Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederschiöld, Johan Gustaf Christoffer - Cederschiöld, Mattias Gunnar - Cederschiöld, Pehr Gustaf - Cederström, ätt - Cederström, Bror - Cederström, Carl Gustaf Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Cederschiöld, M. G____Cederström, C. G. A.
748
ägnades honom 25/g 1914 av vänner och
lärjungar. R-n B.
Cederschiöld [-Jöld], Mattias Gunnar,
författare och konstnär (f. 1887 30/7).
Studerade måleri i Göteborg och Köpenhamn, har
sedan många år vistats i Paris, där han
varit verksam som korrespondent till svenska
tidningar, som författare och affärsman.
Under krigstiden utgav han ett antal böcker,
flera av dem med teckningar: »Bland artister
och hyggligt folk i Paris» (1915), »I väntan
på segern» (s. å.), »Den siste Kergoel» (i
romanform 1917) och andra krigsskildringar
samt »Infödingarna på Manhattan» (1916),
»Negrer» (skildringar från västra Afrika,
1917), därefter »Segraren» (om marskalk
Joffre, 1919), »Upp- och nedvända världen»
(s. å.) m. fl. Hans skildringar äro
journalistiskt raska och målande. G-g N.
Cederschiöld [-/öld], Pehr Gustaf,
läkare, politisk skriftställare (1782—1848), bror
till F. J. C. (se släktöversikten). Blev 1809 med.
dr och 1811 prosektor i anatomi i Lund samt
1812 kirurgie magister
i Stockholm. Från 1813
bosatt i Stockholm,
blev han 1817 e. o.
professor i
barnförlossningskonst vid
Karolinska institutet samt
var från 1822 till sin
död ord. professor där
och direktör vid
Allmänna bar nbör dshuset.
Han inlade stor
förtjänst om
barnmorskeutbildningen och
utar
betade på detta område flera allmänt anlitade
handböcker: »Handbok för barnmorskor»
(1822; 7 :e uppl. 1868), »Utkast till handbok
i den instrumentala barnförlossningskonsten»
(1830; 5:e uppl. 1870) och »Lärobok i vården
om qvinnans slägtlif», I—III (1836—39). Av
stor betydelse voro hans framsynta och
framgångsrika åtgärder för barnsängsfeberns
bekämpande. Bl. a. isolerade han de
barnsängs-febersjuka å en särskild avdelning och lät
varje barnsängskvinna skötas med
rengörings-material, avsett uteslutande för hennes behov.
I sina avvärjande praktiska åtgärder delvis
en föregångare till Semmelweiss (se d. o.),
vann han däremot ej klarhet om nämnda
förödande sjukdoms först av Semmelweiss
utredda ursprung och allmänna natur. — C. var
även politiskt verksam som riksdagsman och
författare (»Handbok för riksdagsmän», 1822;
3:e uppl. 1839; »Försök att bringa Sveriges
grundlagar i system», 1828; m. m.). Led. av
Vet.-akad. 1830. — Biogr. av E. Nachmanson
i »Archiv für Geschichte der Medizin», bd 15.
Cederström, svensk ätt, härstammande från
rådmannen i Kalmar Carl Joensson. Dennes
son biskop Carl Carlsson (se d. o.) fick
1678 adliga privilegier; barnen adlades 1684
med namnet C. Den adliga grenen utdog 1815.
Ord, som saknas under
Biskopens son Olof Carlsson C. (1679—
1745) tjänstgjorde i kansliet och efter 1712
i Bender, där han sårades vid kalabaliken
1713. Han följde Karl XII till Stralsund,
blev 1721 e. o. och 1727 ord. kansliråd, 1728
statssekreterare vid inrikesexpeditionen, 1739
riksråd och kansler vid Åbo akademi samt
1742 ordf, i lagkommissionen. Friherre 1731,
blev han stamfar för friherrliga ätten C. Hans
sonson Olof Rudolf C. (se nedan) blev greve
1819. Dennes brorson frih. Carl Gustaf
C. (1830—1900), fil. och med. dr, 1868—78
stadsläkare i Strömstad och 1869—87
badintendent där, blev 1891 ordf, i Värmlands
läns fiskeristyrelse och utgav bl. a.
»Handledning i fiskevård» (1893) och »Vermlands
läns fiskevatten» (2 bd, 1895—96). Sonson till
O. R. C. är målaren Gustaf Olof C. (se nedan).
— Om sångerskan friherrinnan A d e 1 i n a C.
se Patti; om skådespelerskan friherrinnan
Ellen C., g. m. överste C. G. Bror C. (se
nedan), se Hartman; om författarinnan
M a r i k a A. S. C., g. m. flygaren frih. Carl
G. A. C. (se nedan), se Stiernstedt.
Cederström, Bror, friherre, militär (1754
—1816), sonson till Olof Carlsson C. (se
släktöversikten). C. blev generaladjutant och
överste 1786 samt var tjänstgörande
hovmarskalk 1781—93 och ståthållare på
Grips-holm 1781—95. C. deltog i kriget mot
Ryssland 1788—90, blev 1793 generalmajor och
var general en chef för artilleriet 1794—96.
Han stod i gunst såväl hos Gustav III som
hos förmyndarregeringen och särskilt hos
Gustav IV Adolf. C. var chef för norra
skånska kavallerireg:tet 1796—1809, blev general
en chef i Skåne 1796, vice guvernör i
Pommern 1799, president i Krigskollegium med
titel av krigspresident, generalinspektör över
kavalleriet samt generallöjtnant 1802 och var
generalinspektör över artilleriet i Sverige,
Finland och Pommern 1803—08. Med
Car-dell och Helvig samverkade C., vars ställning
närmast var en krigsministers, för artilleriets
utveckling och inlade stor förtjänst om
kavalleriets omdaning till lätt rytteri. Som
överbefälhavare för »västra armén» (från aug.
1808) kunde han ej hindra revolten 1809. C.
lämnade s. å. presidentskapet samt fick 1812
avsked ur rikets tjänst. B. H-d.
Cederström, Carl Gustaf
Alexander, friherre, Sveriges förste flygare (1867—
1918). Egentligen lantbrukare (arrendator av
egendomen Brunn på Ingarö), ägnade han sig
1905 åt bilindustrien och 1910 åt aviatiken.
C. var den förste svensk, som erhöll
internationellt flygcertifikat (i Pau s. å.). Han
gjorde sig snart känd, till en början i
Frankrike, för sin skicklighet och djärvhet som
flygare och utförde 1910—13, vanl. i form av
uppvisningar, en mängd lyckade flygningar i
Sverige, Norge och Danmark. Sålunda flög
han 24 aug. 1910 över Öresund (från
Köpenhamn till Malmö), deltog med det första
svenskbyggda flygplanet i första svenska
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
