Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ceylon - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Ceylon
842
Karta över Ceylon.
Växtvärld. C:s flora är nära besläktad med
både Främre Indiens och Malesiens, och ön
kan anses som västligaste utposten av det
malesiska floraområdet. Ungefär en
tredjedel av C:s flora är endemisk. I sydväst finnes
regnskog, i övriga trakter torrskog, som i
norr övergår i låg, ofta taggig
buskvegetation. Skogen har emellertid till stor del
utrotats och marken utnyttjats för odling av
te, kautschuk, kina m. m. I höglandet
utbreda sig mellan de skogklädda bergen
grässlätter, kallade patnas, på vilka växa strödda
exemplar av Rhododendron arboreum och
Calo-phyllum Walkerii. Framför allt på västra C.
täckas ofantliga områden av kokospalmen, både
odlad och förvildad. I norr växer
palmyrapalmen (Borassus flabelliformis). Bland övriga
palmer märkas kitulpalmen (Caryota urens),
arekapalmen (Areca catechu) och talipotpalmen
(Corypha umbraculifera). Vid sydvästra kusten
finnes rikt utvecklad mangrove. K. A.
Djurvärlden ansluter sig nära till
Syd-indiens, från vilket land C. i geologiskt sen
tid (övre pliocen el. kvartär) blivit avskilt.
Vissa högre djur, som då i sin utbredning
ännu ej nått fram till Indiska halvöns
sydspets, saknas därför på C., t. ex. tigern och
de indiska antiloperna. öns storvilt utgöres
av elefant, indisk buffel, leopard samt flera
hjortarter. Läppbjörnen är ej sällsynt. Se i
övrigt Främre Indien, djurvärld.
C:s befolkning tillhör flera skilda raser, öns
äldsta befolkning äro de i primitiva
förhållanden levande veddas (se d. o.; 4,500 pers.),
nu i utdöende. Huvudfolken äro s inga 1
e-s e r och t a m i 1 e r, de förra öns äldsta
kulturfolk, invandrade från n. Indien, arier och
till bekännelsen ivriga buddister, de senare
sivadyrkare av dravidaras, dels inkomna till
C. som erövrare och nu bosatta i n. och ö. C.,
varifrån de helt undanträngt singaleserna (se
nedan, historia), dels nutida tamiliskt
arbetsfolk, vilket såsom säsongarbetare strömmat
till de europeiska plantagerna från
fastlandet. Bägge tamilgrupperna (ceylontamilerna
517,000, indiatamilerna 602,000) äro kraftigt
byggda, goda arbetare och jordbrukare.
Singaleserna äro av helt annan fysisk karaktär;
särskilt må framhållas deras spensliga, nästan
Främre indiska halvöns sydspets, brittisk
koloni; 65,607 kvkm, 4,504,549 inv. (1921).
Skiljes från Indiska halvön av Manarviken
och det grunda Palksundet; mellan dessa
förbinder »Adamsbron», en nästan
sammanhängande brygga av öar, klippor och till stor del av
korallrev övervuxna bankar, C. med fastlandet.
Kusterna äro låga och jämna, ofta kantade
av laguner. Större delen av ön är lågland.
I mitten av den södra, bredare delen höjer
sig som en buckla ett mäktigt bergland.
Högst når toppen Pidurutalagala
(Pedro-tallagalla; 2,538 m ö. h.); vidast synlig är
den skarpt markerade Adams pik (se d. o.),
2,241 m ö. h. Floderna äro talrika med stritt
lopp, föga segelbara. Störst är
Mahaweli-ganga, som mynnar ut i den djupa viken på
östkusten vid Trincomali. Berggrunden
utgöres mest av urberg (gnejs, granit, skiffer),
liknande det närbelägna fastlandets, och stora
delar av låglandet täckas av
förvittringsprodukter, väsentligen röd laterit. På öns
nordligaste spets finnas även yngre bildningar,
recent korallkalk och sand. Bland
mineral-produkterna är grafit viktigast; ädelstenar
(rubin, safir, hyacint, månsten m. fl.) vinnas
i stor skala genom vaskning av flodgrus.
C. tillhör klimatiskt indiska
monsunområ-det, har hög och jämn värme (i Colombo dec.
—jan. 25,5°, april—maj, varmaste månaden,
27,8°), som endast på berglandet modereras
(Nuwara Eliya, 1,902 m ö. h., årsmedium
14,1°), men visar stora olikheter med avseende
på nederbördsmängd. Sydvästsidan är
regn-rikare än nordöstsidan, särskilt s. v. sidan av
berglandet, där sydvästmonsunen (maj—okt.)
avsätter en stor del av sin fuktighet;
låglandet i n. ö. lider härunder av torka.
Årsnederbörden är på västkusten 1,641 mm, på
östkusten 1,428 mm; Ratnapura vid foten av
Adams pik har 3,820 mm. A. B-n.
Ord, som saknas under
Religiös procession i Kandy.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
