Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cervantes, Miguel de Cervantes Saavedra - Cervicornia - Cervidae - Cervikal - Cervin, Mont - Cervin, Carl Gustaf - Cervin, Frans - Cervin-Stéenhoff, Nikolaus Johan - Cervix - Cervus - Cesalpino, Andrea - Cesareopapism - Cesari, Giuseppe (Il cavaliere d’Arpino)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Cervicornia—Cesari
832
förestå, sökte C. bryta blockaden. I den
sjöstrid, som därvid (3 juli 1898) uppstod,
förintades spanska eskadern, och C. själv togs
till fånga jämte större delen av
besättningarna. Efter fredsslutet ställd inför krigsrätt,
frikändes C. av denna. ö-g.
Cervieo’rnia, idisslare med horn liknande
hjortarnas. Se Idisslare.
Ce’rvidae, hjortfamiljen. Se Idisslare.
Cervikäl (av lat. ce’rvix, nacke). 1. Vad
som hör till eller har avseende på nacken,
används i ordsammansättningar, t. ex. c.-kotor,
c.-muskler, c.-nerver. — 2. Vad som har
avseende på livmoderhalsen, i sammansättningar,
t. ex. c.-kanalen, c.-katarr.
Cervin [-vä’], Mont, se Matterhorn.
Cervln, Carl Gustaf, finansman (1815
—99), sonsons son till Frans C. Blev 1856
protokollssekreterare i K. m:ts kansli,
varefter han tog avsked och ägnade sig åt
affärslivet. Efter den svåra
ekonomiska krisen
1857 uppdrogs åt C.
jämte dåv.
kommerserådet Willerding att
förmedla ett utländskt
statslån å 12 mill. kr.
Alltifrån denna tid
idkade C. en alltmer
utvidgad bankirrörelse i
Stockholm och avslöt
dels ensam, dels i
förening med olika
bankinrättningar en mängd
kontrakt ang. lån till staten, till städer,
kommuner, järnvägar och industriella bolag. Han
kan anses vara skapare inom vårt land av ett
inhemskt fondsystem. En nitisk och gagnande
verksamhet utövade C. ock inom Stockholms
läns hushållningssällskap. Han stiftade 1862
Stockholms läns sparbank och tillhörde till
1888 dess styrelse. Bankirrörelsen övertogs
efter C. av sonen Carl C. (1850—1919).
Cervln, Frans, borgmästare, politiker
(1705—89). Blev 1725 stadskassör och 1732
rådman i Landskrona samt var 1740—80
borgmästare i Karlshamn. Från 1734 var C. vid
elva riksdagar ledamot av borgarståndet och
en av de mera framstående kämparna för den
vanligen fåtaliga mössminoriteten.
Uppskattad även av motståndarna, insattes han i
sekreta utskottet vid 1751 års riksdag. 1760
insattes han i den s. k. nordencrantzska
växelberedningen, som hade att avge utlåtande
över Nordencrantz’ arbete om anledningen till
kursens stegring och botemedlet däremot, och
1765—66, då mössorna hade övervikt i alla
stånd, hade C. säte i såväl sekreta utskottet
som i bankodeputationen, vilken utförde
räfsten med växelkontoren. Vid 1769 års
riksdag motarbetade han ivrigt den s. k.
säkerhetsakten, vilken avsåg att komma de värsta
utväxterna av frihetstidens mångvälde till
livs. Vid sin sista riksdag, 1771, hade han åter
plats i sekreta utskottet. V. M.*
Cervin-Stéenhoff, Nikolaus Johan,
författare, präst (1805—79). Student i Lund
1822, fil. dr 1829, e. o. kanslist i
krigsexpe-ditionen 1830—34, prästvigd 1836, 1855 t. f.
stadskomminister och 1863 kyrkoherde i
Karlshamn, kontraktsprost 1865. Teol. dr i Erlangen
1862. C. översatte 1831 Alfieris »Filippo» och
1833 Oehlenschlägers »Starkodder». Längre
fram riktade han den svenska
uppbyggelse-litteraturen med en rad förtjänstfulla
översättningar från tyskan. C., som var en av
den wieselgrenska nykterhetsrörelsens
främsta förkämpar i Sydsverige, gjorde med sitt
brinnande nit och sina utmärkta talargåvor
en betydande insats även på den religiösa
väckelsens område. För de ur väckelsen
framsprungna fri- och lågkyrkliga strömningarna
hyste han dock inga sympatier utan närmade
sig mer och mer den
högkyrkligt-konfessio-nalistiska fromhetsriktningen. E. Nwn.
Ce’rvix, lat., nacke; livmoderhals.
Ce’rvus, lat., hjort; hjortsläktet, förr även
omfattande älg, ren, rådjur m. fl., nu
begränsat till kronhjorten (se d. o.) och dess
närmaste släktingar, bl. a. vapitihjorten.
Cesalpi’no [tje-], Andrea, italiensk filosof,
naturforskare (1519—1603). Född i Arezzo,
studerade C. i Pisa, blev professor i
farma-kologi där, sedermera påvlig livläkare i Rom.
Han var naturfilosof i
nära anslutning till
Aristoteles; han
samlade sina rön i ett
digert och svårfattligt
verk, »Quaestiones
peri-pateticae». Hanslands-män vilja i honom se
blodomloppets verklige
upptäckare i stället för
Harvey, men denna
åsikt har ej vunnit
anslutning utanför
Italien. Enhälligt
erkän
da äro däremot hans förtjänster om
botaniken. Genom verket »De plantis» (1569) har han,
som Linné säger, lagt grunden för
växtsyste-matiken. Särskilt frukterna har han
noggrant undersökt och på dem grundat sin
indelning av växtriket. E-k N-d.
Cesareopapi’sm, mera sällan
Cesareopa-p ä t (av lat. caè’sar, kejsare, och päpa, påve),
den teori, som i statens överhuvud också ser
kyrkans och låter statens överhuvud
bestämma i rent kyrkliga angelägenheter. C. är
alltså den direkta motsatsen till både påvedömet
och Calvins teokrati. Den hade sin mest
typiska form i det östromerska (bysantinska)
ke j sarriket. H j. H-t.
Cesari [tjä’-], Giuseppe, kallad II
ca-v a 1 i e r e d’A r p i n o, romersk målare (1568
—1640). Tillhörde den efter Michelangelos död
uppträdande »yngre manierismen», i vilken
inflytandet från det venezianska måleriet
korsades med traditionen från Michelangelo.
Han åtnjöt stort anseende under tiden när-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
