Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cevedale, Monte - Cevennerna - Ceylanit - Ceylon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Cevedale—Ceylon
840
Landskapsbild från Cevennerna.
Cevedale [tJevedaTe], M o n t e, seOrtler.
Ceve’nnerna, bergskedja och efter denna
benämnd bergsträckning i s. och mellersta
Frankrike utefter Franska centralmassivets
rand mot medelhavsslätten och
Rhöne—Saöne-dalen, inom landskapen Languedoc, Lyonnais
och Bourgogne. Är vattendelare mellan
at-lantfloderna Tarn, Lot, Allier och Loire samt
medelhavsfloderna Orb, Hérault och Rhöne
med dess bifloder Gard, Ardèche och Saöne.
C. omfatta, söderifrån räknat, Montagne noire,
L’Espinouse, de låga Garriguesbergen och
Lar-zacplatåns rand, varefter följa egentliga
Cevennerna från övre Hérault till
Ardèche, uppdelade på parallella väst-östgående
småkedjor, högst Mont Lozère (1,702 m), och
därefter som sista kedja inom de sydligare C.
Vivaraisbergen, med Mont Mézenc (1,754 m)
och Mont Pilat, till floderna Gier och Furens i
en av sänkorna mellan Rhöne och Loire;
nordliga avslutningen bildas av Lyonnais-,
Beau-jolais- och Charolaisbergen (603 m) mellan
Saöne och Loire till sänkan vid Longpendu
s. om Cöte d’Or; bergskedjans sammanlagda
längd är omkr. 530 km. De sydligare bergen
äro högre. De stiga oftast brant från
slättlandet i ö., från vilket de äro skilda
ge
nom utpräglade brottlinjer, och övergå åt v.
jämnare i Franska centralmassivet. Särskilt
Cevennkedjan är fårad av talrika, djupt
inskurna dalar, sluttningarna klädda av skog
(kastanje) och spridda odlingar, de högsta
delarna kala och öde. Som vildaste parti av C.
räknas Vivaraisbergen. Geologiskt bestå C.
huvudsakligen av urbergsmassor (granit,
kri-stalliniska skiffrar) eller prekambriska
skiffrar, men i Montagne noire förekomma
kam-briska och siluriska bildningar; Larzacplatån
är en del av Les Causses’ (se C a u s s e s)
kalkstensplatåer (jura), och i Vivaraisbergen
utbreda sig jämna basaltplatåer med däröver
resta, skarpt profilerade spetsar (av fonolit),
bl. a. Mont Mézenc. Beaujolaisbergen ha
bergkalk från stenkolsformationen. C:s egentliga
mineraliska rikedom är kol; främsta kol- och
industriområdena äro sänkorna mellan Rhöne
och Loire (S:t Étiennebäckenet) samt vid
Longpendu (Le Creuzot). De avlägsna delarna
i C. voro från 1100-talet ända till 1700-talet
tillflyktsort för religionsförföljelsernas offer
(albigenser, kamisarder, valdenser o. s. v.).
Ceylanlt, se S p i n e 11.
Ceylon [svenskt uttal se’jlån, engelskt
däremot silå’n], ö i Indiska oceanen, tätt s. ö. om
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
