Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Celsing, Gustaf - Celsing, Ulrik - Celsius, släkt - Celsius, Anders - Celsius, Magnus - Celsius, Olof, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Celsing, U____Celsius, 0., d. ä.
782
de till sultanen, då denne en fredagsmorgon
red till Sofiamoskén. C. greps och lämnades
åt skarprättaren men frigavs efter ett par
dagar, och storvisiren stryptes. Händelsen är
behandlad av V. von Heidenstam i
»Karolinerna», II (1898). C. deltog i kalabaliken i
Bender. 1718 blev han adlad.
Celsing, Ulrik, diplomat, orientalist (1731
—1805). Blev kommissionssekreterare i
Kon-stantinopel 1756, hemkom 1758 men återvände
1760 och var efter brodern Gustaf envoyé där
1770—80 samt senare i Kursachsen 1782—86
och i Wien 1787—89. I Turkiet ökade han den
av fadern och brodern grundlagda samling
arabiska, persiska och turkiska handskrifter
han testamenterade till Uppsala universitet.
CeTsius, svensk släkt. Kyrkoherden i Alfta
och Ovanåkers församlingar i Hälsingland
Nikolaus Magni Travillagaeus, sedan
Alpta-neus (1577—1658), hade sonen Magnus, som
först kallade sig Helsingus, sedan Metagrius
och vid sin magisterpromotion 1649 tog
namnet C. (av lat. celsus, hög, efter Högen,
Ovanåkers prästgård). Magnus C. (se nedan) hade
sönerna Nils C. (1658—1724), professor i
astronomi i Uppsala och far till Anders C.
(se nedan), O 1 o f C. (se nedan) d. ä., vars söner
adlades von Celse (ätten utdöd 1838), och
Johan C. (d. omkr. 1711), student 1672 och
häradshövding i Sotholms härad. Som student
författade Johan C. den musikaliska
pastoraltragedien »Orpheus och Eurydice» (uppförd
1687 av Lejonkulans sällskap i Stockholm) och
»Comedia de Disa», som gavs av studenter
s. å. vid distingen i Uppsala. Jfr H. Schück i
Samlaren 1892 (avtryck av »Disa»), P.
Noder-mann, »J. C. Tragedien om Orpheus och
Eurydice» (1901), samt E. Ljunggren och C. Polack,
»Lejonkulans dramer» (1—5, 1908—12). — Om
släkten C. jfr E. Lewenhaupt, »Ur en lärd
Uplandssläkts historia» (i »Från upländsk
bygd», 1899). (B. H-d.)
CeTsius, Anders, astronom (1701 27/u—
44 25lt), son till professor Nils C. (se
släktöversikten) och brorson till Olof C. d. ä.
Liksom Pascal var C. ett matematiskt
underbarn. Han blev 1728 docent och 1730
prof, i astronomi i Uppsala. C. anträdde 1732
en utländsk resa för att studera Europas
förnämsta observatorier; i utlandet väckte han
först uppmärksamhet genom sina i Nürnberg
1733 utgivna iakttagelser över norrsken i
Sverige. I Rom anställde han i stora galleriet i
Kvirinalen, som påven Clemens XII upplåtit,
fotometriska undersökningar, särskilt över
solens och månens ljusstyrka på olika höjd över
horisonten. Då han 1735 ankom till Paris,
stod man där i begrepp att utsända en
grad-mätningsexpedition till Peru för att genom
mätningar under ekvatorn äntligen få striden
om jordens form avgjord. På C:s förslag
beslöts att även sända en expedition till
Lappland under ledning av Maupertuis, i vilken
C. deltog (1736—37). Genom dennas
mätningar mellan Torneå och Pello bevisades
rik
tigheten av Huygens’ och Newtons åsikt, att
jorden vore en vid polerna avplattad
rota-tionsellipsoid (d. v. s. apelsinformig) och ej,
som J. Cåssini hävdat, en åt polerna förlängd
ellipsoid (d. v. s. citronformig). C:s
förtjänster om denna gradmätning belönades med en
årlig fransk pension på l,0(J0 livrés. På C:s
initiativ kom 1741 ett observatörium till stånd
i Uppsala, det första i Sverige; tidigare gjorde
han sina observationer i »en liten träkoja» i
sin trädgård och lade därvid grund till den
lungsot, som i förtid ändade hans liv. Han
anställde även meteorologiska och
jordmagnetiska observationer; tills, m. O. P. Hjorter
(se d. o.) upptäckte han norrskenens
störande inverkan på magnetnålen. Även för
kalenderns förbättring verkade C.; på hans
förslag fastställdes 1739, att påsken skulle
astronomiskt bestämmas, vilket i praktiken
blev ett steg till den nya stilens införande.
Av stor betydelse i geologiens historia äro C:s
iakttagelser över nivåförändringarna vid våra
kuster, som han ansåg bero på minskning av
jordens vattenmängd, en åsikt, som sedan var
den förhärskande till 1700-talets slut. Främst
är dock C:s namn förbundet med den av
honom föreslagna 100-gradiga termometern (se
Termometer), på vilken visserligen
kokpunkten låg vid 0° och fryspunkten vid 100°;
Linné kastade sedan om skalan. C. blev led.
av Vet.-akad. 1739. Biogr. av H.
Hildebrands-son (Nord. Tidskr. 1901). — C:s porträtt
återges på vidstående plansch.
CeTsius, Magnus, matematiker och
forn-forskare (1621—79). Född och verksam i
Uppsala, där han 1656 blev rektor för
katedralskolan, 1668 professor i matematik vid
universitetet och tillika 1667 kyrkoherde i Gamla
Uppsala. Hans förnämsta vetenskapliga
insats var dechiffreringen (1675) av de s. k.
hälsingerunorna (se Runor). Han började
1677 trycka en ofullbordad avh. »De runis
hel-singicis»; sonen Olof C. utgav hans »De runis
helsingicis oratio» (1707) och »Oreades
hel-singicae» (1710). Dessutom konstruerade han
flera astronomiska instrument samt ombesörjde
almanackorna 1658—61. Var för övrigt
litterärt och konstnärligt intresserad. T. B.
CeTsius, Olof, d. ä., polyhistor (1670—
1756), son till Magnus C. Fil. mag. i Uppsala
1694, akademiadjunkt i filosofi där 1699,
professor i grekiska 1703 och i österländska språk
1715. 1707 blev han därjämte kyrkoherde i
Börje och teol. dr 1719, teol. professor och
kyrkoherde i Vaksala 1727 samt domprost i
Uppsala 1736. C. var en av de första
ledamöterna i Vetenskapssocieteten i Uppsala
(1719) och i Vetenskapsakademien (1739).
Under en av Karl XI bekostad utrikes resa (1696
—98), vilken urspr. hade Arabien som mål
men fick sin slutpunkt i Italien, förvärvade
C. stora insikter i sitt huvudämne, de
österländska språken. C. besatt stor lärdom å vitt
skilda områden. Med Biörner (se d. o.) förde
han en häftig strid om runornas ålder. C. var
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
