Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castrén, Jonas - Castrén, Kaarlo - Castrén, Mathias Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Castrén, K___Castrén, M. A.
694
gets utbrott 1918 i uppdrag att anhålla om
svensk intervention (jfr Finland,
historia). Sina sista år tillbragte C. mestadels i
Sverige. Hela sin kvarlåtenskap, omkr. 6 mill.
finska mark, testamenterade C. till en
stiftelse, kallad Karelska kulturfonden. — En
kraftnatur av patriotiska tänkesätt, har C.
nedlagt obestridliga förtjänster om arbetet på
Finlands befrielse från Ryssland. I
språk-politiskt hänseende företrädde han sedan
århundradets början en modifierad
ståndpunkt, som fick sitt uttryck i den av honom
formade devisen »ett sinne, fastän tvenne
språk», i motsats till den gammalfinska
parollen »ett språk, ett sinne». A. N-k.
Castrén, K a a r 1 o, finländsk bankman och
politiker (f. 1860), sysslings sonson till M. A.
C. Tjänstgjorde efter 1887 avlagd juris
kandidatexamen i senatens finans- samt
handels-och industriexpedition 1888—92, var
1888—98 delägare i
advokatfirman
Castrén & Snellman och
1898-1904 i
Kansal-lisosakepankkis direktion, där han
sedan 1916 ånyo är
direktör. C. deltog
som led. av
borgarståndet i
lantdagarna 1894 och 1905—
06, inträdde 1906
som biträdande chef
för civilexpeditionen
i senaten och fungerade som civilchef i
koali-tionssenaten 1908—09. I L. Ingmans sam-
lingsministär nov. 1918—april 1919 var C.
finansminister och bildade april 1919 en ny
koalitionsregering. Sedan den nya
regeringsformen antagits och president valts, avgick
ministären i aug. 1919.
Castrén, Mat h ias Alexander,
finländsk språkforskare (1813 2/12—52 7/5). Född
i Tervola i n. Österbotten, där fadern då var
kapellan, fick C. redan från barndomen
(fadern blev 1821
kyrkoherde i Rovaniemi
under polcirkeln) vänja
sig vid ett strängt
klimat och
umbäranden av olika slag.
1830 kom han som
student till Helsingfors.
Vid denna tid vaknade
även i Finland ett
livligt intresse för
språkvetenskap, särskilt för
finska språket och
folkpoesien; Lönnrots
edition av »Kalevala» (1835) gjorde även på
C. ett mäktigt intryck. 1836 blev han fil.
kand, och promoverades s. å. till magister.
1838 företog han en resa i finska lappmarken
men gick därunder miste om en lektorstjänst
Ord, som saknas under
i finska i Helsingfors (C:s ombud försummade
att inlämna hans ansökan). Med understöd
av Finska litteratursällskapet sökte han 1839
i Karelen skaffa material till belysning av
Kalevalasångerna och utgav 1841 en svensk
översättning av dessa, utmärkt för trohet och
poetiskt språk. På en avhandling, »De
affini-tate declinationum in lingua fennica,
estho-nica et lapponica», hade han 1840 utnämnts
till docent i finska och fornnordiska språk
vid Helsingfors universitet.
1841—42 företog C. i sällskap med Lönnrot
och delvis på dennes bekostnad en resa till
finska och ryska lappmarken och erhöll
därunder en inbjudan att för ryska
vetenskapsakademien företaga språkvetenskapliga och
etnografiska undersökningar bland sibiriska
stammar. Han mottog med glädje anbudet
men studerade först, med statsunderstöd från
Finland, 1842—43 på nordligaste Rysslands
tundror under mycket svåra
naturförhållanden samojediskan, senare även syrjäniskan.
I nov. 1843 kom C. till Obdorsk i Sibirien
men måste på grund av svår lungtuberkulos
i början av följ, år återvända hem. Från
Sibirien hade han till ryska vet.-akad. sänt
»Elementa grammatices syrjænæ», blev 1844
fil. lic. med avh. »De nominum declinatione
in lingua syrjæna» och s. å. fil. dr.
Förbättrad till hälsan, begav sig C. 1845
med understöd av ryska vet.-akad. och
Helsingfors universitet ut på sin fjärde och
längsta resa. Därunder besökte han först
Ka-zan, där han fullbordade sin »Elementa
grammatices tscheremissæ», vilken s. å. trycktes
på Helsingfors universitets bekostnad —
språket hade han redan i Helsingfors studerat
med en rysk-tjeremissisk soldat som
försöks-objekt. Från Kazan for han till Sibirien,
studerade trots stora svårigheter ostjakerna
vid Ob-Irtysj, olika samojedstammar,
Jenisej-ostjaker, kotter, tunguser, olika tatariska och
mongoliska stammar, mestadels folk, som före
honom voro nästan obekanta. Under denna
resa kom han ända till Nertjinsk ö. om
Baj-kalsjön, gjorde två smärre utflykter in på
kinesiskt område och insamlade ett oerhört
rikt språkligt och etnografiskt material.
Efter sin återkomst i febr. 1849 utnämndes
C. av ryska vet.-akad. till e. o. adjunkt med
tillåtelse att bo i Helsingfors och blev 1851
den förste innehavaren av en professur i
finska språket och litteraturen där; hans
pro-fessorsspecimen var »De affixis personalibus
linguarum altaicarum» (1850). De oerhörda
strapatserna under den sista resan och det
forcerade arbetet efter hemkomsten hade
emellertid brutit C:s krafter, och redan 7 maj
1852 ryckte tuberkulosen honom bort från en
uppskattad lärarverksamhet och från
bearbetandet av resornas rika resultat.
Under titeln »Nordische Reisen und
Forsch-ungen» hade C. för avsikt att samla sina
reseberättelser och vetenskapliga verk men
hann själv endast utarbeta »Versuch einer
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
