Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cassini, Giovanni Domenico - Cassini, Jacques - Cassino (San Germano) - Cassiodor(i)us, Flavius Magnus Aurelius - Cassiope - Cassiopea - Cassirer, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Cassini, J____Cassirer
676
chefer för Paris’ observatorium. C. blev 1650
prof, i astronomi i Bologna, där han även
ägnade sig åt fysiologi
samt
flodreglerings-och befästningsbyggen.
C:s bestämmande av
omloppstiderna för
planeterna Jupiter,
Mars och Venus och
särskilt hans
efemeri-der för Jupiters
månar (1668) förskaffade
honom ett sådant
anseende, att han 1669
av Colbert kallades till
direktor för det 1667
nygrundade
observato-riet i Paris, som han
ganiserade. Här upptäckte han fyra månar
ull Saturnus och den tydligaste gränslinjen i
Saturnus’ ring, var den förste, som observerade
zodiakalljuset, bestämde månens
rotations-axel och utvidgade jämte Lahire den av
Pi-card n. om Paris påbörjade gradmätningen.
C. gällde som sin samtids främste astronom.
Hans samlade »Opera astronomica» utgåvos
1866, en självbiografi 1810.
Cassi’ni, J acques, fransk astronom (1677
—1756), son till G. D. C., från 1712 direktor
för observatoriet i Paris. Avslutade faderns
gradmätningsarbete, utgivet 1720: »Traité de
la grandeur et de la figure de la terre».
Cassino.
Cassi’no, förr San German o, stad i ital.
prov. Caserta, 83 km n. n. v. om Neapel;
18,757 inv. (1921). Ruiner efter romarnas Ca-
Ord, som saknas under
sinum. På ett berg ovanför C. det berömda
benediktinklostret Monte Cassino (se d. o.).
Cassiodör(i)us, Flavius Magnus
Au-r e 1 i u s, italiensk lärd och statsman (omkr.
490—omkr. 583). Var konung Teoderiks
sekreterare och rådgivare samt beklädde flera
gånger viktiga ämbeten. Omkr. 540 drog han
sig tillbaka till det av honom stiftade
klostret Vivarium (nuv. Squillace, i Kalabrien);
hans munkar ålades särskilt att idka
vetenskapliga studier, och arbetet med att avskriva
handskrifter i klostren infördes av honom.
Bland C:s skrifter märkas tal samt
»Chro-nica», en världshistoria från Adam till 519 e.
Kr., vidare goternas historia, »Historia
gotho-rum», känd endast genom Jordanes’
bearbetning; »Variae» (ämbetsskrivelser, brev m. m.);
en filosofisk-teologisk skrift, »De anima», m. fl.
Bland skrifter från klostertiden må nämnas en
encyklopedisk lärobok, »Institutiones». C. ägde
en omfattande lärdom och hyste stort intresse
för den gamla litteraturen; särskilt samlade
han värdefulla handskrifter. R. Tdh. (H. Sgn.)
Cassi’ope, se Roslingsläktet.
Kartskiss över stjärnbilderna Cassiopea och Cepbeus.
Cassiopèa, stjärnbild på norra stjärnhimlen,
belägen mellan Perseus och Cepheus. De 5
ljusaste stjärnorna bilda en figur, liknande
ett W; se S t j ä r n o r. S. A-f.
Cassirer, Ernst, tysk filosof (f. 1874).
Blev 1906 docent i Berlin och är sedan 1919
professor i Hamburg. C. är en av de främsta
representanterna för den ny-kantianism, som
företrädes av den s. k. Marburgskolan. Han
har utvecklat en skarpsinnig kunskapsteori
och tillämpat den särskilt på matematikens,
fysikens och kemiens vetenskapliga
grundbegrepp. Av C:s skrifter må nämnas
»Leib-niz’ System in seinen wissenschaftlichen
Grundlagen» (1902), »Das Erkenntnisproblem<
in der Philosophie und Wissenschaft der
neu-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
