Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cauchy, Augustin Louis - Caucus - Cauda equina - Caudinska passen - Cauer, familj - Cauer, Minna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Caucus—Cauer
710
Paris, där han studerade vid École
polytech-nique, valdes C. redan 1816 till medlem av
Franska institutet, verkade som professor vid
École polytechnique och Sorbonne, följde
bourbonerna i landsflykt 1830 och vistades i Prag
som lärare för greven av Chambord, tills han
1837 återvände till Paris. Han blev 1848 ånyo
professor vid Sorbonne. Led. av sv. Vet.-akad.
1831. C. var sträng legitimist och from katolik.
C:s universella begåvning och de ovanligt
rika resultaten av hans vetenskapliga
forskar-gärning ställa honom obetingat bland de
främsta av 1800-talets matematiker, och
analysens utvecklingsförlopp under de sista hundra
åren är i väsentlig mån beroende av den
logiska bärighet, som C. gav åt vissa
grundläggande begrepp. Dessa i sin tur fingo direkt
användning vid uppbyggandet av hans främsta
skapelse, den cauchyska funktion
s-t e o r i e n. I jämförelse med de övriga
funk-tionsteoretiska systemen, vilka utformades
några årtionden senare av Riemann och
Weierstrass, är den dräkt, som C. iklädde
funk-tionsteorien, präglad av rikare fantasi och
djärvare elegans, liksom den även äger
obestridliga praktiska företräden. Hela teorien
är grundad på ett generellt införande av
imaginära kvantiteter samt på den berömda
Cauchys integralsats, en inom den
moderna analysen oumbärlig sats.
Vidare märkas C:s arbeten om seriers
konvergens, bestämning av antalet rötter till en
algebraisk ekvation, dessa rötters
approximativa beräkning samt undersökningar inom
talteorien, determinant- och substitutionsteorien
och inom teorien för symmetriska funktioner.
C. har även lämnat de första
existensbevisen för integralerna till ett system
differentialekvationer samt funnit nya
integra-tionsmetoder. Inom den celesta mekaniken
och matematiska fysiken har han även gjort
betydande insatser. Hans i »Comptes rendus»
publicerade originalavhandlingar uppgå till
över 600, och dessutom utgav han flera större
arbeten och läroböcker, bland vilka må
framhållas »Cours d’analyse de 1’École
polytechnique» (1831). Biogr. av Valson (1868). — C:s
porträtt återges på vidstående plansch. T. B.
Caucus [kå’kes], eng., i Amerikas förenta
stater och England namn på partipolitiska
sammanslutningar, som förbereda kommunala
och politiska val. Det i Amerika uppkomna
ordets härledning är omtvistad (jfr diskussion
därom i Notes and Queries, vol. 11 och 12,
1885). Vid 1700-talets mitt var »the caucus»
namn på en av Samuel Adams ledd
kommunal-politisk klubb i Boston, som senare gav
upphov till de kolonistresningen förberedande
»korrespondenskommittéerna». Liknande
kommittéer rekommenderade sedermera
kandidater vid val av unionens och staternas
ämbetsmän; mest betydande var den c. inom
kongressen, som uppsatte kandidat till
presidentvalet. Efter 1824 flyttades dessa
valförberedelser ut till partiernas möten ute i
sta
terna, där nomineringen av presidentkandidat
övertogs av stora partimöten för hela
unionen (national conventions, »partikonvent»);
det första hölls 1830 av antifrimurarpartiet,
och såväl whigs (1831) som demokraterna
(1832) följde exemplet. Hela denna
valorganisationsform, med åren allt rikare utbildad,
plägar ofta sammanfattas under namnet c.
I England efterbildades c. först på
1870-talet, till en början i Birmingham, där en
kommunalt mäktig liberal partiorganisation
skapades av J. Chamberlain och Fr.
Schnad-horst. Småningom organiserades hela det
liberala partiet efter denna »Birminghamplan»;
1877 höll den nya centralorganisationen
»National liberal federation» sitt konstituerande
möte. Efter sin amerikanska förebild kallades
den populärt »the caucus». Efter partiets
sprängning 1886 gav Chamberlain de liberala
unionisterna en liknande organisation (ett
system av lokala kommittéer av olika grader,
övervakade och ledda av en centralstyrelse).
De konservativa följde snart exemplet i sin
sammanslutning »National union of
conserva-tive associations», och systemet har sedermera
efterbildats i många länder, även i Sverige.
Själva ordet c. nyttjas numera sällan utanför
Förenta staterna. Litt.: M. Ostrogorski, »La
démocratie et 1’organisation des partis
poli-tiques» (2 bd, 1903). V. S-g.
Cåu’da equlna, lat., »hästsvansen», se
Ryggmärg.
Caudlnska passen, en djup dalsänka nära
staden Caudium (vid nuv. Montesarchio) i
Samnium. Där blev en romersk här 321 f. Kr.
innestängd av samniterna och tvungen att
avsluta en skymflig dagtingan; hären måste
»gå under oket», bildat av två upprättstående
spjut med ett tredje lagt tvärs över. R. Tdh.*
Cau’er, tysk skulptörfamilj. E m i 1 C. (1800
—67) idkade religiös konst, utförde porträtt
och statyetter. Hans söner voro Karl C.
(1828—85) och R o b e r t C. (1831—93). Bland
Karl C:s fyra söner — alla skulptörer — är
Ludwig C. (f. 1866) känd genom gruppen
»Törst» (två soldater vid en källa i öknen).
Cau’er, Minna, pioniär inom
kvinnorörelsen i Tyskland (1841—1922). Gift först med
en läkare och änka vid unga år, började hon
studera för att kunna försörja sig som
lärarinna. Bosatt i Paris vid fransk-tyska
krigets utbrott 1870, återvände hon då till Berlin,
där hon 1878 gifte sig med skolrådet Cauer.
Med sin makes hjälp och sympati fortsatte
hon sina studier och strävanden att höja
kvinnornas bildning och ekonomiska villkor samt
stiftade 1888 den stora tyska organisation
för kvinnliga kontorister och expediter, som
1914 räknade 40,000 medlemmar. Då de tyska
kvinnorna 1908 fingo rätt att tillhöra
politiska organisationer, bildade fru C. den
preussiska kvinnorösträttsföreningen. Som dennas
ordf, deltog hon i kongressen i Stockholm 1911.
Hon utgav 1895—1920 tidskriften Die
Frauen-bewegung. Beundran och tacksamhet för hen-
Ord. som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
