Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cauer, Minna - Caulaincourt, Armand Augustin Louis de, hertig av Vicenza - Caulerpa - Caulfield - Caulopteris - Caus el. Cauls, Salomon de - Causa - Cause célèbre - Causeway - Causses, Les - Causticum - Cauterium - Cautin - Cauvery el. Coleroon - Cauwès, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Caulaincourt—Cauwès
712
nes livslånga idealistiska strävan kommo på
hennes 80-årsdag till uttryck genom bl. a. en
samfälld penninggåva från många länder,
även från Sverige. E. H-n.
Caulaincourt [kåläkö’r], Armand
Augustin Louis de, greve, hertig av V i c e
n-z a, fransk statsman (1772—1827). Deltog,
ehuru medlem av högadeln, i
revolutionskrigen, under vilka
han från simpel
gre-nadjär avancerade till
överste. Han sändes
1801 i en diplomatisk
mission till Ryssland,
blev vid sin återkomst
adjutant hos
Napoleon, tillhörde sedan
dennes närmaste krets,
blev 1805
divisionsgeneral och upphöjdes
1808 till hertig av
Vi-cenza. 1807 blev han
ambassadör i Petersburg, skötte sin post med
stor skicklighet men blev på egen begäran
rap-pellerad 1811, då kriget, som han sökt förebygga,
visade sig oundvikligt. C. följde sedan Napoleon
på det ryska fälttåget, föll efter dettas slut för
en kort tid i onåd men blev i nov. 1813
utrikesminister; som sådan sökte han på
fredskongressen i Chätillon 1814 på allt sätt
åstadkomma fred men kunde ej förmå
Napoleon till därför nödiga eftergifter. Under
de hundra dagarna var han åter Napoleons
utrikesminister men lyckades icke övertyga
Europa om kejsarens fredliga avsikter. Efter
den andra restaurationen uppfördes C. på
pro-skriptionslistan men räddades från
landsförvisning genom kejsar Alexanders
mellan-komst. 1837—40 utkommo hans memoarer,
»Souvenirs du duc de Vicence». E. A-t.*
Caule’rpa, se Grönalger.
Caulfield [kåTflld], stad i s. ö. Australien,
i Victoria, 10 km s. ö. om Melbourne; 40,693
inv. (1922). Kapplöpningsbana.
Caulo’pteris, provisoriskt släktnamn för
fossila ormbunksstammar från stenkolssystemet
och det permiska systemet, utmärkta genom
stora, ovala bladärr. Namnet brukas endast
om sådana fossil, som blott visa stammens
yta men ej den inre anatomiska byggnaden.
Då den senare är bevarad genom verklig
för-stening, föras stammarna till ett särskilt
provisoriskt släkte, Psaronius (se d. o.). Th. H-e.
Caus [kå] el. Cauls, Salomon de,
fransk fysiker och ingenjör (1576—1626). Var
länge verksam i Tyskland såsom byggmästare
och ingenjör hos kurfursten Eredrik V av
Pfalz och återvände 1624 till Frankrike. Av
hans efterlämnade, först i nyare tid
uppmärksammade skrifter, bl. a. »Les raisons des forces
mouvantes» (1615), synes framgå, att C.
funnit teorien för ångans användning som
drivkraft, fastän han ej praktiskt kunnat
förverkliga idén. G. H-r.
Cåu’sa, lat., orsak. — C. krigsorsak.
Ord. som saknas under
— C. sui, term inom den skolastiska
filosofien, betecknande det, som är genom sig självt
och ej för sin verklighet förutsätter något
annat; Spinozas beteckning för den absoluta
substansen.
Cause célèbre [kä’z selä’br], fr.,
uppseendeväckande rättegång (jfr Pitaval); även
tilldragelse, som väcker stort uppseende.
Causeway [kä’zcoéi], eng., upphöjd väg,
gångbana, särskilt över sumpig mark. —
G i a n t’s c. [d^äFants-], se A n t r i m.
Causses, Les [lä kå’s], landskapsnamn tör
de öde kalkplatåerna i s. delen av Franska
centralmassivet innanför Cevennernas randkedja.
Av floderna Lot, Aveyron och Tarn skäras de
i fyra huvuddelar: (från n. till s.) C au sse
de Sauveterre, Causse Méjean (den
högsta, 1,000—1,300 m ö. h.), Causse noir
och den vidsträckta Larzacplatån (omkr.
850 m ö. h.), tills, kallade Les grands
causses till skillnad från Les petits
causses närmast i v. och n. Platåerna ha
blottad eller glest bevuxen kalkgrund,
genom vilken vattnet nedsipprar, ojämn,
delvis skarpt och egendomligt bruten yta samt
enstaka odlingar endast i de slutna sänkor,
doliner, här kallade sotchs, där fuktighet och
växtlighet samla sig. Vattnet framträder åter
på de djupt nedskurna dalsidorna, där
jordmån, riklig nederbörd och sol skapa sydländsk
växtlighet (majs, vin, fikon). På platåerna
idkas fåravel. Mjölken beredes till ost
(Ro-quefort). I områdets städer, främst Millau,
bearbetas ullen. — Inom Centralmassivet
utbreder sig längre i v. ännu ett, lägre liggande och
mindre utpräglat, causselandskap, Q u e r c
y-platån. Se Q u e r c y. — Causseplatåerna
äro jurabildningar mellan eller intill
Centralmassivets kristalliniska bildningar. A. B-n.
Cäu’sticum, lat., plur. cäu’stica (av grek.
kaustiko’n, brännande, frätande), frätmedel,
se K a u s t i k.
Cautèrium, lat., plur. cautéria (av grek.
kautérion, brännjärn), brännmedel för att
förstöra sjuka bildningar i kroppen, se
Kau-t e r i s a t i o n.
Cauti’n, provins i mellersta Chile; 16,524
kvkm, 206,065 inv. (1924). ö. delen är fylld
av Anderna med den verksamma vulkanen
Llaima (3,010 m). Bevattnas av Rio C. m. fl.
floder. Bördigt (vete, vin). Huvudstad:
Te-muco, vid Rio C. (28,546 inv. 1920).
Cauvery [kå’veri] el. Coleroon [-[kåu’1-rön],-] {+[kåu’1-
rön],+} flod i s. delen av Främre Indien.
Upprinner på Västra Ghats, flyter åt s. ö. till
Bengaliska viken och bildar ett mycket stort
delta. C. är en av s. Indiens heligaste floder.
Den har på grund av sina många fall föga
betydelse för trafiken men tages mycket i
anspråk för bevattningsändamål och har
under senare tiden även utnyttjats för att
utvinna elektrisk kraft. J. Ch-r.
Cauwès [kåva’s], Paul, fransk
rättshisto-riker och nationalekonom (1843—1917), prof,
i rättshistoria i Paris 1882—1913. Är särskilt
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
