Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cervantes, Miguel de Cervantes Saavedra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Cervera
830
vill synas, oskyldigt) sitta i fängelse kortare
tid för ekonomiska mellanhavanden med
myndigheterna. Man känner icke så noga hans liv
under dessa år, men antagligen levde han i
stort armod i Sevilla och även i Valladolid.
I början av 1605 utkom första delen av
det verk, som skulle göra C:s namn
odödligt, »El ingenioso hidalgo don Quixote de la
Mancha» (Den sinnrike junkern don Quixote
av La Mancha). »Don Quixote» (eller, som den
senare skrives, »Don Quijote») hade stor
framgång både inom och utom Spanien, omtrycktes
ett par gånger på spanska, översattes till
engelska 1612 och till franska 1614. I sitt företal
fäller C. ett uttryck, som givit stöd åt
traditionen, att »Don Quijote» skulle ha skrivits
eller åtminstone planlagts i fängelset (i
Arga-masilla de Alba i La Mancha), men uppgiften
härom är obestyrkt. Ett nytt missöde
drabbade emellertid C.; en natt i juni 1605 tog
en sårad libertin sin tillflykt till C:s bostad
och avled där. Familjen häktades för hans
död och fick lida åtskillig smälek men frigavs
snart, sedan dess oskuld blivit bevisad. C.
återflyttade nu, fortfarande förföljd av
ekonomiska bekymmer, till Madrid och ägnade
sig sedan mera uteslutande åt litteraturen.
1613 utkom hans näst förnämsta verk, en
samling av 12 noveller, »Novelas ejemplares»
(Sedelärande berättelser). De bästa av dem,
t. ex. de pikareska skildringarna »Rinconete
y Cortadillo» och »Coloquio de los perros»
(Två hundars samtal), äro tillräckliga för att
tillförsäkra C. en plats bland den spanska
prosans förnämsta mästare. 1614 utkom »Viaje
del Parnaso» (Resa till Parnassen), en halvt
seriös, halvt burlesk allegorisk dikt i terziner,
i vilken C. uttalar omdömen om den samtida
spanska vitterheten. 1615 utgav C. en volym
med åtta skådespel och åtta »entremeses»
(mellanspel), av vilka de sistnämnda äro de bästa.
Samma år utkom andra delen av »Don Quijote»,
bebådad i företalet till »Novelas ejemplares».
Utgivandet av denna andra del påskyndades
av en viss obekant författare A. F. de
Avel-lanedas tilltag (1614) att utge en falsk
fortsättning av »Don Quijote», försedd med ett
oförskämt företal. Mot slutet av sitt liv
arbetade C. på flera litterära verk; ett av dessa,
romanen »Trabajos de Persiles y Sigismunda»
(Persiles’ och Sigismundas vedermödor),
utkom 1617, året efter hans död. Den är ej fri
från den av C. själv förlöjligade
riddarro-mantiken.
C. mottog 18 april 1616 sista smörjelsen, 19
april skrev han den beryktade dedikationen
av »Persiles y Sigismunda» till sin beskyddare
greven av Lemos, och 23 april dog han i
vattu-sot (nominellt samma dag och år som
Shakespeare men ej i verkligheten, ty i Spanien
gällde nya stilen och i England den gamla).
Dagen efter sin död begrovs C. i stor enkelhet
i ett nunnekloster i Madrid, man vet ej
riktigt på vilken plats.
C:s samlade skrifter äro utgivna av J. E.
Ord, som saknas under
Hartzenbusch i 12 delar (1863—>64) samt (med
undantag av de dramatiska) i »Biblioteca de
autores espanoles», I. — C. har »Don Quijote»
att tacka för sitt världsrykte. Enligt egna
ord hade han vid författandet ej för avsikt
annat än att »hos allmänheten väcka avsky
för de osanna och vanvettiga riddarböckerna»,
som förvredo huvudet på särskilt den spanska
samtida ungdomen. Och häri lyckades han
också. Riddarromanerna voro emellertid
redan då på upphällningen, och sitt världsrykte
vann C. genom den djupa allmänmänskliga
innebörden i »Don Quijote», som gjorde
honom till en diktare för alla folk och för alla
tider. »Riddaren av den sorgliga skepnaden»
och hans oförliknelige vapendragare, Sancho
Panza, den originellaste skapelse, som något
lands vitterhet har att uppvisa, äro nämligen
ej allenast livslevande bilder av den spanske
hidalgon och den spanske bonden på C:s tid,
utan de ha blivit typer såväl för den spanska
nationalkaraktären i allmänhet som för
mänskligheten i alla tider: å ena sidan den
idealistiska, självuppoffrande ridderligheten,
som i sin ensidighet är blind för den
omgivande verklighetens krav, och, å den andra,
det sunda, illpariga bondförståndet, den
själviska prosan, som med all sin inskränkthet
har en öppen blick för det praktiska livet
men som därjämte kan förmås att tro på de
vidunderligaste förespeglingar, om den blott
ser i perspektiv någon vinst för sitt eget jag.
Ett energiskt forskningsarbete har de
senaste årtiondena bedrivits rörande C. och
hans diktning, och en rik Cervanteslitteratur
har uppstått (förteckning härå finnes i den
genom spansk-amerikanska sällskapet i New
York 1925 utgivna »Spanish bibliography» av
J. Fitzmaurice Kelly). En modern kritisk
upplaga med noter, varianter och lexikon av D.
Clemente Cortejön utkom i Madrid 1905—13
(6 bd). Bland andra verk om C. må nämnas
»Documentos Cervantinos» av C. Pérez Pastor
(2 bd, 1897—1902), »C. y su época» av R. L.
Mäinez (1901) och »M. de C. Saavedra» av J.
Fitzmaurice Kelly (1913). Till svenska har
»Don Quijote» översatts av J. M. Stjernstolpe
(1818—19), med ledning av Stjernstolpes
översättning av A. L. (Axel Hellsten, 1857) samt
av E. Lidforss (1891—92; ny uppl. 1905),
vilken sistnämnda översättning är försedd med
upplysande noter. Av novellerna ha sex
översatts till svenska under 1800-talets lopp; de
sex återstående utkommo 1916 i övers, av L.
Wistén (»Valda noveller», 2 bd). — C:s
porträtt återges på vidstående plansch. K.A.H.
Cervera [pärvä’ra] (C. y T o p e’t e), don
Pascual, spansk amiral (1839—1913).
Beordrades vid spansk-amerikanska krigets
utbrott 1898 att med aktiva spanska eskadern
avgå till Kuba för att hindra landsättandet
av amerikanska stridskrafter. Efter
framkomsten ingick C. till Santiago (19 maj) och
blev där blockerad av överlägsna
amerikanska sjöstridskrafter. Då Santiagos fall syntes
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
