Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cerat - Ceratites - Ceratium - Ceratodus - Ceratonia - Ceratophrys - Ceratophyllaceae, Ceratophyllum - Ceratopsidae - Ceratopyge - Ceratopyge-ledet - Ceratostomella - Cerberus - Cercaria - Cerceau, Jacques Androuet du - Cercidiphyllum - Cercis - Cercle - Cercolabes - Cercopithecidae, Cercopithecus - Cerdic - Cerdo - Cerealier - Cerebellum - Cerebral - Cerebrosider - Cerebrospinal - Cerebrospinalmeningit - Cerebrospinalsystem - Cerebrum - Ceremoni - Ceremoniallagen - Ceremoniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Cerat—Ceremoniel
822
B
Ceratium-arter.
Cerät (nlat. cerätum, av lat. céra, vax), ett
slags hårda och fasta salvor, i vilka vax ingår
som huvudbeståndsdel. C. skall beredas av vitt
vax, valrav och bensoeister, vilka
beståndsdelar sammansmältas i vattenbad, varpå den
så erhållna produkten silas och uthälles i
formar. Rött c. (ceratum rubrum) erhålles
genom färgning av c. med alkannarot; nyttjas
att stryka på sprickor å läpparna.
Ceratltes, se Ammoniter.
Cerätium, algsläkte, tillhörande fam.
Peri-diniaceae inom dinoflagellaternas klass.
Encelliga alger, som i motsats till de egentliga
membranlösa flagellaterna omgivas av
cellulosavägg, bestående av
polygonala, av porer
genombrutna plattor,
ofta försedda med
långa spröt eller
hornlika bihang.
Egenrörelse åstadkommes med
cilier, vanligen 2 hos
varje individ.
C.-släk-tet har bruna
kroma-toforer, och
assimila-tionsprodukten är
vanligen olja. Vissa arter,
som ha färglösa kro-
matoforer, leva saprofytiskt och ha fordom
räknats till djurriket. Fortplantning genom
delning eller svärmcellbildning. C.-arterna
förekomma som plankton i såväl salt som
sött vatten, företrädesvis dock i havet, i
kolossala mängder och spela där jämte
dia-tomacéerna en mycket viktig roll för
fiskarnas näring. Jämte många andra organismer
förorsaka de »mareld» i havet, över 50 arter
äro beskrivna. N. S-s.
Cerätodus, se Lungfiskar.
Ceratönia, se Johannesbrödträd.
Cerato’phrys, se Horngroda.
Ceratophylläceae, Ceratophy’llum, se
Horn-s ä r v.
Ceratopsldae, se Dinosaurier.
Ceratopyge (av grek. ke’ras,
horn, och pygè, stjärt),
trilo-bitsläkte med ett par taggar
på stjärten. Denna liknar
något bakkroppen av en
tvestjärt, varav namnet på den
vanligaste arten, C. forficula.
Förekommer i Sveriges och
Norges äldsta undersilur i ceratopyge-ledet
(se d. o.). K. A. G.
Ceratopyge-ledet kallas i Sverige den
understa delen av undersiluren (ordovicium), som
är olika utvecklad på olika ställen och
stundom företer övergångar från översta kambrium.
I allmänhet utgöres dess övre del av
kalksten, ceratopygekalk, och skiffer,
ce-ratopygeskiffer, vilka båda vanligen
äro rika på glaukonit, och dess undre del av
skiffer, oftast alunskiffer, som för
Dictyograp-tus flabellif ormis och kallas
dictyograp-t u s s k i f f e r. K. A. G.
CeratostomeTla, se B 1 å y t a.
Ce’rberus (lat., grek. Ke’rberos), ett väsen,
som bevakade ingången till Hades. C.
fram-ställes som en hund med tre huvud och ormar
vid kroppen eller ormsvans. Herakles
lyckades enligt sagan föra honom från Hades och
tillbaka igen. H. Sgn.
Cercäria, larvstadium till sugmaskar (se d.o.).
Cerceau [särså’], Jacques Androuet
du, fransk arkitekt, se Ducerceau.
CercidiphyTlum, växtsläkte, som står
ranun-kelväxterna nära och omfattar två i Japan
växande trädslag; C. japonicum lämnar
material till de japanska lackerade trävarorna.
Ce’rcis, släkte bland ärtväxterna,
under-fam. Caesalpinioideae, innefattande träd eller
buskar med enkla, hjärtlika blad och vanl.
röda blommor, ofta på bar kvist. Två arter,
C. siliquastrum (från medelhavsländerna) och
C. canadensis (från Nordamerika), odlas som
prydnadsväxter, i Sverige dock knappt norr
om Skåne. — Enligt traditionen hängde sig
Judas Iskariot i en C., därav benämningen
judasträd. G. M-e.
Cerele [särkl], fr., cirkel, krets; sällskap;
»hålla c.» = ha fin, förnäm mottagning.
CercoTabes, se Piggsvin.
Cercopithècidae, Cercopithécus, se
Markattor.
Ce’rdic, konung av Wessex (se d. o.).
Ce’rdo, syrisk gnostiker (levde omkr 140 e.
Kr.). Var lärare till Marcion (se d. o.).
Cereälier (lat. cereälia, jfr C e r e s),
sädesväxter.
CerebeJlum, Lilla hjärnan, se Hjärna.
Cerebräl (av lat. ce’rebrum, hjärna), vad
som hör till eller har avseende på hjärnan.
Ordet förekommer i flera sammansättningar,
t. ex. cerebralganglier, hjärnganglier,
cerebralsystem, den del av en
djurkropps nervsystem, som innefattar hjärnan
och de från denna utgående nerverna.
Cerebroslder, en liten grupp lipoider (se
d. o.), som förekommer i hjärnsubstansen.
Cerebrospinäl (av lat. ce’rebrum, hjärna,
och spi’na, ryggrad), som hör till el. utgöres
av hjärna och ryggmärg.
Cerebrospinälmeninglt, se
Hjärnsjukdomar.
Cerebrospinälsystem, den del av
nervsystemet, som består av hjärna (cerebrum) och
ryggmärg (medulla spinalis) samt de från dem
utgående nerverna. Hjärnans ventriklar,
ryggmärgens centralkanal samt subdural- och
sub-arachnoidealrummen innehålla en vattenklar,
färglös, svagt alkalisk vätska, c e r e b r
o-spinalvätskan. (T. R.)
Ce’rebrum, lat., hjärna.
Ceremoni (fr. cérémonie), yttre formalitet
av symbolisk art; vedertaget bruk vid
högtidliga tillfällen; högtidlighet.
Ceremoniällagen, se Judendom.
Ceremoniel, sammanfattningen av de
formaliteter (ceremonier), som skola iakttagas vid
en högtidlighet; föreskrifter härom.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K-
Ceratopyge
forficula.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
