Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cavalier - Cavalier, Jean (elfenbenssnidare) - Cavalier, Jean (kamisardanförare) - Cavaliere, Emilio del - Cavalièrement - Cavaliere servente - Cavalieri, Francesco Bonaventura - Cavalla - Cavalleria rusticana - Cavalli, Francesco - Cavalli, Per Axel Henrik - Cavalli-Holmgren, Adolf Frithiof - Cavallin, släkt - Cavallin, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Cavalier—Cavallin, Chr.
716
Cavalier [kavalie’], fr., se Kavaljer.
Cavalier [kavalie’], Jean, fransk
elfen-benssnidare (d. 1698), verksam i Tyskland,
England, Danmark och Sverige. Kom
antagligen 1695 till Stockholm och medföljde 1697
den ambassad, som då avgick till Persien för
att notificera Karl XI :s död. Under vistelsen
där dog han. Bland C:s porträtt (omkr. 80
signerade och än flera osignerade kända)
märkas bilder av svenska konungahusets
medlemmar, Olof Rudbeck, Erik Dahlbergh,
Ehren-strahl, Precht och många av riksråden. A. J.
Cavalier [kavalie’], Jean,
kamisardanfö-rare (trol. 1681—1740). Född av reformert
bondfolk i nedre Languedoc, var C. fåraherde,
kom sedan i bagar lära och flydde 1701 till
Genève undan förföljelser mot hugenotterna.
Vid kamisardernas (se d. o.) resning juli 1702
hade C. återvänt, blev deras ledare, ådagalade
stor skicklighet, slog gång efter annan de
kungliga trupperna, hämnades de katolska
härjningarna i Cevennerna och hotade Nimes.
Marskalk Villars ingick i underhandlingar
med C. i Pont d’Avène nära Alais maj 1704,
och C. nedlade vapen mot en fullmakt som
överste, årligt underhåll och vissa
medgivanden i religiöst hänseende men uppnådde ej
allmän religionsfrihet och betraktades av
kami-sarderna som avfälling. Han stred sedermera
i spetsen för ett mindre antal kamisarder i
engelsk tjänst under spanska tronföljdskriget
samt blev slutligen engelsk generalmajor och
guvernör över Jersey. C. utgav 1726
memoarer om kamisardupproret. Eugène Sue skrev
en roman om C. (1840). Biogr. av F. Puaux
(1868) och Charvey (1884).
Cavalie’re, Emilio del, italiensk
kompositör (omkr. 1550—1602). Var en bland dem,
som grundade operan och skapade en mellan
recitation och melodi svävande solosång. Hans
»Il satiro» och »La disperazione di Fileno»
(1590) äro måhända de första herdespel, som
från början till slut blivit genomkomponerade.
C. vann sin främsta berömmelse genom sitt
för Rom skrivna oratorium »Di anima e di
corpo», varigenom han skapade det sceniska
oratoriet (»acione sacra»). A. L. (T. N.)
Cavalièrement [kavaljärmä’], fr., eg. »såsom
en kavaljer», översittaraktigt, nonchalant.
Cavalie’re serve’nte, it., uppvaktande
riddare, cicisbeo (se d. o.).
Cavalie’ri, F r ancesco B o na v e n tu r a,
italiensk matematiker (1598—1647), från 1629
prof, i matematik i Bologna. Hans viktigaste
matematiska undersökningar bestå i en
metod för beräkning av storleken av kroklinjer,
ytor och volymer, vilken genom införande av
begreppet »odelbara element» på sätt och vis
kan anses som en föregångare till Leibniz’
och Newtons infinitesimalkalkyl. T. B.
CavaTIa, stad i Grekland, se K a v a 1 a.
Cavalleri’a rustica’na (it., »hederskänsla
bland bönder»), »På Sicilien», opera av P.
Mascagni (se d. o.).
CavaTli, Francesco, italiensk komposi-
Ord, som saknas under
tör (omkr. 1600—76), kapellmästare vid
Mar-kuskyrkan i Venezia. C. gjorde arian
oberoende av recitativet och förberedde
härigenom den melodiska perioden. Jämte Cesti är
han venezianska operaskolans främsta namn.
Av hans många operor vann särskilt
»Gia-sone» (1649) berömmelse. Litt.: Kretzschmar,
»Die venetianische Oper» (i Vierteljahrschrift
für Musik, 1892). T. N.
CavaTli, Per Axel Henrik, politiker,
ämbetsman (1852—1918). Blev student i Lund
1870, länsbokhållare i Malmöhus län 1876 och
var landskamrer där 1882—1905. Han var
ledamot av Första
kammaren 1890—1917
samt ordf, i
riksgälds-kontoret 1904—16. C.
hade dessutom varit
ordf, i
bevillningsutskottet 1894—1910 och
medlem av särskilda
utskottet för
unions-frågan vid 1905 års
båda urtima riksdagar
samt ofta tagits i
anspråk för kommittéer
i beskattningsfrågor
(bl. a. kommunalskattekommittén 1897—1900,
inkomstskattekommittén 1901) samt
finansiella företag. Han var bl. a. vice ordf, i
Sveriges allmänna hypoteksbank sedan 1905.
C., som tidigt anslöt sig till protektionisterna,
spelade inom Första kammaren en ganska
framträdande och inflytelserik roll. Han blev
jur. hedersdoktor i Lund 1903. Ths.
Cavalli-Holmgren, Adolf Frithiof,
donator (1851—1922). Född i Strömstad,
innehade han från 1884 en lång följd av år en
matthandelsfirma i Stockholm. Han bekostade
1915 statyn över Karl X Gustav i Uddevalla
och 1917 det nya rådhuset i Strömstad.
Cavallin, en gren av den svenska släkten
C a v a 11 iu s (se d. o.). Från biskop O.
Caval-lius’ son ryttmästaren Samuel C.
härstammade i tredje led bröderna Christian, Samuel
Gustaf och Severin C. — Litt.: B. Cavallin,
»Släkten Cavallin från Håldala» (1919).
Cavallin, Christian, filolog, lexikograf
(1831 3/9—90 lo/io). Blev student 1847. fil. dr
1853, docent 1857 och
adjunkt 1864 i romersk
vältalighet och poesi
och professor i
grekiska 1875, allt i Lund.
Led. av Vet.-akad.
1881. C. var en av
Sveriges skickligaste
klassiska filologer, främst
latinfilolog, utmärkt
för grundlig lärdom,
fin uppfattning av
språkets skiftningar,
säker metod och för
sin förmåga att ge väckande impulser åt sina
universitetslärjungar. Han har bl. a. skrivit
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
