Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Celebes - Celebessjön - Celebrera - Celebritet - Celenterater, Kavitetsdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Celebessjön—Celenterater
758
Floressjön, vilken skiljer C. från Små
Sunda-öarna. På alla sidor begränsas ön av djuphav,
som från s. och ö. sända in djupa och breda
havsvikar, mellan vilka C. uppdelas i
långsträckta, relativt smala halvöar, genomdragna
av bergskedjor och fortsatta av ögrupper. Så
fortsättes den n. ö. halvön Minahassa av
Sangiöarna, östhalvön av Banggai- och
Soela-öarna, sydösthalvön av Boeton- och
Toekang-besiöarna samt Makassarhalvön av
Saleier-och Tijgeröarna. Halvöarna liksom
Central-celebes äro fyllda av vilda bergskedjor av
omkr. 2,000—3,000 m höjd. Högst når
Lati-modjong (3,495 m) vid basen av
Makassarhalvön. Bergskedjorna uppbyggas av starkt
pressade och veckade bergarter samt genomsättas av
stora spricklinjer och förkastningar. På de
flesta halvöarna bestå de av ett par
parallellkedjor, mellan vilka smala dalar med floder och
sjöar ligga. Deras centrala delar uppbyggas av
gammalkristallinisk berggrund (urberg och
pa-leozoicum) och flankeras av yngre, särskilt
ter-tiära bergarter, vilka i v. ha stor utbredning.
Minahassa består till stor del av andesit, och
även Makassarhalvön har tertiära eruptiv,
såsom Lompo Batang (3,042 m). C. är rikt på
forsrika floder och sjöar (Towoeti, 1,250 kvkm).
Klimatet på C. är varmt (omkr. 26° C)
och jämnt med stor och tämligen jämnt
fördelad nederbörd (2,500—3,000 mm). —
Växtvärlden liknar Borneos (se d. o.) men visar
övergång till Moluckernas. Stora områden
täckas av urskogar, norrut finnas även
savanner. Av kulturväxter finnas ris, majs, kokos,
batat, sockerrör, bananer, muskot, ingefära,
peppar, betel- och gebongpalmer, kaffe, kakao
och tobak. — Djurvärlden visar en egendomlig
sammansättning. Australiska element, såsom
pungdjur av släktet Phalanger, blandas med
indiska och med för C. endemiska
reliktformer (hjortsvinet, anoan), medan de flesta för
de övriga Stora Sundaöarna karakteristiska
högre däggdjuren saknas. Om klimat,
växt-och djurvärld se närmare Malajiska öarna.
Befolkningen är övervägande av malajisk
ras och består av en mängd olika stammar.
De nu kristnade minahasserna i n. torde
härstamma från Filippinerna, på Makassarhalvön
bo de islamitiska makassarerna och
boegine-serna, i det inre alfuriska stammar, såsom
toradjastammarna, och på östkusten badjos, de
senare i pålbyar utanför kusten eller i båtar.
Bland rester av en äldre urbefolkning märkas
pekawas och toalas. Den språkliga
splittringen är mycket stor, och de olika
stammarna ha i det glest bebyggda landet levat
mycket isolerade och i ständig fiendskap.
Längs kusterna bo inflyttade främlingar,
européer, kineser, hinduer och araber.
C. är rikt på värdefulla naturprodukter.
Skogarna lämna bl. a. teakträd, ebenholts,
palmer, hartser, kopal, betel, bambu,
kautschuk; viktigaste kulturväxten är
kokospalmen, därnäst kaffe, majs, bomull, tobak och
socker. Kaffet, som infördes till ön 1822, får
Ord, som saknas under
allt större betydelse. Av mineral finnas bl. a.
järnmalm, ibland med stor nickelhalt, samt
guld, stundom med stor silverhalt, ävensom
koppar, svavel och brunkol.
Politiskt ingår C. i det holländska indiska
väldet och räknas till dess
»Buitenbezitting-en». Det är delat på guvernementet C. och
residentskapet Menado; det förra omfattar s.
delen av ön jämte kringliggande öar med
Makassar som huvudstad (124,478 kvkm,
2,347,645 inv. 1920, varav 3,818 européer),
det senare n. ö. C. med tillhörande öar och
Menado i Minahassa som huvudstad (63,762
kvkm, 760,692 inv., varav 2,250 européer).
De förnämsta städerna äro Makassar (56,718
inv.) och Menado (17,062 inv.). Av dessa har
Makassar tack vare sin goda hamn blivit en
stapelplats för hela ö. delen av Nederländska
Indien. Handel och samfärdsel äro föremål
för de holländska myndigheternas omsorg.
Under direkt holländsk förvaltning stå endast
landskapen Minahassa (den mest civiliserade
delen av C.) och Gorontalo i n. samt sydligaste
delen av Makassarhalvön. F. ö. ha de olika
stammarna åtminstone till namnet
självstyrelse med egna furstar (sultaner, radjas o. s. v.).
Historia. C. upptäcktes 1512 av
portugiserna, som 1525 anlade ett fort i Makassar
men efter 1600 måste vika för holländarna.
Från 1660-talet var dessas välde befästat i
Makassarområdet, 1703 besattes Menado, men
ännu på 1880-talet omfattade deras välde
förutom nordhalvön och s. Makassar blott
enstaka kustplatser, under det att hövdingarna
i det inre voro nästan oberoende. Efter
upprepade oroligheter började holländarna 1905
pacificera ön, och inom få år lades så gott
som hela C. under holländsk förvaltning. —
Litt.: P. och F. Sarasin, »Reisen in C.» (2 bd,
1905) samt »Materialien zur Naturgeschichte
der Insel C.» (5 bd, 1898—1906); E. C.
Aben-danon, »Midden-Celebes-Expeditie» (4 bd, 1915
—18); W. Kaudern, »I Celebes obygder» (2
bd, 1921). Kdrn. (O. Sjn.)
Cele’bessjön, ett djupbäcken (största djupet
5,112 m) i malajiska övärlden, mellan Celebes,
Borneo, Suluöarna, Mindanao och Sangiöarna.
Jfr Malajiska öarna.
Celebrera (fr. célébrer), fira, prisa.
Celebritet (jfr Celeber), berömdhet,
ryktbar person.
Celenterater, Coelenteräta, K a v i t e t
s-d j u r, näst svampdjuren (spongierna) den
lägst stående huvudgruppen bland de
flercel-liga ryggradslösa djuren. C:s kropp är
uppbyggd av två enkla cellskikt (se fig.), ett yttre
hudskikt och ett inre tarmskikt, vilka stödas
av ett mellanliggande än tunnare, än tjockare
lager, som, då det innehåller celler, får
karaktären av bindväv. C:s kropp innehåller
sålunda blott en enda hålighet (visserligen
ofta starkt förgrenad genom blindsäckar och
kanaler), som tjänstgör både som
matsmältnings- och cirkulationsorgan och blott genom
munnen mynnar utåt; osmältbara ämnen
av-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
