Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cermák, Jan Nepomuk - Cermák, Jaroslav - Cerna - Cernauti - Cernavoda - Cernera - Cernuschi, Enrico - Ceropegia - Ceroplastik - Cerotinsyra - Ceroxylon - Cerquozzi, Michel Angelo - Cerro - Cerro de Pasco - Cert - Certaldo - Certeparti - Certhia - Certifikat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Cermäk, J____Certifikat
826
fysiologiska ändamål använda
struphuvuds-spegeln. Han har bl. a. skrivit »Der
Kehl-kopfspiegel» (1860; 2:a uppl. 1863) och flera
ljudfysiologiska arbeten. R. T-dt.*
Cermåk [tJVr-], Jaroslav, tjeckisk
målare (1831—78), den föregåendes broder.
Utbildade sig som lärjunge till Gallait i Bryssel;
berömd för sina målningar med heroiska eller
romantiska motiv från Böhmens historia eller
från Kroatien och Montenegro. (H. W-n.)
Cerna [tje’rna], biflod fr. v. till Donau, i
Rumänien; upprinner på Transsylvanska
alperna och utmynnar vid Orsova. 70 km lång.
Cernauti [tjernåtftsi], ty. Czernowitz,
huvudstad i Bukovina (Rumänien), 248 m ö. h.,
på högra stranden av Prut; 91,852 inv. (1919),
omkr. x/s judar. Järnvägsknut. Säte för en
ortodox ärkebiskop. Staden är modernt byggd
och har många ståtliga byggnader, ss.
ärke-biskopspalatset, uppfört 1864—75 i bysantinsk
stil, och katedralen (1864), en kupolbyggnad,
liknande Isakskyrkan i Petersburg. I C.
finnas universitet (1875—1919 tyskt, från
1920 rumänskt) och många andra
bildningsanstalter. Industrien omfattar bryggerier,
ångsågar, maskinfabriker m. m. Livlig handel
med trävaror, boskap m. m. — Under
världskriget var C. en av de städer på polsk-ryska
fronten, som mest ledo av krigets förödelser,
och innehades än av den ene, än av den andre
av de krigförande (jfr Bukovina).
Cernavoda [t.fernavå’da], stad i Dobrudscha,
ö. Rumänien, på Donaus högra strand och vid
järnvägen Bukarest—Constanta; 5,946 inv.
(1915). Vid C. leder en
järnvägsbroanläggning (28 km) över Donaus huvudarm,
sump-trakten Balta och Donaus vänstra sidoarm,
Borcea. Bron över huvudarmen (fullbordad
1895) består av 5 spann, 4 av 140 m, det
mellersta av 190 m längd. Nedanför bron ligger
C:s hamn. Från C. sträcker sig
Trajanus-vallen (se d. o.) fram till Constanta.
Under världskriget blev C. under
Macken-sens offensiv norrut i Dobrudscha besatt av
bulgariska trupper 25 okt. 1916. Se R
u-m ä n s k a krigsskådeplatsen.
Cernèra (av fr. cerner, omgiva, omringa),
innesluta en fästning eller en ort för att
avstänga den från all förbindelse med det
kringliggande landet. Vid ett fästningsanfall bör
först cernering (inneslutning,
kringrän-ning) av fästningen ske. Cernering av en
kustfästnings sjöfront benämnes vanligen
blockad.
Cernuschl [tjerno’8ki], E n r i c o,
italienskfransk bankman (1821—96). Född i Milano,
tog han som garibaldist del i de revolutionära
rörelserna 1848—49, sattes i fängelse men
lyckades 1850 fly till Paris. Där ägnade han sig
åt bankaffärer och vann så stort anseende för
duglighet, att han blev en av de tre
direktörerna för Banque de France. Under
vidsträckta resor i orienten, särskilt i Kina och
Japan, samlade C. stommen till ett stort
etnografiskt museum, Musée Cernuschi, som
han 1892 donerade till Paris. C. var en av
bimetallismens ivrigaste förkämpar. Hans
skrifter i bank- och myntväsen utmärka sig
för stor klarhet och skärpa.
Ceropègia, artrikt växtsläkte av fam.
Asc-lepiadaceae (bortåt 100 arter), innefattande i
Gamla världens varma delar växande, vanl.
slingrande örter, ofta med hängande grenar.
Blommorna äro upprätta, med lång pip och
vanl. i spetsen sammanhängande brämflikar.
— För de vackra blommorna odlas C.
Sander-sonii och flera andra arter i växthus. G. M-e.
Ceroplastlk (av lat. céra, vax), vaxplastik.
Cerotlnsyra (av lat. céra, vax), en högre
fettsyra, C2» H52 O2, som rikligt förekommer
i bivax.
Cero’xylon, se Vaxpalmer.
Cerquozzi [tJerkcoåTsi], Michel Angelo,
romersk målare (1602—60), känd för
bataljmålningar och humoristiska folklivsbilder i
P. de Laers art. Representerad i
Nationalmuseum.
Cerro [pä’rå], sp., kulle, berg; förekommer
ofta (särskilt i Sydamerika) i namn på orter,
berg och pass.
Cerro de Pa’sco [sä’rå dä-], stad i n. Peru, i
Rio Oroyas dalgång, 175 km n. ö. om Lima,
huvudstad i depart. Junin; omkr. 13,000 inv.
Beläget på en högslätt 4,350 m ö. h.;
världsberömt för sina rika silvergruvor, som
upptäcktes 1630 och ännu bearbetas. Staden
anlades 1680.
Cert (av lat. cha’rta i betydelsen kontrakt
om skeppsbyggnad), fartygssort. örlogsfartyg,
likartade i fråga om byggnadssätt, storlek,
bestyckning och stridsegenskaper, sägas
tillhöra samma cert. ö-g.
CertaTdo [tjer-], stad i ital. prov. Firenze,
30 kms. v. om Florens, vid floden Elsa; omkr.
10,000 inv. I C. dog Boccaccio 1375.
Ce’rtepartl (eng. charter party; av lat.
cha’rta partita, delat papper), ett skrivet
eller i regel delvis skrivet och delvis tryckt
avtal om befraktning till sjöss. Dylikt avtal
brukas vanl. blott vid befraktning av helt
fartyg eller del av fartyg för viss resa eller av
helt fartyg för viss tidsperiod. Någon allmänt
gällande regel om c:s innehåll finnes icke. Å
vissa router och inom vissa branscher
användas dock å konferenser mellan redare,
köpmän och mäklare antagna standardformulär
till c. Jfr Jantzen, »Certepartier og
konosse-menter» (2:a sv. uppl. av P. Hasselrot 1920),
och art. Fraktavtal. K. H. A.
Ce’rthia, se Träd krypar e.
Certifikät, intyg, utfärdat el. bestyrkt av
myndighet, om varas ursprung, om viss
persons kvalifikationer etc., t. ex.
flygcertifi-kat. — Svenskt nationalitets- och
registreringscertifikat utfärdas av
Kommerskollegium efter registrering av ett
fartyg. Det innehåller meddelande, att
fartyget är svenskt, samt uppgift om dess
ålder, byggnadsmaterial och byggnadssätt,
tontal, ägare, huvudredare, hemort m. m.; jfr
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
