Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centralbyggnad - Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar - Centralcylinder - Centraldepression - Central falls - Centralfästning - Centralförbundet för nykterhetsundervisning - Centralförbundet för socialt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809 Centralbyrån i Lund för pop. vet. föreläsningar—Centralförbundet för soc. arbete 810
sals- och cirkusbyggnader o. dyl. ha de båda
typerna korsats med varandra. H. W-n.
Centralbyrån i Lund för populära
vetenskapliga föreläsningar, se
Populärvetenskapliga föreläsningar.
Centralcylinder, se Ledningsvävnad.
Centraldepression (fr. dépression centrale,
ty. Zungenbecken) är det område innanför
isranden, där en glaciär eller inlandsis avlagrat
sin bottenmorän. Se vidare Morän.
Central falls [se’ntrol fåTz], stad i n.ö. Rhode
island, U. S. A., 6 km n. om Providence; 24,174
inv. (1920). Textil- och maskinindustri.
Centralfästning benämnes sådan fästning,
som är belägen i ett lands inre och är avsedd
att tjäna till stöd för landets centralförsvar
(se d. o.). Karlsborg utgör exempel på en dylik.
Centralförbundet för
nykterhetsundervis-ning, se Nykterhetsrörelsen.
Centralförbundet för socialt arbete, vanligen
benämnt med förkortningen C. S. A., bildades
i juni 1903 för att befordra samverkan i
det sociala arbetet genom sammanslutning av
föreningar eller grupper därav, som arbeta
för social utveckling eller praktiskt socialt
arbete. C:s verksamhet omfattar en social
upplysningsbyrå med bibliotek, sociala
utställningar, föreläsningar och kurser,
utbildning för socialt arbete, publikationer,
utredningar och undersökningar, konferenser och
möten samt initiativ till praktiskt sociala företag.
Den sociala upplysningsbyrån står fritt till
allmänhetens tjänst vid organisation av
sociala företag. Det sociala biblioteket
innehåller omkr. 5,000 volymer: nationalekonomi,
socialpolitik, statskunskap,
kommittébetänkan-den, riksdags- och kommunaltryck,
speciallitteratur om sociala spörsmål m. m., dessutom
ett hundratal in- och utländska tidskrifter.
C:s sociala utställning öppnades 1906 i
Stockholm och bibehölls t. o. m. 1920. Den avsåg
att genom grafiska tabeller, fotografier,
ritningar och modeller giva en bild av socialt
arbete och sociala förhållanden i Sverige. För
kortare tider flyttades utställningen till andra
platser i in- och utlandet. Föreläsningarna ha
omfattat föredrag o. diskussioner i sociala
frågor. På C:s initiativ ha sociala föreläsningar
för skolungdom utarbetats och anordnats.
1909 började C. sina utbildningskurser för
praktiskt socialt arbete till deras tjänst, som
skulle ägna sig åt verksamhet inom
bostads-och yrkesinspektion, barnavård, socialt arbete
vid industriella verk m. m. De nedlades 1920,
sedan Socialpolitiska institutet upprättats.
C. har utgivit en småskriftserie (25
nummer), påbörjad 1907. Även ha publicerats en
bibliografi över svensk social litteratur åren
1882—1907, förhandlingar vid C:s kongresser
samt redogörelser över av C. verkställda
undersökningar. Den av G. H. von Koch 1901—17
utgivna Social Tidskrift var organ för
förbundet. C. har medverkat vid utgivandet av andra
sociala verk, såsom en 1907 utgiven »Social
handbok» (1925 ny, omarbetad upplaga).
Utredningar och undersökningar ha utförts
på sociala ofnråden. Den mest omfattande rörde
fattigvårdsfrågan, möjliggjord genom en
donation 1905 å 20,000 kr., som resulterade i
»Reformlinjer för svensk
fattigvårdslagstift-ning», uppslagsgivande för dylika
reformsträvanden. Undersökningar ha gjorts över
hemarbetarnas ekonomiska och sociala villkor
samt arbetsförhållanden (1906), arbetstiden
för butiksbiträden i Stockholm (1907),
pen-sionsförhållanden för personer, som arbeta på
det sociala området (1917), samt gifta
kvinnors förvärvsarbete (1918). F. n. utredes
frågan om rådgivning vid ungdomens yrkesval.
Kongresser för sociala spörsmål ha
anordnats. 1906 samlades kongressen för fattigvård
och folkförsäkring, Sveriges första sociala
kongress med över tusen deltagare. Därvid
bildades Svenska fattigvårdsförbundet. 1907 hölls
dels en konferens om småbrukets behov och
ställning i svensk jordpolitik, dels en av omkr.
800 kommunalmän besökt kommunalkongress,
med överläggningar om modern
kommunalpolitiks utvecklingslinjer, varvid bildades Svenska
stadsförbundet. 1911 sammankallades en
kriminalkongress för frågor, som stodo i
samband med det av K. m:t igångsatta arbetet
för strafflagsreform. Den gav upphov till
Svenska kriminalistföreningen. 1916 hölls den
första bostadskongressen i Sverige, vilken
upptog de för bostadsfrågan mest aktuella
spörsmålen. 1918 hölls till följd av
tilltagande vanart bland barn och ungdom en
konferens för ungdomsvård. Hösten 1919 an.
ordnade C. sin andra kommunalkongress,
avsedd för rikets landskommuner. Därvid
bildades Svenska landskommunernas förbund.
Samhällelig skyddsverksamhet för frigivna fångar,
villkorligt frigivna, villkorligt dömda,
lösdri-vare, alkoholister och minderåriga förbrytare
blev föremål för förbundets nästa konferens
1923. 1924 hölls en konferens för behandling
av sociala jordlagstiftningsfrågor.
Bland initiativ för genomförande av
praktiskt sociala uppgifter märkes det 1905
upprättade kontoret för rättshjälp åt obemedlade.
Det utövade under medverkan av Sveriges
advokatsamfund omfattande verksamhet till
1913, då det nedlades, sedan ett kommunalt
rättshjälpskontor inrättats. C. konstituerade
sig 1909 som svensk sektion av Internationella
föreningen för lagstadgat arbetarskydd. Denna
gren av förbundets verksamhet har stått
under ledning av särskild styrelse. 1914
utarbetade C. grundstadgar och finansplan för
kooperativa bostadsföreningar samt bildade
Stockholms kooperativa bostadsförening u. p. a.
Genom dess försorg har uppförts ett stort
antal mindre bostadslägenheter i Stockholm.
1918 upptog C. frågan om organisation av det
sociala arbetet inom större sjukhus. Under
hänvisande till C:s utredning av frågan
anställde hälsovårdsnämnden 1919 två kuratorer
för stadens sjukhus. 1920 upptogs frågan om
utvidgning av C:s sociala verksamhet till
so
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
