Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Catt, Carrie Chapman, f. Lane - Catt, Henri Alexandre de - Cattaro - Catteau-Calleville, Jean Pierre Guillaume - Cattermole, George - Cattleya - Catty - Catullus, Gaius Valerius - Catulus, familj - Catulus, 1. Gaius Lutatius - Catulus, 2. Quintus Lutatius - Cauca (flod) - Cauca (departement) - Cauchy, Augustin Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Catt, H. A. de—Cauchy
708
tog 1911—12 en resa jorden runt och besökte
i propagandasyfte samtliga världsdelar, av
vilkas nationer nu ett 40-tal anslutit sig
till alliansen. Fru C. besökte Stockholm vid
1911 års rösträttskongress. E. H-n.
Catt, Henri Alexandre de,
fransk-schweizisk föreläsare hos Fredrik II (1725—95).
Blev konungens föreläsare 1758, föll i onåd
1780. C:s dagböcker (till 1780) och ej alltid
trovärdiga memoarer på franska utgåvos 1884
av R. Koser (i »Publikationen aus den kgl.
preussisehen Staatsarchiven», del 22).
Cattaros hamn.
Ca’ttaro (serb. Kotor), stad i
Jugoslavien, s. Dalmatien, vid innersta ändan av
viken Boeche di Cattaro av Adriatiska havet
och vid foten av berget Lovcen (1,759 m);
omkr. 6,000 inv. Starkt befäst. Hamnstad
för Montenegro. Vinterkurort. C., som
under medeltiden var en självständig republik,
kom 1420 till Venezia och tillhörde 1797—
1805 och 1814—1918 Österrike. Under
världskriget var viken Bocche di Cattaro en viktig
bas för undervattensbåtar. C. besattes 1918
av Italien men överlämnades sedermera till
Jugoslavien.
Catteau-Calleville [katå’-kalviT], Jean
Pierre G u i 11 aum e, fransk skriftställare
(1759—1819). Tillhörde en landsflyktig fransk
hugenottfamilj, blev 1783 pastor vid
reformerta kyrkan i Stockholm, företog senare
vidsträckta resor, bosatte sig 1810 i Paris
och lämnade prästkallet. C. utgav 1783
»Bib-liothèque suédoise» och skrev senare flera
arbeten berörande de skandinaviska länderna,
bl. a. »Tableau général de la Suède» (1790),
»Voyage en Allemagne et en Suède» (3 bd,
1810) samt »Histoire de Christine, reine de
Suède» (2 bd, 1815; sv. övers., 2 bd, 1821—
22). 1813 blev C. led. av sv. Vet.-akad.
Cattermole [kä’temåul], George, engelsk
konstnär (1800—68). Var en mycket omtyckt
akvarellmålare och illustratör (bl. a. av
Walter Scotts romaner); målade under sin sista
tid även i olja. G-g N.
Cattleya [-le’ja], se Orkidéer.
Catty [kä’ti], plur. catties, eng., i Ostindien,
Kina och Japan förekommande vikt, vanligen
lika med 1^3 eng. skålpund (604,8 g).
CatuTlus, Gaius Valerius, romersk
skald (omkr. 84—omkr. 54 f. Kr.). Född i
Verona, kom C. som ung till Rom och
upptogs i en vitter krets (skalderna Valerius Cato
och Licinius Calvus, historikern Cornelius
Ne-pos o. a.), tillika ett oppositionsparti mot
Pompeius och Caesar. Han ägde en lantgård
på halvön Sirmio i Gardasjön (Lacus Benacus)
och en vid Tibur. I Rom förde han ett
njut-ningsrikt liv, en tid lidelsefullt intagen av
kärlek till den sköna Lesbia (hennes verkliga
namn var Clodia, se d. o.). Efter brytningen,
en följd av Lesbias tygellösa vandel,
medföljde han 57 ståthållaren Memmius till
Bi-tynien och dog ett par år efter hemkomsten.
Den s. k. ungromerska skolan, vars
talangfullaste representant C. är, odlade närmast
efter hellenistiska förebilder det mytologiska
epylliet, elegien och tillfällighetspoesien
(epigram el. lyrisk dikt), allt utarbetat med
sorg-fällig teknik. Den samling av 116 stycken,
som bevarats av C:s hand, innehåller dels
tydliga bearbetningar av grekiska mönster — så
de större dikterna i mitten, t. ex. 62, ett
bröl-lopskväde efter Sappho och Kallimachos; 64,
epylliet om Peleus’ och Thetis’ bröllop —, dels
ock dikter, där detta beroende döljes av hans
egen äkta skaldenatur. Visserligen finnes ett
och annat mindervärdigt, plumpt eller för
anständigheten sårande, men i det hela, särskilt
i Lesbiadikterna, framträda en sådan rik och
varm känsla och frisk naturlighet, en sådan
lidelsefullt glödande kärlek, lågande harm
eller stilla lycka — t. ex. 5, »Kyssarna», 31,
»Sirmio», 46, »Våren»; den gripande bönen
76 —, att den tidigt bortgångne skalden
innehar rangplatsen som Roms störste lyriker. —
C. är översatt av E. Janzon, »Sånger af C.
från Verona» (Uppsala Univ:s Årsskrift,
1889, 1891). (H. Sgn.)
Ca’tulus, romersk familj med bl. a. följande
medlemmar: 1. Gaius Lutatius C.
avgjorde genom sjösegern vid Egadiska öarna
241 f. Kr. det första puniska kriget till Roms
förmån. — 2. Quintus Lutatius C.
segrade med Marius över cimbrerna på
Rau-diska fälten (101 f. Kr.). Han var en fint
bildad man och framstående talare. För att
undgå Marius’ blodtörst dödade han sig 87.
Cåu’ca, Magdalenaflodens största biflod, i
Colombia. Upprinner i Centralkordilleran, på
3,950 m höjd, nära Magdalenas källor, och
flyter mot n. mellan Central- och
Västkordil-lererna. Caucadalen är känd för sin stora
bördighet och skönhet. Segelbar från Cali
till Cartago och från Caceres till mynningen.
Längd omkr. 1,100 km.
Cau’ca, departement i s. Colombia, kring
Caucas övre lopp och med kust vid Stilla
havet; 52,830 kvkm, 238,779 inv. (1918). Fylles
av Väst- och Centralkordillererna. Högsta
toppar vulkanerna Sotarä och Puracé (4,700
m). Huvudstad Popayän, i Caucas bördiga dal.
C. producerar kaffe, boskap, vete, majs, guld
(641 gruvor), platina och kol.
Cauchy [kåJT], Augustin Louis, fransk
matematiker (1789 21/g—1857 23/a). Född i
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
