Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cato, Marcus Porcius (d. ä., Censorius) - Cato, Marcus Porcius (d. y., Uticensis) - Cato (Dicta el. Disticha Catonis) - Catocala - Catonius, Nicolaus Holgeri - Cats, Jacob - Catskill mountains - Catt, Carrie Chapman, f. Lane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Cato, M. P., d. y___Catt, C. Ch.
706
historia. Vidare funnos på Ciceros tid över
150 tal av C. Utom andra för offentligheten
avsedda arbeten, t. ex. »De re militari», »Om
krigskonsten», skrev C. flera för sonens
undervisning i lantbruk, talekonst m. m. Som
prov på hans kärnfulla stil må anföras: Rem,
tene, verba sequentur, »håll saken fast, orden
skola då följa». — Under sina sista år
blev C. övertygad om att Roms säkerhet
krävde Kartagos undergång; han lär då ha
slutat varje anförande i senaten så: Ceterum
censeo Carthaginem esse delendam, »f. ö. yrkar
jag på Kartagos förstöring». Denna fick han
ej uppleva men väl 3 :e puniska krigets
början; han dog nämligen 149. H. Sgn.
Ca’to, M a r c u s P o r c i u s (C. d. y. el. C.
U t i c e n s i s), sonsons son till C. d. ä.,
romersk statsman (95—46 f. Kr.). Med C. d. ä.
som förebild verkade han i det korrumperade
samhället som karaktärsfast målsman för en
upphöjd pliktuppfattning; han trodde på den
aristokratiska republikens liksom på den
stoiska filosofiens grundsatser och handlade
därefter men kunde ock, där en utväg ur
svårigheterna var förenlig med hans principer, taga
hänsyn till förhållandena. Efter krigstjänst
och studier, särskilt i talekonsten, var han
kvestor 65 och folktribun 62; om hans
yrkande på dödsstraff för anhängarna till
Cati-lina se d. o. En tid ledare av
republikanernas opposition mot Pompeius’ mäktiga
särställning, insåg han senare nödvändigheten av en
laglig sådan i ordningens intresse. Som för
Caesar obekväm oppositionsman blev han 58
avlägsnad i en beskickning till Cypern. Är 54
var han pretor och sökte 52 konsulatet för
följande år men misslyckades, då han
försmådde all agitation. Vid inbördeskrigets
utbrott slöt sig C., som betraktade Caesar som
frihetens farligaste fiende, till Pompeius; i
motsats till de flesta i dennes omgivning förde
han besinningens och humanitetens talan.
Efter Pompeius’ död 48 överförde C.
stridskrafterna till Afrika, där resterna av det
aristokratiska partiet samlade sig omkring
honom mot Caesar. Slaget vid Thapsus 46
omintetgjorde hans hopp att återställa
republiken; då han icke ville överleva denna,
tillfogade han sig i Utica döden med sitt
svärd. Hans död väckte stort uppseende;
Ciceros lovskrift »Cato» följdes snart av andra;
en motskrift, »Anticatones», utgavs 45 av
Caesar. — C:s dotter Porcia var g. m. M.
Brutus; med sonen Marcus Porcius C.,
som, tappert kämpande i Brutus’ här, stupade
vid Filippi 42, utslocknade ätten. H. Sgn.
Ca’to (Di’c t a el. D i’s t i c h a C a t ö n i s),
en redan på 300-talet e. Kr. känd samling av
144 latinska tänkespråk, vart och ett
bestående av två hexametrar. Denna
sentenssamling, som kommit att uppkallas efter Cato
d. ä., var en omtyckt lärobok under
medeltiden och renässansen; övers, till sv. av M.
Boman (1802). (H. Sgn.)
Cato’cala, se O r d e n s f 1 y.
Catönius, Nicolaus Holger i,
dramatisk författare (d. 1655), lektor i filosofi i
Kalmar och slutligen skolrektor där. Han är
mest känd genom sitt efter ett prästmöte i
Kalmar 1632 uppförda drama »Troijenborgh»,
som röjer inflytande från Asteropherus.
Cats, Jacob, holländsk skald (1577—1660).
Rådspensionär 1636 och storsigillbevarare
1648, var C. en
nykter, borgerligt
trång-sint man, vars
diktning är strävt
didaktisk och enformig
(herdedikten »Galatea»,
lärodikterna
»Maech-denplicht», »Sinne-en
Minne-Beelden»,
»Hou-welick», en utdragen
moralisk utläggning
om äktenskapet, m. m.).
C. var mer än hundra
år oerhört älskad i
Holland. Bästa uppl. av van Vloten 1862.
Biogr. av Kalff (1902) och Hettema (1905).
Catskill mountains [kä’tskil måu’ntinz],
bergparti i n. Appalacherna, i
nordamerikanska staten New York, v. om Hudson, når i
Slide mountain 1,282 m ö. h. C., som höja
sig tvärbrant mot ö., äro bekanta för sina
måleriska klyftor och vattenfall samt vackra
skogar, varför de mycket besökas av turister.
New York får nu sitt dricksvatten genom en
akvedukt från C.
Catt [kät], Carrie Chapman, ledare
av kvinnorösträttsrörelsen (f. 1859 9/i). Född
i Ripon, Wisconsin, U. S. A., hette hon som
ogift L a n e, gifte sig 1884 med L.
Chapman och blev 1886
änka. Hon gifte sig
1890 med G. W. Catt
och blev andra gången
änka 1905. Hon
studerade juridik, blev
skolföreståndarinna i
Ma-son city, lowa, men
övergick till
journalistik och
föreläsnings-verksamhet, anslöt sig
1890 till
kvinnorösträttsrörelsen och har
varit ledare för
Ame
rican national woman suffrage alliance 1900—
03 och ånyo från 1916. Vid kongressen i Berlin
1904 överlämnade Susan B. Anthony ledningen
av den då startade Internationella
rösträttsal-liansen i hennes händer. Fru C. har varit dess
president till 1923, då hon vid alliansens 9:e
kongress i Rom av hälsoskäl avgick. Erkänt
framstående som talarinna och organisatör
samt skicklig ledare av förhandlingar, har
hon fört alliansen snabbt och framgångsrikt
mot dess mål, genomrest nästan alla
Nordamerikas stater och lett de kampanjer för
författningsändring, som 1920 medförde
kvinnorösträttens införande i U. S. A. Hon
före
IV. 23
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
