Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlson, Fredrik Ferdinand - Carlson, George Alfred - Carlson, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Carlson, G. A___Carlson, G.
618
råd gav C. riktlinjer för tillämpningen av
1859 års stadga. Bl. a. vidgades
klasslärarsy-stemet (1865), provår för kompetens till lärar
-befattningar infördes s. å., och slutligen
kon-trasignerade C. en ny läroverksstadga (1 nov.
1878), där större utrymme gavs åt de reala
ämnena (upprättandet av självständiga
realläroverk). Åtgärder vidtogos för att höja
lärarnas löner och för dem inrätta en änke- och
pupillkassa (1865). För universiteten gåvos
nya stadgar för juridiska ämbetsexamina
(1863), för filosofiska graden (1870, 1877) och
för teologisk-filosofisk examen (1876) samt nya
universitetsstatuter (s. å.). Vetenskapliga
seminarier infördes, och adjunkturerna ersattes
med extraordmarie professorsbefattningar och
stipendierade docenturer (1877). Vid riksdagen
1856—58 hade han betydande del i de viktiga
besluten om inrättande av småskolor och högre
folkskolor. Som statsråd genomförde han
bl. a. en ny organisation av
folkskollärarse-minarierna, folkskolinspektionens vidgande
och fördjupande, förbättring av lärarlönerna,
upprättande av folkskollärarnas
pensionsin-rättning samt änke- och pupillkassa,
under-visningsmaterielens förbättring, utgivande av
normalritningar för folkskolebyggnader,
införande av fortsättningsskolor och av slöjd
vid skolorna, ökade anslag till folkhögskolor
och högre skolor för kvinnlig ungdom,
normalplan för undervisningen i folkskolor och
småskolor m. m. För äldre dövstummas och
blindas undervisning sörjde C. genom
upprättande av särskilda bildningsanstalter (1877).
Tekniska högskolans och tekniska
elementarskolornas organisation och nya tekniska
arbetarskolors upprättande (1876—78) samt
sundhetskollegiets ombildning till
Medicinalstyrelsen (1877) genomfördes av honom. Sitt
departements ärenden »ville han sköta efter
sitt eget sinne, och han egde en
beundransvärd förmåga att med den största foglighet
och varsamhet göra sin vilja gällande» (De
Geer). Han var en mästare i konsten att
begagna omständigheterna och i att övertyga
eller övertala men var, enligt De Geer,
»åtminstone under sin första statsrådstid knappt
omtyckt på något håll». (V. S-g.)
Icke minst som hävdatecknare vann C.
ryktbarhet. De tre Karlarnas historia utgjorde
hans arbetsfält. Förberedelsevis utgav han
på detta område bl. a. »Om
fredsunderhandlingarna åren 1709—1718» (1857), »Om den
svenska statsförvaltningens förändrade skick
under konung Carl XI :s regering» (1860),
»Berättelse om riksdagen 1680» (1860), »Om
Sveriges inflytande på konungavalet i Polen
1704» (1861), »Carl den tolftes första
regeringsår» (i Hist. Tidskr., 1881), »Carl XII:s
tåg mot Ryssland» (i »Sv. akad:s handl. ifrån
år 1796», d. 61, 1885). Men en
sammanhängande skildring av Sveriges öden fr. o. m. Karl
X Gustavs tronbestigning t. o. m. freden i
Altranstädt 1706 lämnade han i »Sveriges
historia under konungarne af pfalziska huset»
(7 dir, 1855—85; del 1 i 2:a uppl. 1883; på
tyska utgavs verket, i förkortad form, i
Heeren-Ukerts samlingsverk »Geschichte der
europäischen Staaten»). C:s stora arbete, en
värdig fortsättning av Geijers oavslutade
»Svenska folkets historia», skiljer sig från
denna genom C:s mindre spekulativa läggning
och rent politiska åskådningssätt. Det stöder
sig på forskningar i svenska och utländska
arkiv (i Köpenhamn och Paris samt, för Karl
XII:s historia, även i London, Haag och
Dresden) och utmärker sig för vid historisk
överblick, konstnärlig komposition och klar,
stundom dramatisk, någon gång lätt retorisk stil.
Särskilt torde förtjäna framhållas
skildringarna av Karl X Gustavs regering och 1680-talets
välvningar. Det har tvivelsutan delvis sin
grund i arbetets omfång och C:s offentliga
uppdrag, att det emellanåt brister rätt
mycket i forskningens djup, varför också
omdömenas riktighet ibland kan sättas i fråga;
så har C:s Karl XII :s-uppfattning under de
senaste årtiondena mött en stark
opposition, som i konungens krigföring och politik
finner mera sammanhang och klokt
övervägande, än C. ville medgiva. I det hela ger
eljest dennes verk en förtjänstfull vägledande
översikt, som likväl måste nyttjas med vaken
kritik och uppmärksamhet på senare gjorda
framsteg. För övrigt författade C. bl. a.
»Minne af riksamiralen G. O. Stenbock» (i
»Sv. akad:s handl. ifrån år 1796», d. 68, 1873)
och utgav sin ungdomsvän E. J. F.
Kjellan-ders »Minnen» (1842).
Litt.: Biogr. av C. H. Rundgren, C:s
efterträdare i Svenska akademien (i »Sv. akad:s
handl. ifrån år 1886», d. 2, 1888), och av R.
Törnebladh (i Pedagogisk Tidskr., 1887); L.
De Geer, »Minnen» (1892); C. O. Arcadius,
»Bilder ur svenska folkundervisningens
historia» (2:a h., 1898); C. T. Odhner, »F. F.
Carlson såsom häfdatecknare» (i »Lefnadsteckn.
öfver k. sv. vet.-akad:s ledamöter», bd 4,
1902). (G. W-k.)
Carlson, George Alfred,
svensk-amerikansk politiker (f. 1876 23/io). Född i Alta,
lowa, av från Halland inflyttade svenska
föräldrar, blev C. advokat 1904, var allmän
åklagare i ett distrikt i Colorado 1908—15 och
guvernör i Colorado 1916—17. O. A. L-r.*
Carlson, Gustaf, greve, krigare (1647—
1708), naturlig son till Karl X Gustav och
råd-mansdottern Märta Allertz i Stockholm. Erik
Lindsköld ledde hans studier och var honom
1659—68 följaktig på en resa genom
Tyskland, Holland, England, Frankrike och Italien.
Vid tjuguett års ålder ingick C. i franska
hären, blev överste för Upplands regemente 1673
och tjänade efter krigsutbrottet 1675 med
utmärkelse vid armén i Pommern, från 1678
som chef för ett värvat kavalleriregemente.
1680 var han i Stockholm men övergav
Sverige efter ett par år, sannolikt av harm
över att ej ha fått ett riksrådsämbete, och
gav sig i holländsk krigstjänst. Där blev
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
