Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cassel, Karl Gustaf (nationalekonom) - Cassel, Knut - Cassel, Paulus Stefanus - Cassia - Cassianus, Johannes - Cassine - Cassini, César François Cassini de Thury - Cassini, Giovanni Domenico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Cassel, K—Cassini, G. D.
674
utgav han »Das Recht auf den vollen
Ar-beitsertrag» (1900), »Socialpolitik» (1902) och
»The nature and necessity of interest» (1903)
samt ett betydligt antal tidskriftsuppsatser.
I teoretiskt avseende står C. i opposition mot
den s. k. österrikiska skolan (Böhm v.
Ba-werk m. fl.).
Det närmaste årtiondet efter sin utnämning
till professor var C. till stor del sysselsatt
dels med en mångfald offentliga uppdrag,
bland vilka främst märkes reformeringen av
vår budgets uppställning, dels med
ekonomiskt medarbetarskap i Svenska Dagbladet.
F. ö. utgav han den mycket uppmärksammade
skriften »Riksbanken under krisen 1907—
1908» (1908) och ägnade sig åt utarbetandet
av det stora verket »Theoretische
Sozialöko-nomie» (tr. 1918). Sin mest kända insats har
C. gjort under och efter världskriget. Tidigt
insåg han den stora prisstegringens karaktär
av inflationsfenomen och framlade sin syn på
dessa problem dels i en mångfald artiklar i
Svenska Dagbladet, dels i »Dyrtid och
sedelöverflöd» (1917). Skriften »Tysklands
ekonomiska motståndskraft» utkom 1916. Genom
denna samt artiklar i The Economic Journal
framförde han sina synpunkter inför en
internationell publik. Sin egentliga internationella
ställning vann C. genom sin insats i
Bryssel-konferensen. Hans framställning för denna,
»Memorandum on the world’s monetary
problems» (1920), fick överallt erkännande, och
hans uttalanden ha tillmätts stor betydelse,
särskilt i England. I ett andra
memorandum, till Nationernas förbunds
finanskommitté i sept. 1921 (tryckt s. å. tills, m.
det första under titeln »The world’s
monetary problems. Two memoranda»; på sv.
»Världens penningproblem»), har han utrett
de i samband med 1920 års kris uppkomna
frågorna. C. har sammanfattat sin i de
ovannämnda arbetena framlagda uppfattning i
»Penningväsendet efter 1914» (1922), där
företeelserna på penningväsendets område
utförligt behandlas. Av mera praktiskt syfte är
arbetet »Stabiliseringsproblemet eller vägen
till ett fast penningväsen» (1924). C:s
författarskap utmärkes av en sällsynt stilistisk
talang och klar uppfattning av de olika
företeelsernas ekonomiska innebörd. I sin
vetenskapliga produktion har han visat stor
förmåga att finna fruktbärande problemställ
ningar och uppslag och att anlägga en
praktisk syn på invecklade frågor. Sv. B-n.
Ca’ssel, Knut, jordbrukare (1821—95).
Inköpte 1860 det i Närke belägna Stjärnsund
jämte Edö gods och utvecklade där en
värdefull ladugårdsbesättning, en korsning av
ayr-shire- och korthornsraserna, vilken blev
stamhjord för rasen »rödbrokig svensk boskap».
C. var 1867—68 och 1872—78 led. av Första
kammaren (för Örebro län).
Ca’ssel, Paulus Stefanus, tysk
teolog, folklorist (1821—92). Född av judiska
föräldrar, övergick C. 1855 till kristendomen,
Ord, som saknas under
blev 1866 medlem av preussiska
deputeradekammaren och var 1867—91 predikant vid
Kristuskyrkan i Berlin. C. utövade en
mycket omfattande men alltför okritisk
skrift-ställarverksamhet inom teologi, mytologi,
sagohistoria m. m. Han utgav bl. a.
»Ed-dische Studien» (1857), »Weihnachten,
Ursprung, Bräuche und Aberglauben» (1862)
samt 1875—89 den teologiska veckoskriften
Cassia-arter. a blomställning, b blomma, c frukt av
Cassia fistula, d kvist av Cassia angustifolia.
Ca’ssia, ett till fam. baljväxter, avd.
Caes-alpinioideae, hörande tropiskt och subtropiskt
växtsläkte, som omfattar träd, buskar el. örter
med parbladiga blad och oftast gula blommor.
Flera arter C.-träd från Arabien och n. ö.
Afrika lämna senna blad (se d. o.), ett känt
avföringsmedel, och odlas bl. a. i Indien. —
Om s. k. cassiabark (kassiabark) se Kanel.
Cassiänus, Johannes,
semipelagianis-mens upphovsman (omkr. 360—omkr. 435).
Född troligen i Provence, företog han som
yngling resor till orienten, blev munk i ett
kloster i Betlehem, vigdes i Konstantinopel
till diakon av sin lärare Chrysostomos, begav
sig omkr. 415 till Massilia och stiftade där
tvenne kloster. C. gjorde det första verkliga
försöket att omstöpa det orientaliska
munkväsendet i västerländska former. I sina
skrifter uppträdde han mot Augustinus’ lära om
nådavalet och blev den förste målsmannen
för den lära om den gudomliga nådens
samverkan med vår vilja till det goda, vilken
senare fick namnet semipelagianism.
Jfr Pelagianism.
Cassine, se Celastraceae.
Cassi’ni, César Frangois C. de Thury,
fransk astronom (1714—84), son till J. C. Var
från 1756 direktor för observatoriet i Paris och
påbörjade en trigonometrisk kartläggning av
Frankrike, fullbordad av hans son och
efterträdare (1784—93) som direktor, Jacques
Dominique, greve d e C. (1748—1845).
CassFni, Giovanni Domenico,
italiensk-fransk astronom (1625—1712), den
förste och främste av en ätt astronomer, vilka
i fyra generationer efterträdde varandra som
C, torde sökas under K. IV. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
