som
volontär på L. J. Hiertas
kontor. På C:s
förslag tog Hierta
initiativ till grundande av
Stockholms
superfosfatfabriks a.-b. (se d.
o.), som vid Gäddviken
nära Stockholm 1871
anlade en fabrik för tillverkning av svavelsyra
och superfosfat. Under C:s ledning utvecklade
sig bolaget till ett av landets största kemiska
industriföretag, som i fortsättningen även kom
att upptaga elektrokemiska tillverkningar,
först vid Månsbo nära Avesta, där 1894 Sveriges
första storindustriella elektrokemiska
anläggning, en fabrik för tillverkning av klorater,
igångsattes, sedermera vid Ljungan, omkr. 75
km från Sundsvall, där de s. k. Ljunga verken
1911 anlades för tillverkning av
kalciumkarbid, kalkkväve m. m. Både Månsbo- och
Ljungaverken hämta sitt kraftbehov från
betydande vattenkraftanläggningar på resp,
platser. G. H-r.
Carlson, Vilhelmina, f. Bredberg,
målarinna (f. 1857 2/»), dotter till H. V.
Bredberg (se d. o.), g. 1875 m. kanslirådet G.
Carlson. Studerade i Paris från 1883. Har
huvudsakligen målat porträtt. G-g N.
Carlson-Bredberg, se Carlson,
Vilhelmina.
Carlsonlt, ett svenskt kloratsprängämne.
Se Sprängämnen och Stockholms
superfosfatfabriks a.-b.
Carlsson, Albertina, zoolog (f. 1848 12/e),
lärarinna vid Södermalms högre läroanstalt
Ord, som saknas under
för flickor 1881—1907. Efter studier vid
Stockholms högskola har fröken C. utgivit en rad
erkänt förtjänstfulla arbeten inom
ryggradsdjurens anatomi och embryologi; bl. a. har hon
(1904) anatomiskt undersökt den egendomliga,
först 1888 upptäckta pungmullvaden
(Notoryc-tes typhlops). T. O.
Carlsson, Alexander, skulptör (1846 18/<
—78 13/u). Studerade vid Konstakademien
1865—71, var samtidigt elev av J. P. Molin,
reste till Rom 1872 och dog där. C. var en
mycket begåvad konstnär med både smak och
skicklighet. Till hans främsta verk räknas
frisen »Baldersbränna», som framställer den
nordiska gudavärlden med en rikedom av
figurer och med självständigt skapade typer
(i G. Heymans hus i Göteborg), gruppen »Loke
bindes av gudarna», som ej blev annat än en
livfull skiss (i brons i Nationalmuseum), och
»Vas med dansande bacchanter» (1878, i brons
sammastädes och i Fürstenbergs galleri), den
sistnämnda en särdeles behagfull komposition,
linjevacker, smidig och lekande. Dessutom
statyer och statyetter, som »Psyke», »Flora»,
och relieferna »Ny», »Nedan», »Luna»,
»Endy-mion», alla i marmor, och utsökta
marmorkopior av antika verk — »Kapitolinske Amor»,
»Amor och Psyke», »Knäböjande Venus» —,
alla de nämnda efter konstnärens död skänkta
till Göteborgs museum. G-g N.
Carlsson, B e y r o n, tidningsman (f. 1869
18/iz). Studerade i Uppsala 1888—91, var
medarbetare i Aftonbladet 1891—96, i Dagen 1896
—98, i Dagens Nyheter 1898—1910, ånyo i
Aftonbladet 1911—13 samt huvudredaktör för
Dagen 1913—14. C. är en uppmärksammad
kåsör (signaturerna Celestin och F 1 o r
i-d o r). Han var 1914—18 och 1921—22
redaktör av Vecko-Journalen, 1918—20 förlagschef
hos Åhlén & Åkerlund, redaktör av Kasper
1920, inköpte 1922 Idun och har sedan dess
varit dennas huvudredaktör. I bokform har C.
skrivit bl. a. »Hela Stockholm» (1910—11) och
»Stockholmskan» (1915).
Carlsson, Carl, biskop (1642—1708). Född
i Kalmar, blev han 1664 fil. magister i
Uppsala, studerade vid flera tyska universitet
(teol. lic. i Jena 1667), besökte som
handledare åt en ung
adelsman bl. a. Italien.
Frankrike, England
och Holland samt
återkom till Sverige 1671,
blev präst, 1672 ord.
hovpredikant, 1674
kyrkoherde i Maria
Magdalena i
Stockholm, 1678 i
Storkyr-koförsamlingen, 1680
biskop i Västerås. Han
stod länge i stor
ynnest hos Karl XI, var
1675 medlem av kommissionen för granskning
av förmyndarstyrelsens förvaltning, 1678
prästeståndets fullmäktige i riksens ständers bank
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
