Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cedergrenska uppfostringsfonden - Cederhielm, ätt - Cederhielm, Carl Gustaf - Cederhielm, Germund - Cederhielm, Germund Ludvig - Cederhielm, Josias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Cederhielm—Cederhielm, J.
742
särskilda förhoppningar, att de, om de erhålla
en tillfredsställande utbildning, skola kunna
göra en god insats i Sveriges ekonomiska eller
industriella utveckling. Sökande till
understöd skall äga goda karaktärsegenskaper
samt ha inhämtat kunskaper, motsvarande
fordringarna för genomgången folkskola. —
Fonden trädde i verksamhet 1911, och de
första stipendiaterna antogos i dec. s. å. Vid
början av fondens verksamhet utgjorde
tillgångarna 5,080,294 kr. På grund av den
ekonomiska depressionen och fondens till följd
därav minskade inkomster ha fr. o. m. 1921
inga nya stipendiater kunnat antas. Fondens
förvaltning anförtroddes av donator åt 4
personer med generaldirektören F. W. H.
Pege-low som ordf.
Cederhielm, svensk ätt, härstammande från
en bonde, Olof, som 1615 från norra
Jylland inflyttade till Sverige. Sonen Johan
Olofsson (1582—1657), borgmästare i Sala,
hade två söner, vilka efter modern togo
namnet Palm och adlades, den ene 1682 med
namnet Gyllenpalm, den andre 1686 med
namnet C. Den sistnämnde, Germund C.
(1635—1719), landshövding i Skaraborgs län,
blev friherre 1718. Ätten utgick 1841 med
hans sonsons sonson, Germund Ludvig C. (se
nedan), vilken 1822 blivit greve men som
sådan ej tog introduktion. — Jfr
Mont-g o m e r y.
Cederhielm, Carl Gustaf, friherre,
hovman, diplomat (1693—1740), son till Germund
C. (d. 1741). Blev kammarherre 1722,
övergick i holsteinsk tjänst och vart holsteinsk
minister i Paris. Genom slöseri kommen i
stor skuld, insattes C. vintern 1724 i
bysätt-ningshäkte på Chatelet, där han förblev till
sin död. Han förde där ett komfortabelt liv
på franska statens bekostnad, emottog talrika
besök, låg i omfattande brevväxling med hela
det diplomatiska Europa och ansågs vara
djupt invigd i kabinettens hemligheter. Kvick
och satirisk samt med stora litterära och
filosofiska intressen, författade C. både på
franska och svenska. Hans bitande epigram
och andra skämtdikter, ofta skrivna till
svenska psalmmelodier, voro kända genom
avskrifter både i Sverige och vid franska hovet.
Med Dalin hade C. under dennes besök i Paris
en uppseendeväckande strid. Från franskan
översatte han en kvick »Kärleksbalk» (utg.
anonymt i Paris 1740 och ånyo 1869 av
Han-selli). Jfr K. Warburg, »Från förra seklets
Pariserkoloni: Dalin och C.» (i Svea, 1888).
Cederhielm, Germund, friherre,
ämbetsman (1661—1741), son till landshövding
Germund C. (d. 1719). Blev 1681 häradshövding i
Hanekinds domsaga, Östergötland, och 1704
lagman, först i Närke och 1711 i Östergötland.
Verksam medlem av den stora
lagkommissionen 1702—16, hade C. 1706 blivit
guvernör för hertig Karl Fredrik av Holstein och
kvarstod som sådan, tills denne blev myndig
1716. S. å. landshövding i Södermanland,
ådrog sig C. starkt klander för oförmåga att
försvara landet mot de ryska kusthärjningarna
1719. 1723 blev han president i Göta hovrätt.
1725—27 ledde han som ordf, den västra finska
kommissionens utmärkta arbete att ordna
förvaltning och andra förhållanden i Finland
efter stora ofredens förödelse.
Cederhielm, Germund Ludvig, greve,
hovman (1755—1841), sonsons son till
Germund C. (d. 1741). Företog från 1776
vidsträckta utrikesresor. I fransk krigstjänst
(från 1778) avancerade han till överste,
återkom till Sverige 1781, blev kapten vid lätta
dragonerna och 1783 attaché vid beskickningen
i Paris, där han tillhörde Gustav III:s svit
vid besöket 1784. S. å. återvände C. och
tillhörde konungens närmare umgänge samt blev
1789 premiärmajor vid lätta dragonerna. I
harm över statsvälvningen s. å. tog han
avsked och vistades sedermera mest på sina
egendomar i Östergötland. Efter revolutionen 1809
avböjde C. den honom erbjudna ministerposten
i Paris. Han blev 1811 överstekammarjunkare,
var 1812—15 guvernör för prins Oskar och
blev 1822 greve (tog ej introduktion). C. var
en älskvärd och ädel personlighet med hög
bildning. Han ägde en stor boksamling och
en betydlig mängd handskrifter, vilka
sistnämnda han testamenterade till Uppsala
universitetsbibliotek. L. S.*
Cederhielm, Josias, friherre, riksråd (1673
—1729), son till landshövding Germund C. (d.
1719). Ingick 1700 i kansliet och följde från
1702 Karl XII:s fältkansli under krigstågen
i Polen och Sachsen.
Han avgick bl. a. i
beskickning till Dresden
för att övervaka
konung Augusts
uppfyllande av fredsviIlkoren
i Altranstädt. C. var
även med under
fälttåget mot Ryssland,
tillfångatogs vid
Pol-tava och måste vid
sidan av sin förman
Piper gå med i tsarens
triumftåg i Moskva.
För några månader fick C. på hedersord att
återvända resa till Sverige för att framföra
tsarens anbud om fångarnas utväxling men
förblev sedan i fångenskap till fredsslutet 1721.
I Ryssland sysslade C. med studier och hjälpte
betryckta landsmän samt synes haft böjelse för
pietismen. Hemkommen blev C. statssekreterare
vid utrikesexpeditionen. Ivrig politiker, blev
han snart en av de ledande inom holsteinska
partiet. Med dess tronpretendent hade C.
stiftat bekantskap i Ryssland, trodde på hans
nya, glänsande utsikter som tsar Peters måg
och torde ansett Sveriges nära anslutning till
Ryssland nödvändig. Vid 1723 års riksdag
var han kanske näst lantmarskalken
riksdagens inflytelserikaste person. S. å. inkallades
han i rådet. 1725, då holsteinska partiet var
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
