Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ceremonimålning - Ceremonimästare - Ceremoniös - Ceres (gudinna) - Ceres (småplanet) - Ceresin el. Mineralvax - Cerespulver - Cereus, Pelarkaktus - Cerföreningar - Cerialis (Cerealis), Quintus Petillius - Cerignola - Cerigo - Cerin - Cerinthe, Vaxblomma - Cerinthus - Cerise - Cerit - Cerithium - Cerium - Cerjärn - Cerkarier - Cerkničko - Cermák, Jan Nepomuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Ceremonimålning—Cermäk, J. N.
824
Ceres. Efter en antik italiensk
väggmålning.
Ceremonimålning, framställning av en
verklig eller diktad ceremoni eller högtidlighet.
Gränserna mellan c. och andra arter av
historiemåleri äro högst obestämda.
Ceremonimästare, person (hovämbetsman,
tjänsteman i ett ordenssällskap), som har att
övervaka det behöriga iakttagandet av ett
ceremoniel (se d. o.).
Ceremonios (fr. cérémonieux), kruserlig,
cirklad, fallen för yttre formaliteter.
Ce’res, växtlighetens och grödans gudinna
hos forntidens romare, i kulten nära
förbunden med Moder Jord (se T e 11 u s), tidigt
likställd med grekernas Demeter (se d. o.).
Är 496 f. Kr.
utlovades under
hungersnöd ett tempel
åt Demeter,
Dio-nysos och Kore; i
detta tempel
(nedom Aventinus, vid
cirkus) dyrkades
dessa under
namnen Ceres (som var [-huvudgudomligheten),-]
{+huvudgudomlighe-
ten),+} Liber och
Li-bera. Templet var
plebejernas sakrala
medelpunkt med
deras arkiv under
de plebejiska
edi-lernas vård (se
E d i 1). Festen
Ce-realia firades i
april. I kulten förekommo jämte
ursprungliga romerska även och huvudsakligen
grekiska gudstjänstbruk. — C. avbildas med spira
och sädesax, stundom med ett sädesmått samt
fören av ett fartyg (symboler för
spannmåls-tillförseln). H. Sgn.
Ce’res, den först upptäckta av de mellan
Mars’ och Jupiters banor kretsande
småplaneterna. Upptäcktes av Piazzi i Palermo 1
jan. 1801.
Ceresln el. M i n e r a 1 v a x, ett
vaxlik-nande ämne, som erhålles ur mineralet
ozo-kerit (bergvax) genom upphettning med
svavelsyra och produktens blekning.
Förekommer i alla nyanser mellan gult och vitt samt
nyttjas i betydande omfattning såsom
ersättning för animaliskt eller vegetabiliskt
vax, t. ex. vid appretering av vävnader, i
bonvax, till beredning av vaxpapper. Se
Vax. G. H-r.
Cerespulver, se Sot.
Ce’réus, Pelarkaktus, se
Kaktus-växter.
Cerföreningar, se Sällsynta j o r
d-artsmetaller.
CeriaTis (C e r e a’l i s), Q u i n t u s P e t i
1-1 i u s, romersk fältherre under Vespasianus,
bekämpade bataverna (se d. o.), blev 71 e. Kr.
ståthållare i Britannien, där han kuvade
bri-ganterna, britternas mäktigaste folkstam.
Cerignola [tferinjåTa], stad i ital. prov.
Foggia (Apulien); 38,591 inv. (1921).
Biskopssäte. Bomullsodling. Spanjorerna segrade där
över fransmännen 28 april 1503, varefter
konungariket Neapel kom under spanskt välde.
Cerfgo [tje-], grekisk ö, se Kythera.
Cerln, se V a x.
Ceri’nthe, Vaxblomma, växtsläkte av
familjen Borraginaceae, glatta, vanl. enåriga
örter med gula, ofta purpurfläckiga blommor
och tvåfröiga delfrukter. Som prydnadsväxter
odlas C. major (från medelhavsländerna) och
C. minor (från mellersta Europa). G. M-e.
Ceri’nthus (grek. Ke’rinthos), gnostisk
lärare. Var möjligen en egyptisk jude, förfäktade
vid början av 100-talet e. Kr. i Mindre Asien
den gnostiska läran om världens skapelse
genom en från Gud skild makt och att
Jesus var Josefs son, med vilken den högsta
gudomsmakten varit förenad från dopet till
korsfästelsen. Hans förnämste motståndare
var aposteln (enl. andra presbytern)
Johannes i Efesos. Som den förste kände gnostikern
blev C. föremål för särskild avsky. Hj. H-t.
Cerise [serfs], fr., körsbär; körsbärsfärgad.
Cerlt (lat. cérium), rombiskt vattenhaltigt
silikat av cermetaller (cer, lantan, neodym,
praseodym) från Bastnäs (se d. o.). C.
omnämndes på 1700-talet som Bastnäs’ tungsten
(Cron-stedt). 1804 upptäcktes samtidigt av Klaproth
samt av Berzelius o. Hisinger i densamma en
ny metall, cerium. Senare fann Mosander
därjämte lantan och didym, vilken sistnämnda
metall av Auer von Welsbach uppdelats i
två, neodym och praseodym. C. från Bastnäs
var förr det viktigaste
råmaterialet för framställning av
cerföreningar. Toriumframställningen
ur monazit (se d. o.), som ger
cer-salter såsom biprodukt, har
numera avsevärt minskat dess
betydelse. P. G-r.
Cerfthium, ett gastropodsläkte
av ord. Prosobranchia, fam.
Ceri-thiidae. Skalet är tornformigt. C.
lever i tropiska till varmt
tempererade hav. Släktet är känt sedan
triastiden. Det nådde sin största
utbredning under eocentiden. Då
levde C. giganteum, vilken nådde
en längd av 1/2 m. Från Sverige
är en art känd från kritan och en
från danien. R. H-gg.
Cerium, se Sällsynta j o r d a r t s m
e-t a 11 e r.
Cerjärn, se Au e rme t all.
Cerkärier, se Sugmaskar.
Cerknicko [tsä’rknitjkå], se Z i r k n i t
z-s j ö n.
Cermäk [tJVr-], Jan Nepomuk, tjeckisk
fysiolog (1828—73). Född i Prag, var han
professor först i Graz, sedan i Krakau och
Budapest, förestod 1860—65 i Prag ett fysiologiskt
laboratorium samt var sedan professor i Jena
och (från 1869) i Leipzig. — C. gjorde sig känd
genom att införa och för diagnostiska och
[-Oerithium-art.-]
{+Oerithium-
art.+}
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
