Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Certifikat - Certosa di Pavia, La - Cerularius - Cerulli, Vincenzo - Cerumen - Cerura - Cerussit - Cerutti, Joseph - Cervantes, Miguel de Cervantes Saavedra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Certosa di Pavia—Cervantes
828
Märkrulla. Även
passagerarfar-tygseertifikat utfärdas av
Kommers-kollegium.
Certosa di Pavi’a, La [tjertå’za-], »Pavias
kartusiankloster», beläget 8 km n. om Pavia,
grundat 1396 av Giovanni Galeazzo Visconti,
numera nationalegendom. Klostrets kyrka (se
art. A m a d e o, med bild sp. 696) bar en 1492
påbörjad, berömd fasad, vilken gäller som
ungrenässansens praktfullaste byggnadsverk
i Norditalien.
Cerulärius, se Caerularius.
Cerulli [tJeroTi], Vincenzo, italiensk
astronom (f. 1859). Representerar den mest
skeptiska riktningen inom Marsforskningen,
i det han frånkänner samtliga på Marsytan
iakttagna objekt — t. o. m. polarfläckarna
— realitet och i dem endast ser ett resultat
av ögats benägenhet att uppfatta svagt
antydda ljusintryck såsom enkla geometriska
figurer. C. har verkat på sitt
privatobserva-torium i Teramo. S. A-f.
Cerümen, lat., örvax.
Cerüra, se Gaffelsvansar.
Cerusslt, mineral av sammansättningen
Pb CO3, d. v. s. blykarbonat. Uppträder ej
sällan i samband med blyglans, ur vilket
mineral c. bildats genom kemisk omsättning. I
större mängd är c. påträffat vid Leadville i
Colorado. På grund av sina formrika och
egenartade kristaller, vilka tillhöra rombiska
systemet, har c. ofta gjorts till föremål för
kristallografiska undersökningar. G. A-ff.
Cerutti [tjero’ti], Joseph, fransk jesuit
och författare av italiensk härkomst (1738—
92). Skrev en uppmärksammad försvarsskrift
för jesuiterna, »Apologie générale de
1’insti-tut et de la doctrine des jésuites» (1762; ny
uppl. 1846). Vid franska revolutionens utbrott
blev C. en av Mirabeaus medarbetare, var en
av grundarna av den populära veckoskriften
La Feuille Villageoise, invaldes 1791 i
lagstiftande församlingen men dog redan följ. år.
Cerva’ntes [pär-], Miguel de C.
Saave-dra, spanska vitterhetens mest lysande namn
och ett av världslitteraturens största snillen
(1547—1616 23/4). C. föddes i den gamla
universitetsstaden Alcalä de Henares 1547
(möjligen 29 sept., S:t Mikaelsdagen; säkert vet
man, att han döptes 9 okt.). Han var den
fjärde av sju syskon, barn till
apotekare-fältskären Rodrigo de C. och Leonor de Cortinas.
Om modern vet man ingenting; fadern, som i
likhet med den tidens oftast ambulerande
fältskärer praktiserade i läkaryrket, levde i små
omständigheter, vilka icke tilläto honom att
giva sonen Miguel någon lärd utbildning;
ofta fick den unge C. följa fadern på dennes
färder för att uppsöka patienter. C:s först
publicerade kända litterära alster äro sex
elegiska dikter i ett 1569 utgivet verk av
skolläraren J. L. de Hoyos till minne av Filip
II:s tredje gemål, Isabella av Valois. C:s öden
under de första ungdomsåren äro okända;
mot slutet av 1569 hade han något slags
an
Ord, som saknas under
ställning hos den nyblivne kardinalen Giulio
Acquaviva i Rom, där han 1570 ingick i
krigstjänst i den här, som Spanien då underhöll
i Italien. Han deltog, ehuru febersjuk, i
sjöslaget vid Lepanto, där han fick tre
skottsår, två i bröstet och ett, som stympade hans
vänstra hand, vilken för framtiden blev
obrukbar (på äldre avbildningar ser man C. därför
ofta framställd som enarmad). Efter sju
månaders vistelse på lasarett i Marseille
återgick han i krigstjänst, var med bl. a. i
Tunisien 1573, låg en tid i garnison i Italien
och begav sig 1575, försedd med lysande
rekommendationer, på väg till hemlandet för
att där pröva lyckan. 26 sept. s. å. blev
emellertid utanför Marseille det fartyg, på vilket
han och brodern Rodrigo befunno sig, taget
av sjörövare och hela besättningen förd till
Algeriet, som då var ett centrum för
slavhandeln. Under fem år av hård fångenskap
upplevde C. äventyr, mer spännande än i
någon roman, och på dem anspelar han ofta i
sina verk; hans karaktär framstod under
denna fångenskap i vacker dager. Han blev
ledare för sina medfångar och gjorde flera
djärva rymningsförsök, som misslyckades
genom förräderi. Hans familj gjorde
ansträngningar att friköpa honom; brodern Rodrigo,
som var billigare, friköptes 1577, men det
dröjde ända till 19 sept. 1580, innan C. själv
blev friköpt för 500 dukater. I dec. 1580
återkom C. fri men utfattig till Madrid, där han
började en strävsam kamp för uppehället.
Han skrev en mängd pjäser för scenen, av
vilka man endast har i behåll »Numancia»
och »Los Tratos de Argel» (el. »El Trato de
Argel»; med motiv från de kristna slavarnas
liv i Algeriet). C:s begåvning låg dock icke
för dramat. — Efter en flyktig förbindelse
med Ana Franca de Rojas (med vilken han
hade en dotter, Isabella) gifte han sig i dec.
1584 med den nittonåriga Catalina de
Pala-cios Salazar y Vozmediano (d. 1626). Makarna
hade inga barn. Med Isabella de Saavedra (d.
1652) utslocknade familjen.
Våren 1585 utkom första delen av C:s
favoritarbete, den sedermera aldrig fullbordade
herderomanen »La Galatea», ett försök i
pseu-doklassisk stil. Den hade rätt stor framgång,
och med inkomsten därav och hustruns lilla
hemgift satte C. bo i Madrid. Han hade att
hjälpa sin moder och två oförsörjda systrar
och tjänade ett knappt bröd med sitt
skrift-ställarskap för scenen; åren 1582—87 skrev
han enligt egen uppgift 20 ä 30 skådespel.
C. måste söka förtjänst på annat håll; han
fick 1587 anställning vid utrustningen av
»den oövervinneliga armadan» och sedermera
befattning som skatteindrivare. Sevilla var
under dessa år hans huvudkvarter. C. kämpade
fortfarande med ekonomiska svårigheter och
hade ofta svårt att få ut sin lön. Framstående
såsom ämbetsman var han säkerligen icke;
han sökte förgäves befattningar i spanska
Amerika och fick flera gånger (ehuru, som det
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
