Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederqvist, Karl - Cedersberg - Cederschiöld, ätt - Cederschiöld, Fredrik August - Cederschiöld, Gustaf - Cederschiöld, Hedvig Maria Reddita - Cederschiöld, Johan Gustaf Christoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Cedersberg—Cederschiöld, J. G. Chr.
746
lander, »K. C., en banbrytare för
Gallamissionen» (1920). G. Lbrg.
Cedersberg, glasbruk, anlagt på
Bjärka-Säbys ägor i Vists socken 1772. Var särskilt
under 1800-talets första årtionden ansett för
sitt vackert formade och dekorerade glas;
producerade även glas för kemiska apparater
m. m. Tillverkningen började inskränkas
omkr. 1825 och nedlades på 1830-talet. G. Brg.
Cederschiöld [-Jöld], adlig ätt,
härstammande frän borgaren och rådmannen i Gävle
Peder Hansson (d. 1612), vars sonson P
e-trus Eliae Gavelius (1625—97) 1655
blev e. o. och 1663 ord. jur. professor i
Uppsala och från 1665 till ämbetets indragning
1675 var generalinspektör i Kungl. kansliet
med uppgift att, liksom senare
justitiekans-lern, ha uppsikt över alla fiskaler och över
kungl. förordningars efterlevnad. Han blev
1675 assessor i Göta hovrätt och adlades 1687
med namnet C. Ättling i fjärde led till
honom var filosofen Fredrik Johan C.
(1774—1846). Han blev docent i teoretisk
filosofi 1800 och adjunkt i teoretisk och
praktisk filosofi 1803 samt var 1808—41 professor
i moralfilosofi, allt i Lund. Han skrev bl. a.
»Menniskors aprioriska pligtlära» (1828—29).
Om hans son Pehr Gustaf C. se nedan.
Cederschiöld [-Jöld], Fredrik August,
läkare (1813—83), son till P. G. C. Blev med.
lic. 1839, kirurgie magister och med. dr 1840,
verkade som provinsialläkare i Nora distrikt
1842—51 (ord. från 1846), blev 1854
provinsialläkare i Stockholms distrikt samt var 1855
—80, med professors titel, lärare vid
undervisningsanstalten för barnmorskor i
Stockholm. C. ombesörjde nya uppl. av faderns
läroböcker i barnförlossningskonst och utgav
två egna sådana.
Cederschiöld [-Jold], Gustaf, sjukgymnast
(f. 1845 13/io), son till F. A. C. Var 1869—70
underlöjtnant vid Svea livgarde, förestod 1872
—79 ett sjukgymnastiskt institut i Hannover,
flyttade 1879 till Stockholm och fick 1888
professors titel. Hans institut var 1889—95
förlagt till Baden-Baden, därefter åter till
Stockholm. I sin massagebehandling har han
utbildat egna framgångsrika metoder, bl. a.
mot migrän samt mot näs- och svalgkatarrer.
C. har bl. a. skrivit broschyrerna Ȇber die
schwedische Heilgymnastik» (1877) och »Über
passive Bewegungen» (1878). Jfr G. B.
Schmidt, »Über die Cederschiöldmassage des
rhytmischen Druckes» (i Münchener
Medizi-nische Wochenschrift, 1907).
Cederschiöld [-Jöld], Hedvig Maria
R e d d i t a, en bland de första kvinnliga
journalisterna i Sverige, skriftställarinna (f.
1856 2B/e), syster till J. G. Chr. C. Blev student
1874, var lärarinna 1877—84, medarbetare i
Aftonbladet på utrikesavd. från 1884, avgick
med pension 1921, var protokollförande sekr.
i Svenska kvinnornas nationalförbund 1900—
08 och dess vice ordf. 1909—19. Har gjort
studieresor i ett flertal europeiska länder, del-
Ord, som saknas under
tagit i och hållit föredrag vid flera
internationella kvinnokongresser ss. representant för
Svenska kvinnornas nationalförbund.
Skrifter: »Lars Johan Hierta och kvinnans rätt i
samhället» (1901), »Den svenska gifta
kvinnans rättsliga ställning» (1903), »En
banbry-terska» (1913) och tidskriftsuppsatser. -1m-
Cederschiöld [-Jöld], Johan Gustaf
Christoffer, språkforskare (f. 1849 2S/«),
bror till H. Maria R. C. Student 1868, 1874 fil.
dr i Lund, där han 1875—83 och 1889—94 var
docent i nordiska språk.
1894—1914 var han
professor i samma
ämne vid Göteborgs
högskola. Dessutom
var han 1882—89
föreståndare för Göteborgs
nya elementarläroverk
för flickor, från 1889
medarbetare i
redaktionen av Svenska
akademiens ordbok, 1885
—88 led. av
kommittén för undersökning
av undervisningen i de enskilda flickskolorna
m. m. C. har utvecklat en mycket omfattande
och gagnelig språkvetenskaplig
författarverksamhet, som till stor del gällt det moderna
språket, formläran, syntaktiska och stilistiska
företeelser, varjämte han tagit livlig del i
strävandena för en förbättrad
modersmålsundervis-ning. Av hans arbeten märkas flera
textupplagor av isländska sagor (»Bandamanna saga»,
1874, »Jémsvikingasaga», 1875, »Fornsögur
sudrlanda», 1884, m. fl.),
»Medeltidsberättel-ser» (i »Svenska landsmålen», 1885—91), »Om
svenskan som skriftspråk» (1897; 4:e uppl.
1916), ett arbete, som i hög grad främjat
studiet av den samtida svenskans grammatik,
»Om Erikskrönikan» (1899), med en i flera
avseenden ny uppfattning av krönikan,
»Konung Sverre» (1901), »Rytmens trollmakt»
(1905; med uppslag från Büchners »Arbeit und
Rhytmus»), »Studier öfver verbalabstrakterna
i nutida svenska» (1908), »Våra äldsta
konungasagor» (1909), »Framtidssvenska» (1917),
några samlingar av smärre populära
uppsatser: »Om kvinnospråk och andra ämnen»
(1900), »Om ordlekar och andra uppsatser»
(1910), »Fresta duger jämte andra uppsatser»
(1914), samt många mindre arbeten,
tidskrifts-och tidningsartiklar. C. har även utgivit en
»Svensk läsebok» (4 dir, 1888; flera uppl.) och
i förening med fröken V. Olander »Svensk
uppsatsskrifning» (2 dir, 1896; flera uppl.),
»Vinkar och råd om undervisningen i
modersmålet» (1901), »Svensk språklära för
folkskolor och allmänna läroverkens lägre
klasser» (1904) och »Riktlinjer för
modersmåls-undervisningen» (1917), varjämte han tills,
m. H. Gering och E. Mogk utger serien
»Alt-nordische Sagabibliothek» (1891 ff.). 1902
tilldelade Svenska akad. C. sitt kungliga pris,
och en ståtlig festskrift, »Svenska studier»,
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
