Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Čech, Svatopluk - Čechy - Cecidier - Cecidomyia - Cecil, ätt - Cecil, Hugh - Cecil, Robert, of Chelwood
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
öechy—Cecil, R.
730
i eller redaktör för olika tidningar och
tidskrifter. Genom Ö:s rika, folkkära, poetiska
alstring — oftast episk-idyllisk — går en
underström av varm fosterlandskärlek. Han
besjunger nationella
minnen från
husitti-den i »Adamité» (1873)
och från 1600-talet i
»Väclav z Michalovic»
(1880) och ger med »Ve
stfnu lipy» (I lindens
skugga, 1879) och
»Zpèvnlk Jana
Buri-ana» (Jan Burians
visbok, 1887) lantliga
idyller. Ofta använder
C. för sina
välklingan-de vers allegoriens
form, så i den pessimistiska »Evropa» (1878),
i »Slavie» (1882), ett uttryck för skaldens
panslavistiska sympatier, och i den satiriska
»Petrkllce» (Himlanycklarna, 1883). Han har
varit påverkad av den slaviska byronismen
(dialogen »Andel», Ängeln, 1874) och influerats
av folkpoesien, bl. a. i »Lesetlnsky koväf»
(Smeden i Lesetin, 1883). C:s demokratiska och
humana idéer fingo ett av sina starkaste
uttryck i »Pisnè otroka» (Trälens sånger, 1895),
vars tendens även riktades mot det
österrikiska oket och som av alla hans dikter
blivit den mest populära (över 30 uppl.). C.
var även en produktiv prosaförfattare, skrev
noveller, reseskisser och fantastiska
berättelser, vanligen med en stillsam humor. Hans
»Sebrané spisy» (saml. skr.) utg. 1899—1910
(30 bd). — Till sv. ha av E. Peterson tolkats
»Berättelser, arabesker och humoresker» (1884),
av A. Jensen »Himlanycklarna» (i »Ur
Böh-mens moderna diktning», 1894), större delen
av »Trälens sånger» (i Nord. Revy, 1895),
utdrag av »I lindens skugga» (i Ord och Bild,
1895) samt »Adamiterna» och »Ängeln» (i »S.
Cech. Dikter», 1898; innehåller även en kort
biogr. över C.). — Tjeckisk monogr. av A.
No-väk (2 dir, 1921, 1923). A-d J.*
Cechy [tje^i], tjeckiskt namn på Böhmen.
Cecidier, gallbildningar på växter.
Vetenskapen därom kallas c e c i d i o 1 o g i.
Cecidomy’ia, se Gallmyggor.
Cecil [sesl], engelsk adelsätt, ur vilken flera
ledande statsmän utgått. Dess äldste kände
stamfar, David C., var hovman hos
Henrik VII. Hans son Richard C. (d. 1552)
lade grund till familjeförmögenheten genom
att förvärva en rik andel i de av ITenrik VIII
indragna klostergodsen. Mera bemärkt blev
släkten först med hans son William C.,
lord Burlcigh (se nedan). Dennes äldste son,
Thomas C. (1542—1622), endast
medelmåttigt begåvad, blev 1599 ståthållare över norra
England (»president of the council of the
north») och tog 1601 (sedan 1598 lord B
ur-le i g h) ledande del i fängslandet av Essex
vid dennes upprorsförsök. Han blev 1605
earl av E x e t e r. Om hans son sir Edward
Ord, som saknas under
C. se W i m b 1 e d o n, om Thomas C:s
halvbror Robert C., earl av S a 1 i s b u r y, se
d. o. Huvudmannen för dennes ättgren bär
sedan 1789 titeln markis av Salisbury; om
denna titels bärare se Salisbury.
Huvudmannens äldste son tituleras viscount C r a
n-b o r n e. Bröder till nuv. huvudmannen äro
lord Hugh C. (se nedan) och Robert C.,
viscount C. of Chelwood (se nedan). V. S-g.
Cecil [sesl], lord Hugh, engelsk politiker
(f. 1869); jfr släktöversikten. Var led. av
underhuset 1895—1905, fick sin politiska
utbildning som privatsekreterare åt sin far,
premiärministern lord
Salisbury, och gjorde sig
i underhuset känd som
lysande talare,
särskilt vid försvaret av [-frihandelsgrundsatser-na-]
{+frihandelsgrundsatser-
na+} mot J.
Chamber-lains tullplaner. Till
följd av sin
frihandelsvänlighet föll han
igenom vid valen 1906
men tillhör sedan 1910
ånyo underhuset, där
han de senaste åren
dock mindre ofta framträtt i debatterna. Han
var under världskriget löjtnant vid luftvapnet
(från 1915). I likhet med sin broder Robert
är han av strängt högkyrklig åskådning och
har liksom denne ibland stått i opposition mot
det konservativa partiet. V. S-g.
Cecil [sesl], Robert, viscount Cecil of
Chelwood, engelsk statsman (f. 1864 14/B),
bror till lord Hugh C. Var 1886—88
privatsekreterare åt sin far, premiärministern lord
Salisbury, blev 1887
praktiserande advokat
och invaldes 1906 i
underhuset. Där gjorde
han sig genast bemärkt
som högkyrklig och
fri-handelsvänlig konservativ, kritiserade
energiskt den liberala
ministärens skolreformförslag och bekämpade
så kraftigt sitt partis
tull program, att han
ej blev återvald 1910.
Han invaldes 1912 ånyo i underhuset, som
han därefter tillhörde till 1923 och där han
kom att intaga en med åren alltmer
inflytelserik ställning, ehuru han ofta
oförbehållsamt kritiserade partiledningen. I Asquiths
koalitionsministär blev han juni 1915
understatssekreterare för utrikesärenden med
blockadfrågor som särskilt ämbetsområde, blev
febr. 1916 chef för det då upprättade
blockadministeriet och kvarstod på denna post även
i Lloyd Georges ministär till juli 1918, då
han blev biträdande utrikesminister. Ur
ministären avgick han nov. 1918, enär han från
sin strängt högkyrkliga ståndpunkt ej kunde
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
