Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cavallin, Christian - Cavallin, Samuel Gustaf - Cavallin, Severin - Cavallini, Pietro - Cavallius, släkt - Cavallotti, Felice - Cavan - Cavan, Frederick Rudolph Lambart - Cavarzere - Cavatina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Cavallin, S. G____Cavatina
718
»De L. Apulejo, scriptore latino, adversaria»
(1857) och två arbeten om »Grekisk syntax»
(1879 och 1887) samt utgivit Sofokles’
»Phi-locteta» (1875) och Euripides’ »Iphigenia i
Tauri» (1883; med värdefull inledning och
kommentar). Efter C:s död utgav J. Paulsson
första delen av hans »Den homeriska
dialekten» (1892; ljudläran). Framför allt är
emellertid C. bekant som latinsk lexikograf.
1871 utkom »Latinskt lexikon, till
läroverkens tjenst, i etymologisk uppställning» (2
dir; 5:e uppl. 1916) och 1875—76
»Svensklatinsk ordbok» (4:e uppl. 1905). Mest känd
av hans ordböcker är dock »Latinskt
skol-lexikon. I alfabetisk uppställning» (1885; 7 :e
uppl. 1920). M. Weibull utgav 1891 »Chr. C.
och A. Th. Lysander. Smärre skrifter i urval»,
som bl. a. innehåller C:s »Antonius och
Kleo-patra». Kort levnadsteckning över C. av J.
Paulsson i Ny Svensk Tidskr., 1890. A. M. A.*
Cavallin, Samuel Gustaf, präst och
skolman (1828—83), bror till Christian och
Severin C. (se dessa). Blev student i Lund
1844, fil. dr 1850, var 1851—58 e. o. lärare vid
elementarläroverken i Lund och Kristianstad
samt blev 1858 adjunkt, 1859 lektor och 1861
rektor vid läroverket i sistnämnda stad.
Prästvigd 1868, blev han 1870 kyrkoherde i Ystad,
1877 i S:t Peders kloster vid Lund och
kontraktsprost 1878. C:s sakkunskap i skolfrågor
utnyttjades i ett flertal på officiellt uppdrag
arbetande kommittéer. C. utgav åtskilliga
uppsatser i pedagogiska ämnen samt en rad
för skolan avsedda läroböcker. E. Nwn.
Cavallin, Severin, präst och
skriftställare (1820—86), bror till Christian och S. G. C.
Blev student i Lund 1833, fil. dr 1841, docent
i grekiska 1843, prästvigd 1849, kyrkoherde i
Vällinge 1858, teol. dr 1868 och
kontraktsprost 1879. Mest bekant är han som utgivare
av »Lunds stifts herdaminne» (5 dir, 1854—
58) — ett person- och kulturhistoriskt arbete
av mycket hög kvalitet —- och som
minnes-talare vid Lunds stifts prästmöten, översatte
bl. a. arbeten av Arndt, Bengel, M. F. Roos
och P. F. Hiller. C. utgav 1882 »Förslag till
revision av svenska kyrkopsalmboken» och
var under de sista åren av sin levnad
medlem av 1883 års psalmbokskommitté. E. Nwn.
CavallFni, P i e t r o, italiensk medeltida
målare (omkr. 1250—omkr. 1330). Dekorerade
i Rom Peterskyrkan (den äldre basilikan) och
San Paolo utanför staden, båda sannolikt med
mosaiker. I Santa Maria in Trastevere i Rom
äro 6 mosaiker med ämnen ur Marias historia
bevarade (utförda 1291). I ett nunnekloster i
Rom vid Santa Cecilia in Trastevere
upptäcktes 1901 återstoden av kyrkans
dekorering, övre delen av en freskomålning,
framställande yttersta domen med bilder av
Kristus, Maria, apostlar och änglar —
monumentala, värdiga gestalter, utförda i stor och
plastisk figurstil, överraskande för Italien på
denna tid. De anses stamma från 1293 och
uppenbara, att C. då var en huvudrepresen-
Ord, som saknas under
tant för en romersk skola. Han tros ha
medverkat även vid dekoreringen av den övre
Franciscuskyrkan i Assisi (se d. o.) och har i
Neapel i kyrkan Donna Regina efter 1308
utfört ännu en domedagsmålning m. m. G-gN.
CavaTlius, svensk släkt, känd sedan
1400-talets slut, från gården Håldala (lat. Cava
vallis) i Västra Torsås socken, Kronobergs
län, efter vilken namnet C. togs omkr. 1640.
Till släkten hörde biskop Olof C. (1648—
1708), som 1682 blev professor i historia i
Lund, 1695 domprost och 1703 biskop i Växjö
samt omtalas som god predikant och skicklig
stiftsstyresman. Hans son Samuel var
stamfar för släkten Cavallin (se d. o.). —
Yngre grenar av ätten C. äro jämväl
släkterna C a v a 11 i och Hyltén-Cavallius.
Cavallo’ttl, F e 1 i c e, italiensk politiker
och författare (1842—98). Var född i Milano,
utgav 17-årig den tyskfientliga skriften
»Ger-mania e Italia», tillhörde Garibaldis friskaror
1860 och deltog som
frivillig i kriget 1866.
Sedan 1873 var han med
få avbrott till sin död
medlem av
parlamentet. C. var radikal,
franskvänlig
demokrat, irredentist samt
oförsonlig motståndare
till Crispi och dennes
trippelallianspolitik.
Hans våldsamt
personliga stridbarhet ådrog
honom flera
rättegång
ar och 33 dueller; hans död i en politisk duell
väckte sorg i vida kretsar. I samband med
Italiens deltagande i världskriget upplevde
C:s namn en renässans. — Några av C:s
skådespel gjorde stor lycka, särskilt det
idealistiska enaktsdramat »Il cantico de’ cantici»
(1882; 21 :a uppl. 1892). De bäras liksom hans
lyrik av idealism och revolutionärt patos.
Samlade skrifter i 8 bd, 1881—89. (Ths.)
Cavan [kä’ven], grevskap i Irländska
fristaten, prov. Ulster, kring floden Erne och
Shannons källa; 1,932 kvkm, 91,173 inv. (1911).
C. är småkulligt och sjörikt; befolkningen
lever uteslutande av jordbruk. Största stad
och huvudstad är C., med omkr. 2,800 inv.
Cavan [kä’ven], Frederick Rudolph
L a m b a r t, 10 :e earl av, brittisk militär (f.
1865). Deltog i boerkriget, ärvde 1900
earltiteln, var under världskriget först chef för
gardesbrigaden, därpå från dess upprättande
1915 för gardesdivisionen och generallöjtnant
samt blev 1918 efter Plumer chef för den
brittiska hjälpkåren i Italien. Han ledde s. å.
10 :e italienska armén under striderna vid
Piave, blev 1921 general och är från 1922
chef för brittiska riksgeneralstaben.
Cavarze’re, stad i ital. prov. Venezia, vid
Adige, 40 km s. s. v. om staden Venezia;
21,148 inv. (1921).
Cavatfna (mera sällan C a v a’t a), it.,
min-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
