Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castra - Castrén, släkt - Castrén, Gunnar - Castrén, Jalmar - Castrén, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Castrén—Castrén, J.
692
teren hade man baracker. Bevakningstjänsten
var såväl dag- som nattjänst samt utfördes
dels av förposter och patruller, dels av
vaktposter inom lägret. Natten var indelad i fyra
vigiliae på tre timmar. — Lägret undergick
vissa förändringar, sedan de italiska folken
fått medborgarrätt och härarna blivit större
med annan sammansättning, t. ex. hos Caesar.
Det av Hyginus beskrivna lägret skilde sig
i flera hänseenden från det polybianska. Det
hade rektangulär form, med långsidorna ^3
längre än fram- och baksidorna.
Förläggningen var olika, såsom naturligt är, då hela
härordningen var en annan; praetorium
utgjorde medelpunkten. — Ordet c. ingår i namn
på åtskilliga orter, bl. a. C. regina,
Regensburg; eng. Chester har uppkommit av castra,
Colchester ur coloniae castra. Jfr Läger och
F. Stolle, »Das Lager und Heer der Römer»
(1912). R. Tdh. (H. Sgn.)
Castrén, finländsk släkt, urspr.
härstammande från s. Tavastland, där stamfadern,
Olaus Castrenius (d. 1736 som
kyrkoherde), var rusthållarson från Linna i Hollola
socken. Namnet tog han efter fädernegården
(linna = slott, lat. castrum). Efter stora
ofreden blev släkten bofast i Österbotten, där
många av dess medlemmar blevo präster,
andra civila ämbetsmän eller handlande.
Ättling i fjärde led till O. Castrenius var
språkforskaren M. A. C. (se nedan).
Castrén, Gunnar, finländsk
litteraturhistoriker (f. 1878 27/ia), son till Robert C.
Född i Helsingfors, blev han student 1896 och
fil. lic. 1902 samt utnämndes 1907 till docent
i estetik och nyare
litteratur och efter
flera
professorsför-ordnanden 1924 till
professor i inhemsk
litteraturhistoria vid
Helsingfors
universitet. C. intar en
framträdande plats
i Finlands
kulturliv som vetenskaplig
forskare och litterär
kritiker, som
styrelseled. i Svenska
litteratursällskapet
(ordf, sedan 1924),
som medlem av statens expertnämnd för
litteratur (sedan 1918) och som ordf, i Finlands
svenska författarförening (sedan 1924). Hans
förnämsta arbeten äro »Frans Michael Franzén
i Finland» (1902), »Stormaktstidens diktning»
(1907), »Norden i den franska litteraturen»
(1910), den stora monografien »Gustav Philip
Creutz» (1917), »Studier och kritiker» (1918;
ett urval av förut offentliggjorda essäer) samt
»Juhani Aho» (2 bd, 1922), en ingående analys
av den finske författarens verk. Ett stort
antal litteraturhistoriska uppsatser av C. ingår
i Svenska litteratursällskapets förhandlingar
och uppsatser. Därjämte har han utövat ett
Ord, som saknas under
omfattande publicistiskt författarskap i
politiska och litterära frågor som redaktör i den
radikala tidskriften Euterpe (1902—05) och i
tidskriften (Nya) Argus sedan dess tillkomst
1908. Under Bobrikovs regim tog C. verksam
del i redigeringen av den hemliga
seriepublikationen Fria Ord. H. E. P.
Castrén, J a 1 m a r, finländsk ingenjör (f.
1873), kusin till Kaarlo C. Utexaminerades
1895 från Polytekniska institutet i
Helsingfors och har där sedan 1896 med två års
avbrott fungerat som
lärare. Efter institutets
ombildning till
högskola 1908 blev han
först lektor i grafisk
statik m. m., därefter
(1912) professor i
brobyggnad jämte
bygg-nadskonstruktioner-nas statik. Nov. 1917
—nov. 1918 innehade
C. chefskapet för
kom-munikationsexpeditio-nen i senaten och
ut
nämndes 1922 till generaldirektör för
stats-järnvägarna. C. har utövat flitigt
författarskap i facktidskrifter samt idkat privat
konstruktionsverksamhet med
järnbetongkon-struktioner som specialitet.
Castrén, Jonas, finländsk politiker,
donator (1850—1922), kusins son till M. A. C.
Tog livligt del i studentpolitiken och var
medlem av bondeståndet vid lantdagarna 1885,
1888, 1891 och 1894. C.
var en av ledarna för
det ungfinska partiet.
Genom intriger
lyckades gammalfennoma-nerna hindra hans
återval, varefter C.
någon tid ägnade sig
åt jordbruk i sin
hemsocken Pyhäjärvi. Han
öppnade sedermera en
omfattande
advokatrörelse. En av de
ivrigaste motståndarna
till förryskningssträvandena, deltog C. i den
stora deputationen till Petersburg 1899 och
blev 1903 en av de första, som
landsförvisa-des. C. uppehöll sig därefter de närmaste åren
i Stockholm, varifrån han bedrev
upplysningsverksamhet i skandinaviska tidningar rörande
våldspolitiken mot Finland. Han återvände
1905 utan tillstånd till Finland, deltog i
organisationsarbetet för storstrejken samt
invaldes ånyo i lantdagens bondestånd. Åren 1907
—18 tillhörde C. enkammaren, dock utan att
som folkrepresentant spela samma roll som
tidigare. Sedan 1914 uppehöll sig C. mestadels
i Sverige, där han från början var verksam
inom jägarrörelsen (se d. o.) samt var medlem
av den illegala »finländska delegationen».
Han erhöll av Vasaregeringen vid
frihetskri-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
